Förvirrar och fördjupar

Text:

Foto: Istockphoto

I skolan lär vi oss en starkt förenklad bild av språket. Vi matas med uppfattningen att det nästan jämt finns tydliga skiljelinjer mellan rätt och fel, att ord kan sorteras in i olika fack efter sina egenskaper och att språk är ett system präglat av regelbundenhet – med några få undantag som ändå har något slags systematik.

Den som går vidare och läser språk på universitetet inser snart att det är lika hopplöst att försöka ge en fullödig beskrivning av språket som att göra en manual till universum. Och det är också det som är så fascinerande med grammatik. När i princip allt som kallas regler har undantag går det förstås att ifrågasätta om de ens kan beskrivas som regler.

Samtidigt är förenklingar och generaliseringar nödvändiga. Det går inte att sätta drygt 2 700 sidor Svenska Akademiens grammatik i händerna på en sjundeklassare.

I Nyanser av grammatik skildrar sjutton forskare olika aspekter av svenskans dna. De olika kapitlen fungerar som vägvisare till en mer komplex syn på grammatikens grundstenar. Maria Bylin undersöker hjälpverbens suddiga konturer, Mikael Kalm lotsar läsaren genom ordklassernas djungel och Susanna Karlsson visar hur konjunktioner som och i talspråk används på ett sätt som helt trotsar skriftspråkets normer –och ändå känns helt självklart.

Gustav Bockgård skriver i bokens avslutande kapitel om hur forskningen om grammatik har förändrats under de senaste årtiondena. Nya vetenskapliga strömningar utgår inte från idealiskt hopsnickrade exempelmeningar. I stället tar de hänsyn även till sammanhanget och till talets vindlingar.

Han konstaterar att det visserligen är lättare och mindre tidsödande att undersöka skrift än tal. Men det riskerar att skapa en uppfattning om skriften som normaltillståndet. Dä srför har forskningen historiskt i någon mån bidragit till föreställningen om svenska språket som ganska enhetligt.

Det här är en antologi som – i positiv bemärkelse – förvirrar och fördjupar. Den kräver en hel del av läsaren. Men den gläntar också på dörren till en verklighetsförankrad bild av svenskans grammatik.

Anders Svensson är chefredaktör på Språktidningen.