Lovsång till substantiv

Grejen med substantiv och pronomen, Sara Lövestam (Piratförlaget)

Text: Karin Skagerberg

När Sara Lövestams bok Grejen med verb blev en läsarsuccé härom året begrep jag inte hur en bok om en ordklass kunde bli så populär. Förmodligen var det för att jag aldrig läste den. Jag har nämligen inga problem att förstå framgången när jag nu fnissar mig igenom uppföljaren, Grejen med substantiv.

Men, ärligt talat, det är ju inte grammatiken i sig som är rolig (även om författaren själv faktiskt verkar tycka det). Nej, det är sättet att presentera och paketera allt jag velat veta om substantiv som lockar och gör grammatiken kul. Exemplen är så viktiga när grammatik ska förmedlas, och här märks det att Sara Lövestam är såväl sfi-lärare som författare – och förmodligen lite galen.

Jag förstår plötsligt grejen med deklinationer och svårigheter med lånord när det förklaras för mig med ett muffins-exempel: ”Det är så himla svårt att säga muffins i plural! Muffinar? Muffinsar?” Och substantiv som bara finns i plural, plurale tantum, illustreras av en diskussion där ett sådant används i singular: ”Har du sett min kläd?”

Sara Lövestam är underfundig och pedagogisk, och får mig plötsligt att känna tacksamhet över att kasus mer eller mindre har försvunnit ur svenskan. Hon får mig också att inse hur kämpigt det måste vara att ha svenska som andraspråk och behöva lära sig skilja på neutrum och utrum.

Och låt oss inte glömma nominalfraser och pronomen, som båda har en självklar plats i en bok om substantiv.

Till skillnad från substantiven, som är en öppen ordklass, är pronomen en mycket stängd sådan. Det är bland annat därför det blir ett sådant himla liv när någon vill lägga till ett nytt ord där, exempelvis ett könsneutralt pronomen, upplyser Sara Lövestam.

Mitt favoritkapitel i boken är nog ändå det som behandlar den eviga frågan om de och dem – och förklarar när det ska vara de som och när det ska vara dem som – så att man fattar! En annan favorit är den uppdaterade ramsan, där substantiv inte längre bara är namn på ting:

Substantiv är namn på ting
Och på sånt som ej är ting
Men som ändå är nånting
Till exempel halvsanning.