Könsneutrala pronomenet hen delar svenskarna
Pronomenet hen väcker fortfarande starka känslor. Kvinnor, yngre och svenskar som läst på högskola eller universitet är mer positiva till ordet.
Bild: Emma Hanquist
PRESSMEDDELANDE
En majoritet av svenskarna använder det könsneutrala pronomenet hen. Men ordet delar ändå svenskarna. Det visar en undersökning utförd av Novus på uppdrag av Språktidningen.
– Ungefär en tredjedel tycker att ordet är dåligt, en tredjedel att det är bra och en tredjedel är neutrala. Men skillnaderna mellan olika grupper är stora. Kvinnor och yngre är mer positiva. Män och äldre är betydligt mer negativa, säger Anders Svensson, chefredaktör på Språktidningen.
I höst är det 60 år sedan språkvetaren Rolf Dunås i en språkspalt i Upsala Nya Tidning föreslog hen som könsneutralt pronomen i svenskan. Debatten om hen exploderade 2012 i samband med utgivningen av barnboken Kivi och Monsterhund där ordet användes genomgående. Pronomenet togs 2015 med i Svenska Akademiens ordlista.
– Hen är fortfarande ett ord som hos vissa väcker starka känslor. För många är det än i dag ideologiskt laddat, säger Anders Svensson.
Hela 42 procent av Miljöpartiets sympatisörer tycker att hen är mycket bra. 38 procent av Vänsterpartiets väljare har samma uppfattning. Men bara 1 procent av Sverigedemokraternas anhängare anser att hen är mycket bra.
– Trots att hen har etablerat sig i språket och tagit sig in i ordböckerna är det uppenbart att många inte har accepterat ordet. Då som nu ses det av vissa motståndare som ett politiskt färgat ord som representerar en syn på till exempel jämställdhet och könsroller som står i strid med ens egna värderingar, säger Anders Svensson.
Ändå talar mycket för att hen kommer att rota sig ännu djupare i svenskan. Motståndet är avsevärt större bland svenskar som har fyllt 65 år än bland svenskar i åldern 18 till 34 år.
– För många som växer upp i dag är inte hen ett ord med någon särskild historia utan det har alltid funnits där som en naturlig del av pronomenfloran, säger Anders Svensson.
Hela 58 procent använder hen åtminstone ibland. Men bara 6 procent uppger att det sker ofta.
– Det är inte så märkligt i sig. Hen används i dag främst när könet är okänt, saknar betydelse eller för att anonymisera. Vissa har också hen som sitt eget pronomen. I dag är hen så vanligt att den som läser en genomsnittlig dagstidning bör stöta på ordet åtminstone en gång, säger Anders Svensson.
Vad tycker du om det könsneutrala pronomenet hen (undersökningen som helhet)?
Mycket bra 15 procent
Ganska bra 15 procent
Varken bra eller dåligt 34 procent
Ganska dåligt 12 procent
Mycket dåligt 24 procent
Svenskar 18 till 34 år:
Mycket bra 28 procent
Ganska bra 20 procent
Varken bra eller dåligt 39 procent
Ganska dåligt 5 procent
Mycket dåligt 7 procent
Svenskar 65 till 84 år:
Mycket bra 5 procent
Ganska bra 10 procent
Varken bra eller dåligt 37 procent
Ganska dåligt 14 procent
Mycket dåligt 34 procent
Män:
Mycket bra 8 procent
Ganska bra 11 procent
Varken bra eller dåligt 36 procent
Ganska dåligt 12 procent
Mycket dåligt 32 procent
Kvinnor:
Mycket bra 21 procent
Ganska bra 19 procent
Varken bra eller dåligt 33 procent
Ganska dåligt 11 procent
Mycket dåligt 16 procent
Partisympati (urval):
Miljöpartiet: mycket bra 42 procent, mycket dåligt 1 procent
Vänsterpartiet: mycket bra 38 procent, mycket dåligt 6 procent
Sverigedemokraterna: mycket bra 1 procent, mycket dåligt 60 procent
Använder du det könsneutrala pronomenet hen (undersökningen som helhet)?
Ja, ofta 6 procent
Ja, ibland 26 procent
Ja, sällan 26 procent
Nej, aldrig 42 procent
Svenskar 18 till 34 år:
Ja, ofta 12 procent
Ja, ibland 34 procent
Ja, sällan 28 procent
Nej, aldrig 25 procent
Svenskar 65 till 84 år:
Ja, ofta 2 procent
Ja, ibland 12 procent
Ja, sällan 25 procent
Nej, aldrig 61 procent
Män:
Ja, ofta 3 procent
Ja, ibland 21 procent
Ja, sällan 23 procent
Nej, aldrig 53 procent
Kvinnor:
Ja, ofta 9 procent
Ja, ibland 32 procent
Ja, sällan 29 procent
Nej, aldrig 30 procent
Undersökningen utfördes av Novus på uppdrag av Språktidningen mellan 30 juli och 4 augusti 2026. Undersökningen är åsiktsmässigt representativ för svenska folket i åldern 18 till 84 år. Den är baserad på 1 058 intervjuer.
Kontaktperson:
Anders Svensson
0768-68 58 24
anders@spraktidningen.se
Innehållet på denna webbplats är upphovsrättsligt skyddat.
PRESSMEDDELANDE
En majoritet av svenskarna använder det könsneutrala pronomenet hen. Men ordet delar ändå svenskarna. Det visar en undersökning utförd av Novus på uppdrag av Språktidningen.
– Ungefär en tredjedel tycker att ordet är dåligt, en tredjedel att det är bra och en tredjedel är neutrala. Men skillnaderna mellan olika grupper är stora. Kvinnor och yngre är mer positiva. Män och äldre är betydligt mer negativa, säger Anders Svensson, chefredaktör på Språktidningen.
I höst är det 60 år sedan språkvetaren Rolf Dunås i en språkspalt i Upsala Nya Tidning föreslog hen som könsneutralt pronomen i svenskan. Debatten om hen exploderade 2012 i samband med utgivningen av barnboken Kivi och Monsterhund där ordet användes genomgående. Pronomenet togs 2015 med i Svenska Akademiens ordlista.
– Hen är fortfarande ett ord som hos vissa väcker starka känslor. För många är det än i dag ideologiskt laddat, säger Anders Svensson.
Hela 42 procent av Miljöpartiets sympatisörer tycker att hen är mycket bra. 38 procent av Vänsterpartiets väljare har samma uppfattning. Men bara 1 procent av Sverigedemokraternas anhängare anser att hen är mycket bra.
– Trots att hen har etablerat sig i språket och tagit sig in i ordböckerna är det uppenbart att många inte har accepterat ordet. Då som nu ses det av vissa motståndare som ett politiskt färgat ord som representerar en syn på till exempel jämställdhet och könsroller som står i strid med ens egna värderingar, säger Anders Svensson.
Ändå talar mycket för att hen kommer att rota sig ännu djupare i svenskan. Motståndet är avsevärt större bland svenskar som har fyllt 65 år än bland svenskar i åldern 18 till 34 år.
– För många som växer upp i dag är inte hen ett ord med någon särskild historia utan det har alltid funnits där som en naturlig del av pronomenfloran, säger Anders Svensson.
Hela 58 procent använder hen åtminstone ibland. Men bara 6 procent uppger att det sker ofta.
– Det är inte så märkligt i sig. Hen används i dag främst när könet är okänt, saknar betydelse eller för att anonymisera. Vissa har också hen som sitt eget pronomen. I dag är hen så vanligt att den som läser en genomsnittlig dagstidning bör stöta på ordet åtminstone en gång, säger Anders Svensson.
Vad tycker du om det könsneutrala pronomenet hen (undersökningen som helhet)?
Mycket bra 15 procent
Ganska bra 15 procent
Varken bra eller dåligt 34 procent
Ganska dåligt 12 procent
Mycket dåligt 24 procent
Svenskar 18 till 34 år:
Mycket bra 28 procent
Ganska bra 20 procent
Varken bra eller dåligt 39 procent
Ganska dåligt 5 procent
Mycket dåligt 7 procent
Svenskar 65 till 84 år:
Mycket bra 5 procent
Ganska bra 10 procent
Varken bra eller dåligt 37 procent
Ganska dåligt 14 procent
Mycket dåligt 34 procent
Män:
Mycket bra 8 procent
Ganska bra 11 procent
Varken bra eller dåligt 36 procent
Ganska dåligt 12 procent
Mycket dåligt 32 procent
Kvinnor:
Mycket bra 21 procent
Ganska bra 19 procent
Varken bra eller dåligt 33 procent
Ganska dåligt 11 procent
Mycket dåligt 16 procent
Partisympati (urval):
Miljöpartiet: mycket bra 42 procent, mycket dåligt 1 procent
Vänsterpartiet: mycket bra 38 procent, mycket dåligt 6 procent
Sverigedemokraterna: mycket bra 1 procent, mycket dåligt 60 procent
Använder du det könsneutrala pronomenet hen (undersökningen som helhet)?
Ja, ofta 6 procent
Ja, ibland 26 procent
Ja, sällan 26 procent
Nej, aldrig 42 procent
Svenskar 18 till 34 år:
Ja, ofta 12 procent
Ja, ibland 34 procent
Ja, sällan 28 procent
Nej, aldrig 25 procent
Svenskar 65 till 84 år:
Ja, ofta 2 procent
Ja, ibland 12 procent
Ja, sällan 25 procent
Nej, aldrig 61 procent
Män:
Ja, ofta 3 procent
Ja, ibland 21 procent
Ja, sällan 23 procent
Nej, aldrig 53 procent
Kvinnor:
Ja, ofta 9 procent
Ja, ibland 32 procent
Ja, sällan 29 procent
Nej, aldrig 30 procent
Undersökningen utfördes av Novus på uppdrag av Språktidningen mellan 30 juli och 4 augusti 2026. Undersökningen är åsiktsmässigt representativ för svenska folket i åldern 18 till 84 år. Den är baserad på 1 058 intervjuer.
Kontaktperson:
Anders Svensson
0768-68 58 24
anders@spraktidningen.se
Innehållet på denna webbplats är upphovsrättsligt skyddat.
