Veckans nyord: kunskapsresistens

Faktaresistens har snabbt etablerat sig i svenskan. Men det finns forskare som anser att det i stället vore lämpligare att tala om kunskapsresistens.

Det är snart två år sedan faktaresistens började användas i svenskan. Ordet fick snabbt spridning och fanns med i Språkrådets och Språktidningens nyordslista för 2015. I dag förekommer ordet ofta i debatter som bland annat gäller förtroendet för etablerade medier och vetenskap.

Det senaste året har det börjat talas om kunskapsresistens. En forskare som hellre använder kunskapsresistens är Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet. Enligt Universitetsläraren anser hon att det största problemet inte är att det finns fakta som många saknar kunskap om, utan att det finns kunskap som människor inte tar till sig:

Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, förklarade i sitt föredrag skillnaden mellan faktaresistens och kunskapsresistens, och varför hon föredrar att tala om det senare begreppet. Det finns inga alternativa fakta, bara alternativa sätt som världen skulle ha kunnat vara på. Det finns massor av fakta som vi inte har tillgång till, och i den bemärkelsen är vi faktaresistenta.

Enligt Åsa Wikforss är kunskapsresistens ett resultat av att människor ofta söker efter bevis för sådant som går i linje med den egna uppfattningen. Sådant som står i strid med den egna världsbilden sållas ofta bort.

Inför manifestationen March for science skrev ledarna för vetenskapsakademierna i Sverige, Danmark och Norge i Svenska Dagbladet om kunskapsresistens:

Framväxten av populism, kunskapsresistens och alternativa fakta är ett hot mot vårt samhälle och oroande för hela den demokratiska processen, i synnerhet som vi i dag till och med ser politiker som bortser från välgrundade fakta. Den ökande misstron till vetenskap och kunskap bortser från att det goda liv vi lever i dag baseras på vetenskapliga landvinningar. Tänk bara hur en värld utan telekommunikation, bilar, tåg och flyg, penicillin och vaccin skulle vara. Allt detta som vi tar för givet har tillkommit under de senaste dryga 200 åren, som resultat av vetenskapens utveckling, genom forskarnas och uppfinnarnas insatser.

Kunskapsresistens är belagt i svenskan sedan 2016.

Anders

Foto: Istockphoto