Hon ser adverben på nytt sätt

Språkforskaren Pernilla Hallonsten Halling, Stockholms universitet, har tagit sig an en negligerad ordklass: adverben.

– De har länge varit underutforskade, till skillnad från till exempel substantiv, verb och adjektiv. Adverben har saknat en enhetlig definition och har kallats ordklassernas slasktratt. Adverbklassen uppfattas lätt som väldigt rörig.

Pernilla Hallonsten Halling ville bringa ordning i röran, och började med att röja bland sättsadverben.

– Sättsadverb anger egenskaper och bestämmer verb, på samma sätt som adjektiv anger egenskaper och bestämmer substantiv. I meningen Kalle springer snabbt är snabbt ett adverb som beskriver springer. Men i meningen Ett snabbt tåg är snabbtett adjektiv som beskriver tåg.

Sedan finns det ”rena” sättsadverb, som fort och sakta. De kan inte användas som adjektiv – det går inte att säga ett fort/sakta tåg, däremot tåget kör fort/sakta.

– Forskare har hävdat att ”rena” adverb är väldigt ovanliga i världens språk, och jag ville kolla om det verkligen stämde. Så jag har undersökt 60 i stort sett obesläktade språk. Jag fann att de adverb som beskriver just hastighet, som fortoch sakta, är spridda i många olika språk, över hela världen. Anledningen kan vara att verb ofta betecknar händelser, och dessa sker ju ofta i en viss hastighet. Adverbet får då alltså ange i vilken hastighet – och det verkar vara en huvudfunktion för sättsadverb.

Pernilla Hallonsten Halling är forskare i lingvistik.