O som i olycka – i som i tihi

Vissa vokaler gör oss glada. Andra vokaler gör oss ledsna. Den som vill maximera lyckan använder långa i-ljud så mycket som möjligt och bojkottar långa o-ljud så långt det bara går. Det hävdar tyska forskare i en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Emotion.

Vi talar som vi känner och känner som vi talar. Det är slutsatsen som en grupp tyska forskare drar efter att ha studerat kopplingen mellan språk och känslor. Forskarna anser att uttalet av vokalljud påverkar känslolivet och vice versa.

Inledningsvis fick deltagarna i studien titta på filmklipp avsedda att skapa en positiv eller en negativ känsla. De fick också uppgiften att hitta på ord medan de såg filmerna. När deltagarna såg glada filmklipp uppfann de många ord innehållande långa i-ljud. När filmerna var ledsamma dominerade i stället långa o-ljud de påhittade orden.

Därefter undersökte forskarna om ett visst vokalljuds känsloaspekt kunde kopplas till en viss muskulär rörelse. Här fick deltagarna titta på tecknad film samtidigt som de uttalade de olika vokalljuden. De som fick göra långa i-ljud tyckte att filmerna var betydligt roligare än de som fick göra långa o-ljud.

Forskarna anser sig därmed ha bevisat att långa i-ljud är förknippade med positiva känslor medan långa o-ljud är förknippade med negativa känslor. De tror även att vokalernas olika känslovalör förklarar varför det i många språk finns positivt laddade ord med långa i-ljud och negativt laddade ord med långa o-ljud. Det senare är dock bara ett antagande som inte förefaller vara helt vattentätt. Visst finns i svenskan exempelvis tihi och olycka, men också pina och roligt.

Anders

Foto: Istockphoto