Drul är ett ord som många tycker känns ganska lagom. Det är snällare än idiot – men signalerar ändå att någon är en riktig klantskalle.

Det tionde mest adopterade ordet bland Språktidningens läsare är drul. I Svenska Akademiens ordlista beskrivs det som vardagligt. Det är belagt i svenskan sedan 1800-talets mitt och är bildat till verbet drula, ’vara butter och tvär’.

Drul används i betydelsen ’drummel, tölp’. Flera av de läsare som har adopterat drul anser att det – ungefär på samma sätt som ärkenöt – är lagom grovt.

Bengt berättar att han tycker att drul är ett praktiskt ord i den språkliga verktygslådan:

Detta kallar man ju folk lite då och då. Ett mycket användbart ord som det vore sorgligt om det försvann.

Maria skriver en berättelse där inte mindre än 102 av de 1 001 ord som Språktidningen listade som hotade ingår:

Mallstropp! Ärkenöt! Drul! Sakramentskade åkerspöke! fortsatte hon och kastade en absintgrön ottomankudde mot honom. Hurrilen hängde i luften.

Du kan fortfarande adoptera ditt favoritord från listan genom att mejla till adoptera@spraktidningen.se.

Anders

Foto: Pixabay

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

2 kommentarer

Den som känner sina pappenheimare har koll på sina medmänniskor. Och den kan dessutom vara övertygad om att de har egenskaper som inte är enbart positiva.

Pappenheimare var det nionde mest adopterade ordet bland Språktidningens läsare. Det är belagt i svenskan sedan 1859. Pappenheimare är bildat till tyskans Pappenheimer. Gottfried Heinrich zu Pappenheim var en tysk fältherre som hade en framträdande roll under trettioåriga kriget. Han dog 1632 efter att ha träffats av en kanonkula under slaget vid Lützen.

Under kriget gjorde sig hans ryttare kända för sin tapperhet. En sådan ryttare – som var både modig och pålitlig – kallades alltså Pappenheimer. Då var ordet positivt laddat. Men laddningen har förändrats. I dag används pappenheimare inte sällan nedlåtande om personer som antyds ha negativa egenskaper. Ordet kan också användas neutralt.

Annika är en av de läsare som har adopterat pappenheimare:

Tycker att det är ett roligt och nyttigt ord idag när nästan allt flyter och förändring, förnyelse ständigt tar sig nya uttryck. Hur ska man navigera i det okända? Vilka överraskningar väntar runt hörnet? Att då känna sina pappenheimare kan göra tillvaron lite mer stabil.

Det var i höstas som Språktidningen publicerade en lista med 1 001 ord som i dag används så sällan att de skulle kunna vara på väg ut ur Svenska Akademiens ordlista. Du kan fortfarande adoptera ditt favoritord genom att mejla en motivering till adoptera@spraktidningen.se.

Anders

Målning: Pappenheims död av Hans Makart

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

0 kommentarer

Ålderdomligt, bibliskt och högtidligt. Så har verbet hugsvala beskrivits i ordlistor de senaste årtiondena. Hugsvala är det åttonde mest adopterade ordet bland Språktidningens läsare.

Hugsvala betyder ’ge tröst och lindring’. I Sverige är det många som förknippar ordet med Bibeln. Men det är också många som förknippar hugsvala med lyrik. En av dessa läsare är Monica:

Har alltid haft en förkärlek för detta ord sen jag läste en dikt av Johan Olof Wallin där det sista stycket lyder: ”Jag hör hans röst, där aftonvinden susar, där lunden sjunger och där floden brusar. Jag hör den ljuvast i mitt hjärta tala och mig hugsvala.”

Trots att hugsvala klassas som ålderdomligt i Svensk ordbok tycker Anna att det är ett ord som ligger i tiden:

Jag har alltid tyckt att det är ett vackert och tröstande ord. Idag tror jag dessutom att det finns ett stort behov av tröst och styrka, så då vill jag gärna använda hugsvala/hugsvalelse istället. Jag tycker att det förtjänar att få finnas kvar, som motvikt till dagliga, ofta torftiga ord.

Maria har liknande känslor för hugsvala – en ”mellanmänsklig aktivitet vi borde ägna oss åt oftare!!” – medan Ylva talar om ett ord som fångar flera olika handlingar:

Att svalka sinnet, ge hågen tröst, att komma till ro, stärka och ge lisa känns som något som borde göras mer. Att dessutom få in dessa stillsamma, omtänksamma och förmodligen kloka handlingar i ett och samma ord! Vi har allt att vinna på att hugsvala och låta oss hugsvalas mer.

Det var i höstas som Språktidningen listade 1 001 ord som används så sällan att de kan riskera att strykas ur Svenska Akademiens ordlista. Det går fortfarande att adoptera ord genom att mejla till adoptera@spraktidningen.se.

Anders

Foto: Pixabay

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

0 kommentarer

Allrakäresta är ett ord många håller kärt. Ordet är det sjunde mest adopterade bland Språktidningens läsare.

Ordet allrakäresta togs med i Svenska Akademiens ordlista i 1998 års upplaga. I de två senaste upplagorna – från 2006 och 2015 – anges det som ålderdomligt. I en genomgång som Språktidningen gjorde i höstas används det dessutom så sällan att det skulle kunna vara på väg ut ur ordlistan.

Men det var alltså många läsare som ville adoptera ordet. En av dem som har varma känslor för allakäresta är Ingegerd:

Ett ord lika vackert som morgongåva och mångfalt andra numera sällan brukade ord.

Emma skriver att allra borde ha en allrakäresta:

Säg det för dig själv och det går inte annat än gilla ordet. Både för hur det låter och vad det oftast syftar till. ... Vem vill inte ha någon att kalla sin allrakäresta? Säg någon som inte vill vara någons allrakäresta.

Många har en personlig relation till ordet. Cattis berättar att hon blir ”varm i hjärtat” medan Anette anser att det är ”den vackraste kärleksförklaringen”.

Anders

Foto: Pixabay

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

0 kommentarer

Den som är åpen riskerar att inte bli så populär. Men ordet åpen är populärt. Det är det sjätte mest adopterade ordet bland Språktidningens läsare.

I höstas listade Språktidningen 1 001 ord som användes så sällan att de skulle kunna vara på väg ut ur Svenska Akademiens ordlista. Vi uppmanade också läsarna att adoptera sina favoriter genom att använda dem.

Flera av de populäraste adoptionerna var dialektord. Och det sjätte mest adopterade ordet var alltså åpen, ’som själviskt tar för sig av något’. Åpen hörs oftast i västsvenska dialekter men det är även belagt från Östergötland och Södermanland.

Åpen har samma ursprung som öppen. Den som är åpen kan exempelvis ha munnen öppen för läckerbitar.

Petra är en av de läsare som har adopterat just åpen. Hon skriver om ordets geografiska utbredning:

Åpen har jag använt mycket under min uppväxt på västkusten (norra Halland) och har fått inse – när jag för 20 år sedan flyttade till Linköping och 10 år senare till Stockholm – att det var sparsamt använt i landets östra delar och ibland okänt. Skulle så önska att det fick finnas kvar eftersom ingen passande synonym finns att tillgå.

Vera berättar om en personlig relation till ordet:

Min kompis myntade ordspråket ”Åpen lever längst”, ett uttryck jag använder ofta än idag.

Anders

Foto: Unsplash

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

1 kommentarer

Dialektala ord och uttryck ligger många varmt om hjärtat. Ett av dem är dynvar. Ordet används i betydelsen ’örngott’ i finlandssvenska dialekter.

I Svenska Akademiens ordlista, SAOL, finns ett antal finlandismer, ord som är typiska för finlandssvenska dialekter men som sällan eller aldrig används i sverigesvenskan. Ett av dem är dynvar. Många finlandssvenskar reagerade att dynvar fanns med på Språktidningens lista över ord som blivit så sällsynta att de riskerade att strykas ur SAOL.

Emilia var en av alla läsare som engagerade sig för dynvar:

Dynvar är för mig ett ord som är i ständig flitig användning och speciellt i Finland är detta ett vanligt och vardagligt ord. Får ofta konstiga blickar från mina svenska vänner då jag använder många äldre ord som är vanliga i Finland och önskar de skulle använda och ”utsättas” för dessa ord.

August var en annan läsare som adopterade dynvar:

Jag garanterar att hela Svenskfinland står bakom mig när jag säger att det är ett viktigt ord.

Även Carolina betraktade dynvar som en självklarhet i ordförrådet:

Dynvar använder jag varje vecka, inte i skrift förstås för det är ett ord man använder hemma i familjen. Jag tror att det inte finns någon i Finland som använder örngott, det är totalt främmande för oss. Om Ikea säljer örngott så beror det på att deras marknadsföringsmaterial kommer från Sverige.

Dynvar var det femte mest adopterade ordet bland Språktidningens läsare.

Anders

Foto: Unsplash

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

0 kommentarer

Whiskygrogg togs med i Svenska Akademiens ordlista i 1986 års upplaga. Men särskilt vanligt är det inte. Whiskygrogg var ett av de 1 001 ord som enligt Språktidningens kartläggning användes så sällan att de skulle kunna riskera att strykas ur listan.

Men det var också ett ord som många ville bevara. Whiskygrogg var det fjärde mest adopterade ordet bland Språktidningens läsare. Så här motiverade Thomas valet av whiskygrogg:

Det är ett ord som ligger mig mycket varmt om både hjärta och strupe. Jag anmäler härmed mitt intresse för att adoptera detta fina och högst funktionella ord. Jag anser detta fylla en stor funktion, då det är stor skillnad på en ”grogg” och en ”whiskygrogg”. Att till exempel fråga någon om man får bjuda på en grogg är ganska ordinärt, eller hur? Men att fråga om man får lov att bjuda på en ”whiskygrogg” tyder istället på att man vet vad man gillar, att man är en person med smak, men befriad från pretentioner. Man har inte riktigt tagit steget ut och blivit en whisky-finsmakare, men man har ändå betydligt mer raffinerad smak än någon som bara dricker för berusningens skull. Jag är övertygad om att denna grupp drinkare är stor i dagens Sverige och därför behövs ordet ”whiskygrogg”!

Jessica förknippade whiskygrogg med svunna tider och ”en manlig kultur som idag är en del av historien och därför behöver ett ord som kan beskriva den”.

Du kan fortfarande adoptera ditt favoritord från listan med 1 001 hotade ord genom att mejla till adoptera@spraktidningen.se.

Anders

Foto: Pixabay

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

0 kommentarer

Ett åkerspöke är en fågelskrämma. Men det visar sig att åtskilliga av Språktidningens läsare använder ordet i bildlig bemärkelse. Så här skriver Åsa:

Detta fantastiska och i mitt tycke smått diplomatiska ord för något eller någon som kanske inte helt lyckats med dagens outfit. Eller för någon som tittar sig i spegeln en morgon när anletet inte helt ligger på plats. Helt enkelt ett suveränt ord som beskriver något eller någon som kanske för dagen eller för gott sett sina bästa dagar.

Åkerspöke var det tredje mest adopterade ordet från den lista över 1 001 sällsynta ord som Språktidningen publicerade i höstas. Det var bara fåk och ärkenöt som hade fler förespråkare.

En annan läsare valde åkerspöke för att ordet väckte andra associationer än fågelskrämma. Ida tyckte dessutom att det hade en annan klang:

Visst, mitt på dagen i jordgubbslandet kan jag hålla med om att det är en fågelskrämma vi ser, men kuliga novemberkvällar med oknytt i faggorna så är det åkerspöken och inget annat som vaktar våra grödor. Orden har en så distinkt skillnad i klang och i vad de väcker för associationer; givetvis ska åkerspöke få leva kvar!

Du kan fortfarande adoptera ditt favoritord genom att mejla en motivering till adoptera@spraktidningen.se.

Anders

Foto: Pixabay

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

0 kommentarer

Ärkenöt är det näst mest adopterade ordet bland Språktidningens läsare. Många beskriver det som ett ord som kan användas lite skämtsamt eftersom det både känns en smula gammaldags och förhållandevis milt. En som har adopterat ärkenöt är Johanna:

Jag gillar ordet ärkenöt för att det är ett härligt kraftuttryck som samtidigt inte kränker på samma sätt som exempelvis ”idiot”. Jag ska använda det oftare i sammanhang där jag talar illa om någon som beter sig ytterst dumdristigt istället för exempelvis rövhatt. Jag ska även se till att barnen använder sig av det eller får höra det från mig.

Frans är en annan läsare som har fastnat för ärkenöt. Han skriver att han använder ordet då och då – eftersom han själv inte känner så många ärkenötter:

När jag började ögna igenom listan med ord i behov av särskild omsorg föll jag nästan omedelbart för ”ärkenöt”. Jag behövde inte ens fortsätta leta. Detta är mitt ord, kände jag direkt. Bortsett från att jag är väldigt förtjust i själva ordet – en härlig kombination av förolämpning och ”rar” tillsägelse enligt mig – så har jag råkat på det i diverse olika sammanhang. Första gången jag träffade på ordet var i seriemagasinet Lucky Luke där en av bröderna Dalton ger en annan av bröderna Dalton namnet Ärkenöt som tillmäle med följden att den korkade brodern ”Ärkenöt” faktiskt tror att han heter så hela avsnittet igenom. Vilket ord som användes i originalversionen vet jag tyvärr inte, men det är så träffande att översättaren valde just ”ärkenöt”. Därför har jag själv använt ”ärkenöt” i översättningsarbeten både som en hommage till översättare av den ädla litterära genren ”seriemagasin” och för att det har passat bra. Samt för att jag gillar ordet, förstås.
 
Det var i höstas som Språktidningen presenterade 1 001 ord som användes så sällan att de riskerade att strykas ur Svenska Akademiens ordlista. Samtidigt uppmanades läsare att adoptera något eller några av de hotade orden. Gensvaret var enormt. Vi fick in tusentals adoptioner. Och det går fortfarande bra att adoptera ord genom att mejla ord från listan och en motivering till adoptera@spraktidningen.se.
 
Anders
 
Foto: Unsplash
 
0 kommentarer

Gensvaret var stort när Språktidningen i höstas presenterade 1 001 ord som användes så sällan att de skulle kunna befinna sig i riskzonen för att strykas ur nästa upplaga av Svenska Akademiens ordlista. Det i särklass mest adopterade ordet var fåk.

Fåk hörs främst i sydsvenska dialekter. Ordet är starkt förknippat med oväder på Öland. I Svenska Akademiens ordlista anges betydelsen ’yrsnö; snöstorm’ medan Svenska Akademiens ordbok uppger att fåk är ”starkt bygdemålsfärgat” och framför allt används på Öland. En av definitionerna är just ’(öländsk vinter)snöstorm’. Och i skrift används fåk oftast om just öländska förhållanden.

Tusentals svenskar adopterade favoritord och motiverade sina val. Motiveringarna är ofta fyndiga, nostalgiska och känsloladdade. Under vintern och våren har vi presenterat ett urval av de adopterade orden i Språktidningen. Men det finns så många intressanta och insiktsfulla motiveringar som förtjänar uppmärksamhet. Därför kommer vi att presentera fler adoptioner och motiveringar här på nätet.

Fåk är först ut. Så här motiverar Lotta sitt val:

Det finns ingen synonym som kan beskriva fåken. Snabb och kraftfull rundar den Blå Jungfrun och drar in över de öländska kalkstenshällarna.  Ursinnigt river den upp sår i sandbankarna som gränsar Östersjön. Retfullt letar den sig in runt knutarna i oisolerade stugor. Den skapar ljud i kvarglömda väderkvarnar, lägger sig sedan och lurar bakom landborgen för att resa sig över Alvaret och lägga sig tillrätta på de karga markerna. Kanske har den en egen själ, detta vinande vinterväsen, ett hopkok av gammalt och nytt. Avskärmat från fastlandet, bron till trots. Vad ska vi säga när den drar förbi, om det inte finns ord för det.

Det går fortfarande att adoptera ord. Mejla ditt ord och en motivering till adoptera@spraktidningen.se.

Anders

Foto: Pixabay

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

2 kommentarer
Prenumerera på RSS - dagens ordadoption