Efter flera uppmärksammade våldsdåd har incel-rörelsen hamnat i fokus. En incel är en person som lever i ofrivilligt celibat.

Tio personer dog och sexton skadades när en man tidigare i år körde genom en folkmassa i Toronto tidigare i år. Strax innan den 25-årige gärningsmannen satte sig bakom ratten uppmanade han i sociala medier till ett incel-uppror. Han hyllade också en man som för fyra år sedan körde ihjäl sex personer och skadade ytterligare fjorton.

Båda männen kopplas alltså till incel-rörelsen. Ordet incel är inlånat från engelskan. Det är bildat till involuntary celibacy, ’ofrivilligt celibat’.

En incel är en person – i regel en man – som inte lyckats hitta någon partner. På nätet samlas incels i forum där det ständigt förekommer fantasier om våld mot kvinnor som en hämnd för avsaknaden av en partner. Det är också vanligt att incels anser sig ha rätt till sexuella relationer. Harry Skärlund skriver i Expressen om de attityder som präglar rörelsen:

Enligt incels världsuppfattning är allt biologiskt. Antingen föds du som en attraktiv man (muskulös, tuff, sportig) och tjejer dras till dig, eller så föds du oattraktiv och är evigt dömd till ensamhet.

Johanna Frändén skriver i Aftonbladet att ett mönster bland incels är att de skuldbelägger kvinnor för egna tillkortakommanden:

Det nya med incel-rörelsen är att den odlas i ett tydligt politiskt underdogperspektiv och frodas i öppet på internet. Manskören som hejar på består av tusentals killar som hatar kvinnor som kollektiv under förevändningen att de förvägrar dem sexuellt umgänge.

Incel är belagt i svenskan sedan 2017.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Inom politiken talas det inte längre bara om vänster och höger. Allt fler refererar nu till gal–tan-skalan.

Det politiska landskapet förändras ständigt. Allt oftare hörs nu argument för att det i många sammanhang inte längre är relevant att beskriva partier utifrån en politisk hemvist till höger och vänster. Denna typ av diskussion är inte helt ny. Länge har det till exempel debatterats om nationalsocialismen bäst beskrivs som en vänster- eller som en högerideologi.

I stället referar allt fler till gal–tan-skalan. Här står gal för grön, alternativ och libertariansk och tan för traditionell, auktoritär och nationalistisk. Högerpopulistiska och invandringskritiska partier hamnar i regel långt ut på tan-sidan. Feministiska och gröna partier brukar placera sig i andra änden, alltså långt ut på gal-sidan.

När det gäller gal–tan-skalan är det snarare synen på kulturella och sociala värden som fäller avgörandet i stället för synen på fördelningspolitik. I Expressen beskriver Johan Hakelius gal–tan-skalan som en uppdelning mellan liberala och konservativa.

I Sverige började gal–tan-skalan på allvar ta plats i debatten under 2016, även om det finns tidigare belägg. Sedan dess har användningen ökat. När fenomenet diskuteras gäller det ofta om gal–tan-skalan är ett lämpligt instrument för att analysera det svenska partisystemet. I Bohuslänningen ifrågasätter Karin Pihl detta redskap:

Sannolikt kommer partierna att göra upp om migrationspolitiken genom en bred, parlamentarisk överenskommelse. GAL-TAN-skalan i all ära – när riktlinjerna för migrationen är utstakade kommer den politiska debatten i någon mån att återgå till något så traditionellt som höger-vänsterskalan.

Så här beskriver Sveriges Radio gal–tan-skalans huvudprinciper:

Kort sagt kan man säga att individens frihet, klimatet och öppen invandring är viktigt för partier längst ut på den liberala GAL-änden. Medan att värna nationen och traditioner, samt begränsad invandring är viktigt längst ut på TAN-änden. Forskare har tidigare använt GAL-TAN-skalan när höger-vänster-skalan inte har räckt till. Till exempel för att förstå varför europeiska partier är för eller emot EU.

Själva skalan började användas 1999 av forskare inom statsvetenskap. Begreppet gal–tan ska ha myntats 2002. Det har lånats in i svenskan från engelskan.

Anders

Foto: Istockphoto

1 kommentarer

Den som lagar mat från rot till stjälk kastar inget i onödan. Det är en matlagningsfilosofi som går ut på att använda allt av ett livsmedel.

En av de senaste årens hetaste trender inom restaurangbranschen är från nos till svans. Kockar som följer denna princip ser till så att inget går till spillo. Hela slaktkroppen ska användas – och inte bara de mest exklusiva styckningsdetaljerna.

En annan trend är att allt fler – helt eller delvis – väljer bort animaliska livsmedel. Motsvarigheten till från nos till svans när det handlar om vegetabiliska livsmedel är från rot till stjälk. Även här är utgångspunkten att så lite som möjligt ska slängas. Genom att minimera svinnet minskar livsmedelsproduktionens klimatpåverkan. Sportamore beskriver från rot till stjälk som en av årets hetaste mattrender:

Nos till svans-tänket som varit trendigt i köttvärlden har nu tagit sig till det vegetariska köket. Att minska matsvinn är viktigt oavsett vilken råvara du lägger på tallriken. Räkna med fler recept som tar tillvara på rötter, stjälkar och frön som du annars hade slängt. Typ picklade vattenmelonkanter och pesto på broccolistjälkar.

Foodly behandlar från rot till stjälk och från nos till svans som synonymer:

Rot till stjälk, från nos till svans – det finns flera sätt att beskriva den nya mattrenden som helt enkelt handlar om att ta vara på allt från ett livsmedel. Koka soppa på oxsvans och pickla vattenmelonens skal – det är dags att gå vidare från vår slita och släng kultur.

Från rot till stjälk är ett översättningslån från engelskan. Där talas det om from root to stalk.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Somliga upplever ständigt fomo, rädslan för att missa något spännande som händer. Nu växer motrörelsen jomo. Här läggs det vikt vid lugn och ro i stället för att stressa från den ena saken till den andra.

Fomo (’oro för att missa något särskilt intressant eller roligt’) var ett av orden på Språktidningens och Språkrådets nyordslista 2016. Det är en akronym för fear of missing out. Det är inte ovanligt att fomo betraktas som ett mycket tidstypiskt fenomen. Rädslan för att inte vara med när något riktigt spännande händer riskerar att skapa stress.

Men ibland är det inte så dumt att strunta i jakten på den för stunden häftigaste upplevelsen. Det anser åtminstone den motrörelse som talar om jomo, en akronym för joy of missing out. En inspirationskälla till detta förhållningssätt är Christina Crooks bok The joy of missing out – finding balance in a wired world från 2015.

Jomo är belagt i svenskan sedan 2016. Ordet nämndes som en motsats till fomo i en kommentar till det årets nyordslista. Då hade ordet använts i ytterst begränsad omfattning i svenskan. Sedan dess har användningen ökat något.

En av de personer som praktiserar jomo är författaren Hillevi Wahl. Hon skriver i Topp Hälsa om fenomenet:

Jag tror att JOMO-rörelsen har helt rätt. Vi måste ta tillbaka makten över våra liv. Vi måste inse att det inte är meningen att vi ska vara intresserade av allt eller gå på alla fester. Vår hjärna vill göra en sak i taget. I lugn och ro. Och få tid att processa det vi har varit med om.

Även i Amelia behandlas jomo som en välkommen motreaktion på fomo:

Jomo (joy of missing out) har ersatt sin ängsliga kusin Fomo (fear of missing out). Nu vågar vi vara nöjda med våra egna val och inte lika oroliga att missa något. Åh, så skönt. Äntligen ett kravlöst ord i tiden!

Anders

Foto: Istockphoto

3 kommentarer

Deepfake syftar till att föra publiken bakom ljuset. Ny teknik gör det relativt enkelt att manipulera filmer på ett sätt som gör fusket svårt att upptäcka.

De två senaste åren har det talats mycket om fake news. Det senaste halvåret har också debatten om deepfake nått Sverige. Denna typ av falsarier kan vara ännu svårare att avslöja. För att skapa deepfake används maskininlärning.

En deepfake är en film där en annan person klippts in. Computer Sweden berättar att tekniken inledningsvis användes för att skapa fejkade porrfilmer med kändisar. Då ersattes porrskådespelarnas ansikten av kändisar som Taylor Swift och Natalie Portman. Snart började samma teknik nyttjas för att skapa deepfakes med politiker. Deepfakes som fått stor spridning visar bland annat hur Barack Obama – med hjälp av manipulerade bilder och ljud – sågar sin efterträdare Donald Trump samt berättar att han i framtiden mest ska ägna sig åt golf:

Efter Photoshops intåg i interneteran har fejkade porrbilder blivit vardagsmat på allehanda sex- och slasksajter. Men deepfakes-fenomenet måste ändå ses som ett paradigmskifte. Utan rejäla resurser har det liksom inte gått att fejka rörlig bild på det här sättet tidigare. Nu kan vem som helst göra det, med öppna verktyg och en hyfsad dator.

Dagens Nyheter beskriver den nya tekniken som ett sätt att ta falska nyheter till en ny nivå. Relativt enkelt går det att få det att se ut som att personer säger sådant de aldrig sagt och gör sådant de aldrig gjort. Ålandstidningen skriver om hur deepfake kan få stora konsekvenser när manipulationen inte genomskådas:

Deepfakes är här för att stanna. De kommer bara att bli bättre och bättre och enklare att skapa hemma. Konstnärligt erbjuder det en massa spännande möjligheter. Men för media och samhällsdebattörer som lever på det förtroende som tittarna har för att de förmedlar den osminkade sanningen innebär deepfakes ett potentiellt dråpslag. Vi har redan stora problem med hur lätt en välpaketerad lögn blir viral när okritiska människor får sina fördomar bekräftade och delar vidare. Dagen efter skolskjutningen Parkland i Florida, spreds en skärmbild av en nyhetsartikel på BuzzFeed där reportern Richie Horowitz sa att det är hög tid att ta ifrån vita människor deras vapen. Allt var fejk. Det fanns ingen sådana artikel på Buzzfeed som inte ens har någon reporter anställd vid namn Richie Horowitz. Men det hindrade inte alternativhögern från att förfasas och dela och rasa.

Deepfake är belagt i svenskan sedan 2017.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Språkpolitik ser ut att bli en het fråga i årets valrörelse. Ett av de senaste utspelen gäller införande av språkplikt.

En lång rad politiker från vänster till höger har inför höstens riksdagsval betonat vikten av att personer som kommer till Sverige lär sig svenska. Förslagen och utspelen har varit många. Ulf Kristersson, partiledare för Moderaterna, sade i en intervju i Metro att språkkunskaper tidigare inte getts tillräckligt stor betydelse:

Jag skulle säga att den enskilt största sak som vi har underskattat i Sverige är det svenska språket.

Nyligen föreslog Liberalerna obligatorisk språkförskola. I ett pressmeddelande beskrevs samtidigt språket som ”nyckeln in i det svenska samhället”. Liknande argument använde Socialdemokraterna i förra veckan när förslaget om språkplikt lanserades. Partiet skrev i ett pressmeddelande att språkkunskaper var nödvändiga för att klara sig på arbetsmarknaden: ”För att kunna få ett jobb i Sverige behöver du kunna svenska.”

Språkplikt går ut på att göra det obligatoriskt för asylsökande och – vid behov – personer som har försörjningsstöd att delta i undervisning i svenska. Den som skolkar från undervisningen blir enligt förslaget utan bidrag.

Socialdemokraternas förslag fick stort genomslag i medierna. På ledarsidorna var reaktionerna blandade. I Länstidningen Östersund ansåg Lovisa Andersson att förslaget var ett sätt att försöka locka tillbaka väljare från Sverigedemokraterna:

Hade S velat komma till bukt med språkproblemet hade de naturligtvis kommit med satsningar för att förbättra och effektivisera SFI. Det saknas. Nu presenteras bara krav och hot om indraget försörjningsstöd. Man kan i stället ana en panik på regeringskansliet över att var tredje LO-väljare sympatiserar med SD. Tro inte att vallöftet om språkplikt är riktat mot den som nyss kommit till Sve­rige.

Sydsvenskan rapporterade att språkplikt skulle kunna spä på den befintliga lärarbristen. I Svenska Dagbladet skrev Magnus Dahlstedt och Andreas Fejes, bägge forskare vid Linköpings universitet, att det inte fanns något stöd för att språkplikt skulle ge önskat resultat. Mer positiv var Christian Dahlgren i Corren. Han ansåg att Moderaterna och Socialdemokraterna nu hade liknande hållningar i frågan:

Socialdemokraterna lanserar nu en liknande linje. Regeringspartiet går till val på en så kallad ”språkplikt” för asylsökande och nyanlända, vilket innebär obligatoriskt deltagande i svenskundervisning – annars ryker bidragen. Man kan se Moderaternas och Socialdemokraternas förslag på området som ytterligare ett uttryck för en populistisk SD-anpassning av migrationspolitiken. Men det vore i själva sakfrågan en oschysst kritik. Har signalerna hittills varit dimmiga, är det hög tid med ett klarare fokus från politiskt håll. Ty att inte kunna hyfsad svenska är dömas till utanförskap och alienation.

Språkplikt är belagt i svenskan sedan 2003. Sedan dess har ordet förekommit sporadiskt innan användningen ökade kraftigt i samband med lanseringen av Socialdemokraternas förslag. Då, för femton år sedan, var det Kvällsposten som skrev om ett förslag om språkplikt i Danmark.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Att hotivera är att använda hot för att motivera. Det går både att hotivera sig själv och andra.

Teleskopord är ett populärt sätt att skapa fyndiga nyord. De bildas genom att två ord kläms ihop – ungefär på samma sätt som ett teleskop – så att det som återstår är början av det ena och slutet av det andra. Från de senaste årens nyordslistor märks teleskopord som blorange, plogga och mansplaining.

Den som hotiverar använder alltså snarare piska än morot för att motivera någon. En som överväger att hotivera andra är Lars Billing, coach för ishockeylaget Bålsta HC. Han berättade nyligen i Enköpings-Posten om hur han trots en seger inte var nöjd med spelarnas insats mot Gimo:

– Ofta har det faktiskt hjälpt när jag blivit förbannad och verkligen sagt till. Man får kanske ”hotivera” i stället för att motivera ibland.

– Ibland har vi blivit alldeles för bekväma, och jag tycker mig kanske se ett lite ungdomsproblem i det där, om man kan säga så utan att låta som en sur gubbe.

I Må Bra tipsar Kjell Enhager om olika metoder för att träna kontinuerligt. Han talar om motivation och hotivation. Rätt bilder skapar förutsättningar för att inte ge upp träningen:

Om du är en jojotränare, som ständigt börjar och slutar motionera, är du sannolikt grym på att hotivera dig, men behöver sätta ett långsiktigt mål med din träning, ett TILL. Du vill att träningen ska bli en del av din identitet och din vardag.

Hotivera är belagt i svenskan sedan 2007. Hotivation är belagt sedan 2004.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Att visa missnöje kan göras genom att skynka eller att genomföra nagelprotester och knäprotester. Dessa tre nyord har sitt ursprung i olika typer av manifestationer. I förra veckan myntades nyordet knytblusuppror. Även detta ord har en liknande bakgrund. Knytblusuppror är både en form av protest och ett uttryck för sympati.

Turbulensen inom Svenska Akademien ledde i torsdags till att ständiga sekreteraren Sara Danius lämnade sitt uppdrag. Beslutet väckte både ilska och sympati. Många ansåg att hon inte kunde beskyllas för de brister och oegentligheter som försatt Akademien i kris.

För att visa sitt stöd för Sara Danius valde därför många – i synnerhet i fredags – att klä sig i knytblus, ett plagg som blivit något av hennes kännetecken. Samtidigt riktades också kritik mot Akademien för att styras av patriarkala och föråldrade traditioner.

Fenomenet fick på sina håll benämningen knytblusuppror. Hashtaggen #knytblusförsara trendade i sociala medier. Aftonbladet sammanfattade reaktionerna på händelseutvecklingen:

Raseri, tårar och knytblusuppror. Reaktionerna har varit oerhört starka efter Sara Danius avsked från Svenska Akademien i torsdags kväll.

Stoppa Pressarna rapporterade att kulturminister Alice Bah Kuhnke gett Sara Danius sitt stöd genom att själv bära knytblus:

En av alla de som abslutit sig till den så kallade knytblusupproret är kulturminister Alice Bah Kuhnke, 46.

Liknande ord som dykt upp är knytblusprotest, knytblusmanifestation och knytblusdemonstration. Om något av dem etablerar sig återstår att se. Än så länge är spridningen begränsad.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Från surdeg via korv till nötmjölk? Allt fler gör drycker av nötter i hemmet. Då kan det vara praktiskt med en nötmjölkspåse.

När surdegshajpen var som störst 2011 öppnade Sveriges första surdegshotell på Södermalm i Stockholm. Ordet fanns också med på 2011 års nyordslista. Trenden gick sedan vidare till korvmakande i hemmet. Och nu har den kanske kommit till nötmjölk.

Växtmjölk (’mjölkliknande dryck tillverkad av vegetabiliska produkter’) var ett av orden på Språktidningens och Språkrådets nyordslista 2016. Vissa tycker att det är vilseledande att tala om mjölk i detta sammanhang eftersom det inte rör sig om – för att använda definitionen i Svensk ordbok – ’näringsrik vit vätska från bröst eller spenar av kvinna resp. däggdjur’.

Skälet till att det talas just om mjölk är att dessa drycker ofta används på samma sätt som traditionell mjölk. Nu blir det allt vanligare att göra sin egen växtmjölk av allt från ris och mandel till sojabönor och havre. Ofta rör det sig om nötmjölk där huvudingrediensen kan vara exempelvis cashewnötter, macadamianötter eller hasselnötter.

En nötmjölkspåse är för många ett smidigt hjälpmedel i tillverkningen. Den vätska som bildats efter att vatten och nötter mixats silas genom nötmjölkspåsen. Denna process gör så att drycken blir slät och inte innehåller några små bitar av nötter. Expressen tipsar om hur påsen ska användas:

Om du gör nötmjölk, blötlägg nötterna tills de är helt mjuka. Använd en nötmjölkspåse för att filtrera bort nötmassan.

Aftonbladet skriver att det inte är nödvändigt med en nötmjölkspåse. Andra köksredskap kan göra samma jobb:

Sila bort vattnet och skölj nötterna ordentligt. Tillsätt nytt vatten och mixa tills nötterna är finfördelade i vätskan. Sila mjölken i en nötmjölkspåse eller finmaskig sil (skalade hampafrön behöver inte silas) och pressa ut så mycket av vätskan som möjligt.

Nötmjölkspåse är belagt i svenskan sedan 2009. Användningen av ordet har ökat i takt med att fenomenet blivit mer utbrett.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Den nya sortens grönsaksris innehåller inte ris. I stället handlar det om grönsaker som serveras som ersättning för ris.

Kanske associerar den som hör ordet grönsaksris till skolbespisningar där vitt ris med ärtor, majs och paprika finns på matsedeln. Men det grönsaksris som nu blir allt vanligare på tallrikarna äts ofta av personer som vill hålla koll på konsumtionen av kalorier eller kolhydrater – eller både och.

Här är det inte sädesslaget ris som serveras. Det rör sig om exempelvis blomkål (som ofta kallas blomkålsris), morot (morotsris) eller broccoli (broccoliris) som hackas i samma storlek som riskorn. Grönsaksriset tillagas och serveras som tillbehör i stället för ris.

En livsmedelsbutik försöker på Facebook få kunderna att köpa färdigt grönsaksris:

Överraska din partner med en riktigt god och nyttig middag denna lille-lördag! Den här veckan har vi både kyckling och kokosmjölk på extrapris. Tips för en ännu grönare middag: byt ut riset motgrönsaksris, vi har flera goda sorter att välja på!

En användare på Instagram berättar om hemgjort grönsaksris – och om hur det vid detta tillfälle inte blev av blomkål:

Så, i förrgår skulle jag k öpa blomkål för att göra blomkålsris, men kg-priset var såå dyrt (händer v arje år med blomkålen, ändå får jag en chock varje gång och då vet jag ändå att det kommer stiga mer framöver).Så vad gör man då? Jag googlade ”veggie rice paleo” för att se om det fanns recept på andra sorters grönsaks-”ris”.Och det visade sig, att man ju kan göra ris av typ allt ****************************************Så det blev ett broccoli-morotsris, som blev SÅ gott (föredrar nog faktiskt det framför blomkålsris!)

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - Veckans nyord