Kinas nya värderingar visar sig i litteraturen

Under kulturrevolutionen präglades kinesisk litteratur av kollektiva värderingar. I takt med att Kina blivit mer individualistiskt har författare börjat använda ord som återspeglar den nya mentaliteten. Det visar en studie publicerad i International journal of psychology.

De stora förändringarna i det kinesiska samhället har sin motsvarighet i litteraturen. Den slutsatsen drar forskare vid University of California i Los Angeles efter att ha analyserat vilka ord som förekommer i 277 189 böcker skrivna på kinesiska. Samtliga gavs ut i Kina mellan 1970 och 2008.

För att undersöka vilka värderingar som förekom i verken sammanställde forskarna en lista på 16 ord. Hälften av dessa ord, som lydnad, kollektiv och ge, länkades till ett planekonomiskt samhälle där gemenskap eftersträvades. Den andra halvan bestod av ord som talang, privat, välja, självbestämmande och tävla. De klassades som typiska för ett marknadsekonomiskt samhälle med större fokus på individen.

Under kulturrevolutionen, som varade fram till 1976, var ordet kollektiv vanligt. Efter de ekonomiska reformer som infördes 1978 – och som utgjorde det första steget mot ett mer marknadsorienterat samhälle – har användningen minskat. Andra ord som ökat med åren är innovation, välja, tävla, privat och självbestämmande. Däremot minskade användningen av hjälpa och offra.

Särskilt anmärkningsvärt är enligt forskarna att lydnad år 1970 förekom tre gånger så ofta som självbestämmande. År 2008 var förhållandet det motsatta.

Mönstret var dock inte entydigt för alla ord som undersöktes. Exempelvis ökade användningen av ge under hela perioden, men uppsvinget var inte lika kraftigt som för de ord som kopplades till individualism.

Forskarna hoppas kunna genomföra motsvarande studie med litteratur på ryska, franska och spanska för att se om samma trender finns där.

Anders

Foto: Istockphoto