Veckans nyord: integrationsskuld

Integrationsskuld skapas när personer bott i Sverige i flera år utan att komma in på arbetsmarknaden. Denna skuld sägs ha ökat i takt med de senaste årens flyktinginvandring.

De ekonomiska konsekvenserna av brister i integrationspolitiken diskuteras ofta. Inte minst var det ett ämne som debatterades mycket under valrörelsen. Många politiker hittade där olika förklaringar till att arbetslösheten är högre bland personer födda i utlandet.

Allt oftare talas det nu om integrationsskuld, ett ord som är belagt i svenskan sedan 2015. Då var det kommunpolitiker i Eskilstuna som diskuterade vad som behövdes i form av statliga bidrag för att integrationen skulle fungera. Sveriges Radio rapporterade att företrädare för Socialdemokraterna, Moderaterna och Centerpartiet ansåg att integrationsskulden i kommunen redan var stor:

Det är bra att människor vill bo i Eskilstuna, men det förutsätter att människor kommer in i samhället, har en fungerande utbildning för vår arbetsmarknad och att man försörjer sig själv i rimlig takt. Idag går det för långsamt. Människor halkar efter och det skapas en ”integrationsskuld” som vi har att hantera. Om inte detta lyckas bidrar det till trångboddhet, sociala- och ekonomiska skillnader, kulturella motsättningar och missförstånd.

Integrationsskuld används för att beskriva ett samhälleligt tillkortakommande. Sverige kan alltså sägas stå i skuld till den som inte har fått tillräckligt goda förutsättningar för att komma in på arbetsmarknaden.

I Expressen skriver Anna Dahlberg om integrationsskuld i relation till dagens invandring:

Med tanke på den stora integrationsskuld som har byggts upp under de senaste åren är dagens höga migrationsnivå ohållbar. Nästa regering måste därför kunna säkerställa att Sverige för en stram migrationspolitik under överskådlig tid.

I en ledare i Borås Tidning koppas bostadsbrist, arbetslöshet och utanförskap till en integrationsskuld skapad av politiker som inte gjort tillräckligt:

Men vad som samtidigt skett sedan Bosnienkrisen är att Sverige inte tagit sitt ansvar som integrationsland. Sverige – och där är samtliga partier i riksdagen skyldiga – har byggt upp något som bör beskrivas som en integrationsskuld. Om detta är nog alla i dag eniga.

Arbetet berättar om en presskonferens med arbetsmarknadsminister Ylva Johansson tidigare i år. Statistik visar att det går allt snabbare att etablera sig i Sverige. Men hon ser fortfarande behov av insatser:

Vi har en integrationsskuld, många som kom hit för över tio år sedan har inte kommit in på arbetsmarknaden och där måste vi göra mer, säger Ylva Johansson.

Anders

Foto: Istockphoto