Regeringen: Språkrådet får ansvar för svensk terminologi

Språkrådet får huvudansvaret för utvecklingen av svensk terminologi. Det föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2017. Språkrådet får dessutom ett anslag på 4,3 miljoner kronor – samma summa som tidigare gått till Terminologicentrum, TNC.

I samband med regeringsskiftet gjorde också en ny syn på terminologiarbete och TNC intåg i regeringskansliet. I den rödgröna koalitionens första budget skulle det statliga anslaget till TNC strypas från och med 2016. Men i den alliansbudget som röstades igenom förblev anslaget oförändrat.

Svaret på den debatt som uppstod blev en utredning. Tidigare i år kom utredaren Ingrid Strömberg fram till att huvudansvaret för terminologifrågor borde flyttas till Språkrådet. Samtidigt skulle det statliga stödet till TNC halveras.

I budgetpropositionen följer regeringen i stor utsträckning utredarens förslag. Ansvaret för terminologifrågor flyttas från näringsdepartementet till kulturdepartementet. Och huvudansvaret för området överförs till Språkrådet, som är en del av myndigheten Institutet för språk och folkminnen.

– Vi är positiva till uppdraget och till möjligheten att utveckla detta område. Detta måste ske i mycket nära samråd med aktörer som TNC, säger Ingrid Johansson Lind, generaldirektör för Institutet för språk och folkminnen.

Exakt hur rollfördelningen mellan Språkrådet och TNC kommer att se ut vill inte Ingrid Johansson Lind spekulera om i dagsläget.

– Uppdraget är inte formulerat än, säger hon.

I propositionen får myndigheten ansvaret för att ta fram ett förslag på hur det framtida terminologiarbetet ska organiseras. Ett statligt ansvar är viktigt eftersom ”det offentliga terminologiarbetet blir relevant för så många som möjligt och struktureras på ett effektivt, ändamålsenligt och långsiktigt sätt”. I propositionen motiveras steget dessutom som ett sätt att föra terminologin närmare språkpolitiken:

Regeringen ser ett värde i att knyta terminologiarbetet närmare språkpolitiken. Det svenska språkets ställning som samhällsbärande språk är beroende av att det kontinuerligt skapas termer för nya företeelser och begrepp. Det är därför av betydelse att det offentliga terminologiarbetet genomförs på ett språkpolitiskt medvetet och samordnat sätt.

Det anslag på knappt 4,3 miljoner kronor som tidigare gått till TNC öronmärks nu alltså åt Språkrådet. Därifrån ska pengar slussas vidare till TNC. Det finns enligt propositionen inget som hindrar att en del av pengarna stannar hos Språkrådet. Det huvudansvar som landar på myndigheten bör enligt propositonen finansieras genom anslaget. Pengarna till TNC ”bör preciseras och inriktas på ett antal definierade och allmännyttiga tjänster”.

De anställda på TNC har de senaste åren levt med ett ständigt hot om nedläggning eller stora nedskärningar av verksamheten. Dessa farhågor försvinner inte med budgetpropositionen. Eftersom diskussioner med myndigheten väntar dröjer det innan ovissheten kan skingras. Men det råder turbulens inom TNC även på andra sätt.

Nyligen lämnade vd:n Karin Delby sitt uppdrag. Det skedde direkt efter att SIS, Swedish standards institute, försökt ta över 100 procent av aktierna i TNC. Några delägare – bland annat Svenska Akademien – valde trots flera propåer att inte sälja. Men SIS kontrollerar nu en majoritet av aktierna i TNC. Tillförodnad vd är Anneli Rafiq, som kommer just från SIS.

Språktidningen har sökt Anneli Rafiq.

Här kan du läsa mer om turerna kring TNC.

Anders

Foto: Istockphoto