Genus är ett envist drag

Lingvisten Gerd Carling fascineras av hur språk påverkar varandra och förändras genom årtusendena. Nu har hon ”halkat in” på språkligt genus.

– Just genus verkar vara ett envist och primitivt drag, som följer med talarna när de migrerar, säger Gerd Carling. Genus ärvs också mellan generationerna i språkfamiljen och tappas inte bort.

I enorma språkdatabaser, där cirka hälften av världens språk är representerade, har hon och hennes kolleger fått fram språk och ord som är markerade för språkligt genus.

– I svenskan, som är ett genusspråk, är orden uppmärkta med antingen neutrum, ett bord, eller reale, en stol. Tyskan och flera andra språk har tre genus: neutrum, maskulinum och femininum. Finskan är däremot könsneutral.

När datorn automatiskt har listat genusspråken har forskarna analyserat orden och ställt hypoteser.

– Sedan var det min idé att samköra språkdatabasen med en klimatdatabas för att se om det fanns samband mellan miljöer som är gynnsamma för jordbruk och förekomsten av genus. En kul grej!

Lite otippat fanns en sådan korrelation. När människor migrerar väljer de en miljö som liknar den de lämnar. Svenskarna utvandrade till exempel till Michigan i USA. Där förändrades språket förstås, sett till både ordförråd och grammatik. Men genus släppte de inte. Hon tror att en anledning till att genus är så stabilt är att det påverkar så stora delar av grammatiken och att det har genomgripande betydelsemässiga egenskaper.