Den som ägnar sig åt swattning försöker få polis att storma en annan persons bostad. Nu har trenden kommit till Sverige.

Swebliss – som heter Emma i förnamn – har 200 000 följare på Twitch och 140 000 följare på Youtube. På Twitch strömmar Swebliss när hon spelar datorspel. Nyligen utsattes hon för swattning, ett fenomen som i svenskan även skrivs swatting.

I Aftonbladet berättar Swebliss att någon nyligen kapade hennes mobilnummer. Nummerkaparen skickade sms till grannarna där det stod att hon hölls som gisslan i sin egen lägenhet. Flera grannar larmade polisen som ryckte ut och tog sig in i bostaden.

Hon var dock inte hemma när polisen gick in i lägenheten utan strömmade från en annan plats. Hon säger att flera andra kvinnliga strömmare i Sverige har utsatts för swattning:

Flera hade fått liknande sms och polisen har kommit hem till dem. Nu är det alltså en trend i Sverige att streamers, främst kvinnliga, blir utsatta för ”swatting”. Det är samma man som attackerar alla och jag hoppas polisen tar detta på allvar och kan få tag på honom så detta helvetet slutar.

I bland annat USA har swattning förekommit i flera år. Gärningspersonens förhoppning är att få se hur polisen bryter sig in i direktsändning. Så blev det alltså inte för den som larmade om Swebliss eftersom hon den här gången inte strömmade från hemmet.

Sveriges Television rapporterar att flera fall av swattning har polisanmälts den senaste tiden. I Sverige har ännu ingen skadats i samband med polisens ingripanden efter larm om swattning. I USA har dock en man skjutits ihjäl efter ett falsklarm:

Flera fall av misstänkt ”swatting” har ägt rum i Sverige den senaste tiden. Det är när en person falskeligen larmar polisen om att ett allvarligt brott begås i en bostad, samtidigt som någon livestreamar därifrån, bara för att få se polisen ta sig in i bostaden.

Swattning har lånats in från engelskans swatting. Ordet är bildat till SWAT, en bokstavsförkortning för special weapons and tactics, en enhet inom polisen som fungerar som insatsstyrka.

Anders

Foto: Wikimedia Commons

0 kommentarer

En samtalsextremist tror på samtalet som en väg till ökad förståelse. Och själva extremismen består i att personer med ibland mycket kontroversiella åsikter bjuds in som gäster.

Samtalsextremist är belagt i svenskan sedan 2018. Länge användes ordet främst av och om poddaren Navid Modiri. Han skriver på Twitter om hur han snappade upp det:

Storyn bakom ordet ”samtalsextremist” kommer från att jag blev kallad det som en förolämpning för ett tag sedan på Twitter och valde att äga det istället för att göra en rolig grej av det.

I att äga ordet ingår bland annat försäljning av tygkassar med trycket samtalsextremist. Flera av Navid Modiris gäster är kontroversiella. Där märks till exempel personer som har dömts för hets mot folkgrupp och andra brott. I vissa fall rör det sig om gäster vars åsikter har gjort att de hamnat ute i kylan och inte längre bjuds in till de traditionella medierna. Det som gör honom till en självutnämnd extremist är alltså att han låter dem komma till tals.

Numera används ordet inte enbart om Navid Modiri. I Dagens Nyheter skriver Fredrik Strage att han gärna skulle bli samtalsextremist:

Det innebär att man i stället för att ta avstånd från människor med djupt tvivelaktiga åsikter väljer att prata med dem. I och för sig är jag inte särskilt intresserad av vad mina meningsmotståndare har att säga, men jag är sugen på något som samtalsextremisterna har: enormt stöd i sociala medier och skyhöga lyssnarsiffror. Genom att bli samtalsextremist hoppas jag kunna ge min podcast ”Hemma hos Strage” en skjuts och även locka mecenater till mitt Patreon­konto (crowdfunding tycks gynna samtalsextremister).

En annan som ibland kallas samtalsextremist är teaterregissören Stina Oscarson. Även hon har bjudit in kontroversiella gäster – som fascister och Förintelseförnekare. I Svenska Dagbladet skriver Tove Lifvendahl om ett möte med henne:

Stina Oscarson berättar att hon alltid har talat just med sådana som tänker annorlunda än hon själv gör, men numera blir hon utsatt för hot och hat från andra för att hon gör det. Somliga säger upp bekantskapen och kallar henne samtalsextremist.

Samtalsextremisterna uppskattas inte av alla. Tor Gasslander, chefredaktör för socialistiska Flamman, hävdar att de skapar en plattform åt högerextremister:

De har god hjälp av diverse debattsugna nyttiga idioter, från den anständigare högerns partiledare, via välmenande journalister och ända ut till underhållningsindustrins självutnämnda ”samtalsextremist”.

Anders

Foto: Unsplash

0 kommentarer

Tindermän har diskuterats ofta de senaste veckorna. Ordet används om män som har svårt att hitta en partner eftersom de enligt vissa debattörer inte har tillräckligt hög status i samhället.

Incel, ’person i ofrivilligt celibat som anser sig sexuellt oattraktiv på grund av rådande samhällsvärderingar’, var ett av orden på Språktidningens och Språkrådets nyordslista 2018. Incel används i regel om unga män som på nätet uttrycker fientlighet mot personer i relationer. Ofta lägger de skulden på samhället för att de själva lever i ofrivilligt celibat.

Just incel har kommit att förknippas med radikala åsikter och våldsfantasier – som vissa dessutom har gjort verklighet av. Det är uppenbart att vissa skribenter upplever att incel är så negativt laddat och så starkt kopplat till bland annat näthat att det behövs ett annat ord. På sistone har Tinderman börjat användas.

Dejtningappen Tinder får alltså symbolisera singelns sökande efter en partner. Ordet Tinderman används på ungefär samma sätt som incel. Men Tinderman förekommer inte i samband med diskussioner om exempelvis kvinnohat. I Göteborgs-Posten skriver Björn Werner att ”Tindermännen blev 10-talets stora förlorare”. En som inte håller med är Anna Hellgren som talar om ”den ratade Tindermannens år”. Hon skriver i Expressen att även Tindermännen har vunnit på ökad jämställdhet:

Debatten om de förlorade männen är inte ny – pojkar misslyckas i skolan, män och pojkar läser inte böcker längre, pojkar och män är utsatta för våld i större utsträckning än kvinnor. Och nu, enligt Werner, ratas de också på den heterofila dejtingmarknaden eftersom de inte lyckas hävda sig när det kommer till arbete, karriär och utbildning.

En annan som kritiserar Björn Werners resonemang är Johanna Rickne. Hon skriver i Arbetsvärlden att manliga låginkomsttagare inte skulle gynnas av en återgång till äldre tiders ideal:

Ett missförstånd om att det var bättre förr kan få stora konsekvenser. Det kan skapa ett politiskt tryck av att återgå till en svunnen tid, en vilja att rulla tillbaka de jämställdhetsreformer som i själva verket förbättrat männens situation. En sådan återgång till ett svunnet samhällssystem med traditionella normer för familjebildning skulle inte hjälpa tindermännen. För deras del var det nämligen sämre förr.

Björn Werner svarar i Göteborgs-Posten att ”Tindermännens lidande är allas ansvar”. Han hävdar att det rör sig om en grupp som riskerar att hamna utanför samhället. Deras situation förbättras enligt Björn Werner inte av att de uppmanas att skärpa sig:

Men till de tredubbelt ratade Tindermän som rent krasst blickar in i en mörk, fattig och ensam framtid räcker inte det att säga så. Samhället, vi alla, män som kvinnor, måste sträcka ut jämlikhetens hand. Hur? Genom att se till att fler har de socioekonomiska grundförutsättningarna som krävs att ta sig genom skolan och skaffa sig ett stadigt arbete. För om man ska kunna ta sig i kragen måste man först ha en.

Tinderman är belagt i svenskan sedan 2019.

Anders

Foto: Unsplash

0 kommentarer

En spårbytare är en person som har fått avslag på ansökan om asyl. I stället ansöker personen om arbetstillstånd för att kunna stanna i Sverige. Det kallas spårbyte.

Det senaste året har det i migrationsdebatten i Sverige allt mer talats om spårbytare. Personer som inte har beviljats asyl kan genom ett spårbyte få en möjlighet att stanna i landet genom att i stället ansöka om arbetstillstånd. Den här möjligheten att byta spår infördes redan 2008. Ansökningarna har dock ökat kraftigt sedan kravet på att ansökan ska ske från utlandet slopades.

Erik Holmgren, enhetschef på Migrationsverket, säger till TT att det finns tecken på att vissa utnyttjar systemet. Personer från länder där det inte förekommer förföljelser eller krig söker ändå asyl i Sverige. Möjligheterna att få stanna är mycket små. Erik Holmgren tror att syftet egentligen är att kunna ansöka om arbetstillstånd på plats. TT rapporterar att vissa länder utmärker sig i statistiken:

Två länder som sticker ut med ett stort antal spårbytare på senare år är Georgien och Mongoliet.

I Expressen skriver Anna Dahlberg att hon vill att Sverige ska strama åt arbetskraftsinvandringen. Hon vill bland annat minska antalet spårbyten:

Antalet ”spårbytare” från asylsystemet har ökat med flera hundra procent de senaste åren. Det är orimligt att ett nej inte betyder ett nej.

Spårbytare är belagt i svenskan sedan 2018 i den här betydelsen. Spårbyte är i den här betydelsen belagt sedan 2009.

Anders

Foto: Unsplash

0 kommentarer

Många människor lägger knappt märke till naturen och har därför ingen relation till den. Det kan leda till växtblindhet, avsaknad av förståelse för växters betydelse för livet på jorden.

Plant blindness myntades 1999 av botanikerna James Wandersee och Elisabeth Schussler. Ordet har kommit in i svenskan som översättningslånet växtblindhet. Det är belagt i tidningstext sedan 2016 men det är troligt att ordet har använts betydligt längre i fackspråket.

Urbaniseringen bidrar till att allt färre vistas i naturen. Enligt forskningen har många stadsbor därför en vag uppfattning om växters betydelse. En konsekvens är att somliga saknar insikt i hur det biologiska kretsloppet fungerar och hur människan påverkar miljön.

Värmlands Folkblad skriver om växtblindhet med anledning av Elektronisk flora, ett verk där konstnärer bland annat använder sensorer för att spela in träds biosignaler, elektroniska spänningar på trädets barr:

Biologerna Elisabeth Schussler och James Wandersee pratar om begreppet växtblindhet, de beskriver det som oförmågan att se eller känna igen växter i sin egen miljö. Växter reduceras tyvärr ofta till kulisser, inredningsdetaljer eller möbler. Men växter är komplexa organismer djupt invecklade i världens ekosystem. Utan växter skulle väldigt lite på vår planet överleva.

Smålandsposten berättar om dansföreställningen Vilja växa riktad mot barn i åldern tre till sex år. Den konstnärliga ledaren Anna Wennerbeck säger att målet är att väcka barnens intresse för växter:

Anna nämner begreppet växtblindhet, det vill säga att vi inte ser träden för skogen. Att naturen blir som en kuliss till vårt liv utan att vi uppmärksammar dess detaljer.

Vid Göteborgs universitet finns forskningsprojektet Bortom ”plant blindness” som syftar till åskådliggöra växtlighetens betydelse för vår värld.

Anders

Foto: Unsplash

2 kommentarer

Bruslådor blir allt vanligare på möten där toppar inom politik och näringsliv träffas. Syftet med bruslådor är att förhindra mobiltelefoner och annan elektronisk utrustning från att spela in samtal.

En bruslåda är ett förvaringsutrymme för mobiltelefoner, surfplattor, datorer och annan elektronisk utrustning. Inför ett möte kan deltagare lägga sin utrustning i den. Bruslådan är inte bara ljudisolerad. Inuti spelas dessutom ett brusande ljud. Bruslådan ska alltså göra det omöjligt att avlyssna vad som sägs utanför lådan.

Dagens Nyheter berättar om hur svenska partier försöker att skydda sig mot avlyssningsförsök i samband med möten:

Både Moderaterna och Social­demokraterna lägger mobilerna i så kallade bruslådor av säker­hetsskäl.

Det svenska företaget Link 22 har tillverkat en bruslåda. I Corren berättar Conny Ljungqvist om risker med att använda mobiltelefon under möten:

Funktioner som Siri och Google Assistance är ju väldigt bra i vardagen. Men om de aktiveras under ett topphemligt möte är det inte lika bra. En utrikesdelegation kanske inte vill lämna sina telefoner utan uppsikt till främmande makt. Med bruslådan i mötesrummet kan alla ha koll på sin telefon.

Ordet bruslåda är belagt i svenskan sedan 2016.

Anders

Foto: Unsplash

0 kommentarer

Först kom brexit, Storbritanniens utträde ur EU. Nu kommer Megxit, hertiginnan Meghan Markles och prins Harrys besked om att de drar sig tillbaka från det brittiska kungahuset.

Den ekonomiska krisen gjorde 2012 att det började talas om grexit. Det spekulerades då i att Grekland skulle bli det första landet som lämnade EMU. VIssa trodde att steget var nödvändigt för att kunna få ordning på landets ekonomi.

Samma år började det att talas om brexit, ett brittiskt utträde ur EU. Den debatten tog fart under 2013. Brexit och grexit gav i sin tur upphov till fler nyord med koppling till eventuella utträden ur EU. Motsvarande diskussioner i exempelvis Italien och Spanien kallades italexit och spexit. I Sverige drömmer alltjämt vissa om svexit eller swexit, ett svenskt utträde ur unionen. Och när det uppstod en debatt om Kaliforniens framtid som en av USA:s delstater myntades ordet calexit.

Den här ordbildningsmönstret har alltså blivit mycket populärt. I förra veckan meddelade Meghan Markle, hertiginna av Sussex, och prins Harry, hertig av Sussex, oväntat att de drar sig tillbaka från det brittiska kungahuset. Brittiska medier talade om Megxit, ett ord bildat till Meghan och exit.

Megxit snappades upp även av svenska medier. TT rapporterade både om ordet och om händelsen:

I linje med de brittiska tidningarnas förmåga att hitta fyndiga epitet på rubrikvänliga nyheter har prinsparets annonserade separation från hovet redan fått ett namn: Megxit. Ironiskt nog har den i veckan nästan lyckats konkurrera ut en annan skilsmässa av allmänintresse, nämligen det brittiska EU-utträdet.

Aftonbladet berättade att beskedet kom som en överraskning också för kungahuset:

Beskedet om hertigparets så kallade ”Megxit” slog ner som en bomb bland britterna men även i kungahuset som inte hade någon aning om planerna.

I mindre omfattning talas det även om Mexit.

Anders

Foto: New Zealand government

0 kommentarer

 

En boomare eller boomer är född mellan 1946 och 1964. Och kan av yngre generationer betraktas som bakåtsträvande och omsprungen.

Efter andra världskrigets slut drog vågor av framtidstro och tillväxt in över stora delar av världen. Samhällsutvecklingen gick snabbt och välståndet ökade. I Sverige talades det om rekordgenerationen, de svenskar som föddes mellan 1945 och 1954. När dåvarande finansministern Pär Nuder 2004 beskrev samma generation som ett köttberg togs han i örat av statsministern Göran Persson. Då funderade 60-talisten Nuder över hur den egna generationens ekonomi skulle påverkas när rekordgenerationen gick i pension.

I dag skulle Pär Nuder kunna kallas boomare eller boomer. Fenomenet fick viral spridning efter en debatt i parlamentet på Nya Zeeland. I talarstolen stod 25-åriga Chlöe Swarbrick. När en äldre ledamot kommenterade hennes anförande om klimatförändringarna kontrade hon med OK boomer.

Repliken har målats upp som en symbol för en konflikt mellan generationerna. I Dagens Nyheter används uttrycket i en artikel om befolkningen i Sverige. I Aftonbladet skriver Johanna Frändén att OK boomer symboliserar ”en hel ung generation och deras tynande tålamod med män – jo, alla män – födda under babyboom-decennierna efter andra världskriget”:

The boomers har några år på sig att ställa saker till rätta, i alla fall politiskt, men någonstans har tiden redan sprungit förbi dem. Det börjar bli oundvikligt att konstatera att det förra seklets stora vinnare inte har åldrats med värdighet.

I Dagens Nyheter skriver Lisa Magnusson att bruket inte ska uppfattas som nedsättande. I stället präglas det av uppgivenhet:

Självklart finns det boomare som förstår hur lyckligt lottad deras generation varit, men jag har faktiskt aldrig sett någon reflektera över det offentligt. Desto vanligare är synpunkter på de yngre.

Genomslaget har varit enormt. Resumé rapporterar att Fox ansökt om varumärkesregistrering för ett tv-program med namnet OK boomer. En person som försökt registrera uttrycket för en klädkollektion ska redan ha fått avslag.

I svenskan används både boomare och boomer om personer födda mellan 1946 och 1964. Än så länge är det just uttrycket OK boomer som är populärt. Om boomer och boomare börjar användas mer på egen hand återstår att se.

Boom är i svenskan belagt sedan 1905. Babyboom har använts sedan 1980-talet. Boomare har använts sporadiskt om någon eller något som gör en boom, alltså ökar eller växer kraftigt på kort tid.

Anders

13 kommentarer

En solnedgångsklausul innebär att en bestämmelse inte varar tills vidare. Vid en viss tidpunkt måste den omprövas.

I regel har lagar och andra regler inga bäst före-datum. De gäller tills någon river upp dem genom ett nytt beslut. Men vissa bestämmelser kan ha ett slutdatum. För att de ska fortsätta gälla krävs ett nytt beslut. Annars försvinner dessa bestämmelser.

På engelska talas det sedan länge om sunset provision eller sunset clause. I svenskan används solnedgångsklausul. Lagstiftare och andra beslutsfattare har alltså fram till ”solnedgången” på sig att avgöra om regeln ska förlängas.

I Norra Skåne skriver en insändarskribent om Centerpartiets ambition att förenkla regelverk för småföretagare:

Centerpartiet vill att alla regler skall ha en solnedgångsklausul vilket innebär att man sätter ett slutdatum för en regel. Skall den sen fortsätta att gälla måste den omprövas och dess för- och nackdelar noga analyseras. Administration av regelkrångel är ingen önskesyssla för företagaren och här kan en förenkling medföra både nyföretagande och nyanställningar.

Företrädare för Svenskt Näringsliv skriver i en debattartikel i Svenska Dagbladet om varför organisationen förespråkar solnedgångsklausuler:

Inför solnedgångsklausuler som innebär att nya lagar och regler måste utvärderas efter viss tid. Om de inte lever upp till de ursprungliga kriterierna eller syftet ska de avskaffas.

Solnedgångsklausul är belagt i svenskan sedan 2001. Ordet har sedan dess använts sporadiskt. Användningen har ökat under de senaste åren.

Anders

Foto: Pixabay

0 kommentarer

En långsamkokare eller slökokare sköter sig själv. När alla ingredienserna finns i grytan är det bara att sätta på locket och vänta tills det är färdigt.

De senaste åren har allt fler skaffat sig en slow cooker. Det engelska lånet har försvenskats till både slökokare och långsamkokare. Det finns alltså två olika benämningar på samma typ av gryta. Den består av ett elektriskt uppvärmt ytterkärl och en innergryta av keramiskt material. Grytan är också försedd med ett lock för att hålla värmen och för att återvinna vätska från vattenånga.

Långsamkokaren eller slökokaren använder – till skillnad från tryckkokaren – låg temperatur. Precis som benämningen antyder är den särskilt lämplig för olika typer av långkok – i synnerhet eftersom det nästan är omöjligt att bränna vid något i grytan. Den som använder det här redskapet lägger i regel alla ingredienser i grytan redan från början och låter sedan grytan göra sitt utan tillsyn. Locket tas inte bort förrän det är färdigt.

Långsamkokare är belagt i svenskan sedan 2010. Metro tipsar om ett recept för äppelsmör:

Har du en långsamkokare (slow cooker) kan du lägga alla ingredienser i den och köra över natten på låg temperatur. Koka sedan tills den tjocknar i en gryta.

Slökokare är belagt sedan 2012. Hallå Lund rekommenderar läsarna att göra ett långkok med lammlägg:

Salta och peppra lammet och förstek runt om i olivolja. Ta upp och lägg över i en slökokare, en gjutjärnsgryta eller en vanlig större gryta.

Verbet slökoka används bland annat av en tillverkare som står bakom Facebook-gruppen Vi som slökokar.

Anders

Foto: Wikimedia Commons

1 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - Veckans nyord