Svaga läsare misslyckas oftare på nationella prov

Lässvårigheter och bristande hörförståelse i årskurs 2 innebär i regel svårigheter att klara de nationella proven i årskurs 3. Genom att tidigt identifiera barn som riskerar att inte klara målen i grundskolan finns större möjligheter att ge dem stöd. Det skriver Maria Levlin i en avhandling vid Umeå universitet.

Varje år lämnar tusentals elever grundskolan utan behörighet till gymnasiet. I de nationella prov som genomfördes våren 2014 klarade 77,1 procent av tredjeklassarna samtliga delprov i svenska. I matematik var motsvarande siffra 64,7 procent och i svenska för invandrare 54,3 procent.

Elever som i årskurs 2 har lässvårigheter har enligt Maria Levlin ofta problem även med hörförståelse. När det i årskurs 3 blir dags för nationella prov i svenska finns det ett starkt samband mellan resultaten och dessa svårigheter. Men kopplingen gäller inte bara svenska. Bristande hörförståelse förutsäger även svaga resultat i det nationella provet i matematik.

I studien deltog 44 elever. I årskurs 2 testades deras språkförståelse och läsförmåga. Utfallet jämfördes sedan med resultaten i nationella proven i årskurs 3.

En stor andel av de elever som fick underkänt i de nationella proven hade identifierats under de tester som Maria Levlin utförde året innan. Särskilt tufft var det för elever med sviktande läsförståelse. Därför föreslår Maria Levlin att läsförmåga och språkförståelse bör testas i andra klass. Då finns det möjlighet att ge elever extra stöd inför de nationella proven så att deras chans att klara kraven förbättras.

Anders

Foto: Istockphoto