Veckans nyord: triagetält

I triagetält sorteras och prioriteras patienters vårdbehov. Den bedömningen görs nu på flera håll i landet i särskilda tält för att förhindra spridning av coronaviruset covid-19.

Ordet triage började användas i franskan om prioritering av sårade soldater under Napoleonkrigen. De sårade sorterades in i tre grupper. Soldater som kunde överleva om de fick vård direkt placerades i en grupp, soldater vars skador inte var livshotande och som kunde vänta på vård placerades i en annan grupp, och soldater vars liv inte gick att rädda oavsett vårdinsats placerades i en tredje grupp.

Substantivet triage är bildat till verbet trier, ’sortera’. Det har lånats in i svenskan från franskan. I Svenska Akademiens ordlista anges betydelsen ’process för att sortera och prioritera patienter’.

För att undvika spridning av coronaviruset covid-19 på sjukhus har processen på många håll i landet flyttats till tält utomhus. I dessa triagetält görs alltså en bedömning av vårdbehovet. Västerviks-Tidningen skriver om syftet med ett triagetält på sjukhuset i Västervik:

Utanför akutmottagningen har man rest ett triagetält där man sorterar ut vilka som behöver karantänvård på sjukhuset. Allt för att smittan inte ska spridas inne på sjukhuset.

Länstidningen Östersund rapporterar att Region Jämtland Härjedalen på grund av coronautbrottet inrättar en provisorisk akutmottagning utanför sjukhuset:

Intill finns ett triagetält där personalens uppgift är att sortera bort de patienter som kan ha misstänkt coronasmitta så att den ordinarie akutmottagningen inte kontamineras.

Triagetält är belagt i svenskan sedan 2020.

Anders

Foto: Pixabay