Veckans nyord: nötmjölkspåse
Från surdeg via korv till nötmjölk? Allt fler gör drycker av nötter i hemmet. Då kan det vara praktiskt med en nötmjölkspåse.
När surdegshajpen var som störst 2011 öppnade Sveriges första surdegshotell på Södermalm i Stockholm. Ordet fanns också med på 2011 års nyordslista. Trenden gick sedan vidare till korvmakande i hemmet. Och nu har den kanske kommit till nötmjölk.
Växtmjölk (’mjölkliknande dryck tillverkad av vegetabiliska produkter’) var ett av orden på Språktidningens och Språkrådets nyordslista 2016. Vissa tycker att det är vilseledande att tala om mjölk i detta sammanhang eftersom det inte rör sig om – för att använda definitionen i Svensk ordbok – ’näringsrik vit vätska från bröst eller spenar av kvinna resp. däggdjur’.
Skälet till att det talas just om mjölk är att dessa drycker ofta används på samma sätt som traditionell mjölk. Nu blir det allt vanligare att göra sin egen växtmjölk av allt från ris och mandel till sojabönor och havre. Ofta rör det sig om nötmjölk där huvudingrediensen kan vara exempelvis cashewnötter, macadamianötter eller hasselnötter.
En nötmjölkspåse är för många ett smidigt hjälpmedel i tillverkningen. Den vätska som bildats efter att vatten och nötter mixats silas genom nötmjölkspåsen. Denna process gör så att drycken blir slät och inte innehåller några små bitar av nötter. Expressen tipsar om hur påsen ska användas:
Om du gör nötmjölk, blötlägg nötterna tills de är helt mjuka. Använd en nötmjölkspåse för att filtrera bort nötmassan.
Aftonbladet skriver att det inte är nödvändigt med en nötmjölkspåse. Andra köksredskap kan göra samma jobb:
Sila bort vattnet och skölj nötterna ordentligt. Tillsätt nytt vatten och mixa tills nötterna är finfördelade i vätskan. Sila mjölken i en nötmjölkspåse eller finmaskig sil (skalade hampafrön behöver inte silas) och pressa ut så mycket av vätskan som möjligt.
Nötmjölkspåse är belagt i svenskan sedan 2009. Användningen av ordet har ökat i takt med att fenomenet blivit mer utbrett.
Anders
Foto: Istockphoto
