Nytt hot mot TNC – utredare vill halvera bidrag

Halvera bidraget till Terminologicentrum, TNC, och flytta en stor del av ansvaret för terminologifrågor till Språkrådet. Det föreslår Ingrid Strömberg i en utredning om terminologiarbetet i Sverige.

I ett budgetförslag som lades fram hösten 2014 ville den rödgröna regeringen från och med 2016 i princip strypa bidragen till TNC. Den motivering som gavs var att det handlade om ett aktiebolag som därför av principskäl borde klara sig utan bidrag. Efter kritik mot förslaget backade regeringen. I stället tillsattes en utredning samtidigt som det ekonomiska stödet till TNC löpte vidare.

Utredaren Ingrid Strömberg föreslår stora förändringar på terminologiområdet. Hon vill bland annat halvera de statliga bidragen till TNC. Samtidigt ska Språkrådet, som är en del av myndigheten Institutet för språk och folkminnen, ta huvudansvaret för utvecklingen av terminologi. Det medför att det i stället för näringsdepartementet blir kulturdepartementet som ansvarar för frågorna. Dessutom efterlyser Ingrid Strömberg tydligare riktlinjer för terminologiarbetet.

Även Ingrid Strömberg anser att TNC som ett aktiebolag är för beroende av statliga bidrag. I dag består drygt hälften av TNC:s intäkter av just bidrag. Men hon lyfter också fram vad hon anser är brister med TNC:s arbete.

Ingrid Strömberg hävdar att TNC saknar koppling till forskning och har få kontakter med det privata näringslivet. Inte heller tar TNC tillräckligt ansvar för samordningen av terminologiarbetet mellan olika myndigheter. Däremot finns en arbetsrelation med Språkrådet, där frågor rörande terminologi i regel delegeras till TNC.

Detta vill alltså Ingrid Strömberg ändra på. Språkvård och terminologi är enligt utredningen så närstående att det framstår som oproblematiskt att flytta ansvaret till Språkrådet. Där är dock resurserna för terminologiarbete ytterst begränsade. I utredningen nämns inget om höjda anslag till Språkrådet om ansvarsflytten skulle bli verklighet.

En del av de påståenden som görs i utredningen förefaller märkliga eller till och med felaktiga. TNC är långt ifrån det enda aktiebolaget i Sverige som till stor del finansieras av statliga bidrag. Om principen skulle tillämpas konsekvent borde regeringen rimligtvis strypa bidragen till exempelvis Dramaten och Kungliga Operan.

Att TNC saknar stark forskningsförankring är också en slutsats som går att ifrågasätta. TNC samarbetar med flera nordiska universitet och svarar till och med för utbildning i terminologi.

I utredningen dras inte heller någon tydlig linje mellan språkvård och terminologi. Visst kan områdena sägas vara närstående, men att sätta likhetstecken mellan dem är definitivt att gå för långt. Om terminologiansvaret ska flyttas till Språkrådet behövs ny kompetens där – och den finns i dag främst samlad hos TNC.

I ett yttrande riktar Språkförsvaret kritik mot flera av Ingrid Strömbergs förslag. Ansvarsflytten riskerar att bli ”en byråkratisk skenlösning” om inte Språkrådet får resurser att bygga upp en egen kompetens i terminologi. Språkförsvaret ifrågasätter kritiken gällande bristande samordning. Själva nyckeln till ett framgångsrikt terminologiarbete är just samordning. Vidare skriver Språkförsvaret att utredningen tycks vara ett försök att i efterhand rättfärdiga de nedskärningar som regeringen ville göra redan 2014.

I yttrandet från TNC framgår det att tydligare riktlinjer för verksamheten skulle välkomnas. Samarbetet med Språkrådet beskrivs som gott och välfungerande. Däremot anser inte TNC att det inom Institutet för språk och folkminnen finns den kompetens inom terminologi som är nödvändig för en ansvarsflytt. Med minskade bidrag till TNC riskerar terminologiarbetet att bli lidande eftersom det sprids ut på fler inblandade med var för sig små resurser.

Här kan du läsa mer om TNC.

Anders

Foto: Istockphoto

Tags: 

2 kommentarer

Kommentarer

Så tröttsamt. Vad är det egentligen statsmakterna har emot en välfungerande organisation som kostar dem så lite att stödja och som gör så mycket nytta?

Regeringen borde veta bättre!

Att den nytillträdda regeringen med ett senkommet pennstreck i budgetpropositionen för 2016 tog bort anslaget från TNC motsatte sig riksdagen i december 2015. Detta blev kvar på oförändrad nivå, drygt 4 mnkr.men ovisshet gäller för 2017 och framåt. Pennstrecket skapade stor oro, efter en namninsamlingar (ca 2500 underskrifter), många tidningsartiklar och senare även en interpellationsdebatt i riksdagen. Näringsministern utlovade då en utredning, som nu är klar, men blev det mer klarhet? Knappast, kritiken är förödande på många punkter,

Ett av skälen till förändringar anges vara att regeringen har svårt att styra hur bidraget till TNC används då det är ett aktiebolag. Styrningen sker idag från regeringen via ett s.k. regleringsbrev där en övergripande målsättning anges med några rader - det är allt (se TNCs hemsida).

Om regeringen nu inte är nöjd med sin egen styrning av de medel som årligen anslås till TNC så finns det alla möjligheter i världen att förbättra detta - utveckla t.ex. ett formellt avtal mellan staten och TNCs ägare som reglerar ändamålen och målsättningen för bidraget samt dess uppföljning. Om regeringen vill påverka styrningen ytterligare kan ett "terminologiråd" utses av regeringen med lämpliga företrädare för intressenterna. Det har skett på många andra områden där aktiebolag löpande får statliga bidrag - hur svårt kan det egentligen vara att styra verksamheter.

Det är ytterst beklagligt att ett obetänkt pennstreck i tabellverket ska få äventyra och skapa oro i en väl fungerande verksamhet, Gör om och gör rätt!

Lägg till ny kommentar