Vill göra minoritetsspråk till eget ämne i skolan

Nationellt minoritetsspråk bör bli ett ämne i skolan. Och finska, meänkieli och samiska ska användas i större utsträckning i information från myndigheter. Det är några av förslagen i den utredning om minoritetspolitik som i går överlämnades till kulturminister Alice Bah Kuhnke och den utredning om minoritetsspråk i skolan som i går överlämnades till utbildningsminister Gustav Fridolin.

I förslagen ingår bland annat att skapa en särskild myndighet som arbetar med minoritetspolitik. Skälet till att en sådan myndighet behövs är enligt utredaren Lennart Rohdin en misslyckad politik på området. Sju år efter den senaste reformen är det flera minoritetsgrupper som inte åtnjuter de rättigheter som föreskrivs i lagen.

Han föreslår inte att finlandssvenskar ska få status som en nationell minoritet. Dels har finlandssvenskar inte funnits i Sverige tillräckligt länge, dels har inte finlandssvensk kultur skiljt sig markant från majoritetskulturen.

Modersmålsundervisning bör enligt utredaren Jarmo Lainio vara ett priorierat område. I dag är det drygt 12 000 elever som har rätt till modersmålsundervisning i något av de fem nationella minoritetsspråken finska, samiska, meänkieli, jiddisch och romska. Nationellt minoritetsspråk föreslås bli ett eget ämne. Det ska finnas en garanterad undervisningstid på tre timmar i veckan. Och sådan undervisning måste erbjudas av samtliga kommuner.

Finska, meänkieli och samiska ska i större utsträckning användas i kommunikation från myndigheter. Här nämns bland annat blanketter, förvaltningstexter och konsumentinformation.

Ortnamn på finska, meänkieli och samiska som fastställts av Lantmäteriverket ska enligt utredningen kunna användas som postorter. Det får inte vara så att försändelser inte distribueras på grund av att postorter skrivits på något av dessa tre språk.

Anders

Foto: Istockphoto