Veckans nyord: global hektar

Med bara vegetarisk festivalmat minskade Way out wests klimatpåverkan med närmare 25 procent. Festivalbesökarna gjorde inte längre av med lika många globala hektar. Det visar en studie utförd på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, rapporterar Dagens Nyheter.

Inom forskarvärlden finns en utbredd oro för framtidens livsmedelsförsörjning. Ett sätt att förbruka mindre resurser kan vara att göra som Way out west och skippa köttet. Vegetarisk kost är nämligen i regel mindre resurskrävande. På Way out west sjönk antalet globala hektar från 1,918 till 1,46.

Det första belägget för global hektar i svensk press är från Eskilstuna-Kuriren år 2010. I artikeln konstateras att om hela världen levde på samma sätt som Eskilstunaborna skulle det krävas ytterligare två jordklot för att försörja befolkningen. Ändå låg Eskilstuna något under riksgenomsnittet:

För att leva inom ramen för jordens resurser ska vår konsumtion per individ inte ligga över 1,8 globala hektar produktiv mark. I Sverige konsumerar vi i snitt 5,9 hektar. Eskilstuna är något bättre på 5,5 hektar.

Smarta matval är inte det enda som kan hålla nere resursanvändningen. Förnyelsebar energi och minskade utsläpp från trafik, industrier och annat är andra viktiga faktorer.

I Haparanda konsumeras hela 6,19 globala hektar. Sveriges Television definierar begreppet så här:

En global hektar motsvarar en hektar med den genomsnittliga produktionen hos de biologiskt produktiva mark- och vattenområdena på jorden. Totalt finns 11,9 miljoner hektar biologiskt produktiv mark. Om marken delas upp på jordens invånare har vi 1,78 hektar per person.

Användningen av global hektar ökar, och så länge oron för framtidens försörjning finns kvar är det troligt att det är en måttenhet som kommer att bli allt vanligare i miljödebatten.

Anders