I de flesta hushållen i Sverige finns en tv. Den kan vara tjock eller platt. Platt-tv:n gjorde sitt intåg på bred front i svenskan under 2005, men ordet finns belagt i pressen sedan 2002. Tjock-tv:n är en betydligt äldre uppfinning, men den började kallas just så samma år som platt-tv:n på allvar tog steget från dyr kapitalvara till överkomlig konsumentvara.

Tjock-tv är en så kallad retronym, en ny benämning på en gammal företeelse. Andra sådana kan vara utebandy (för den som vill betona att det inte handlar om innebandy) och papperstidning (för att skilja den tryckta utgåvan från en nättidning).

Den nya tekniken håller också på att förändra vårt tv-tittande. Den som i dag vill poängtera att den ser på tv på det traditionella sättet – det vill säga inte genom mobilen eller datorn eller genom att följa kanalernas tidsstyrda tablåer – kan använda retronymerna linjär tv eller tablålagd tv.

Webbanalytikern Robert Sahlin ger i ett blogginlägg sin definition av linjär tv:

Att se ett program på ordinarie sändningstid kallas ibland linjär TV, dvs. enligt TV-tablåns utformning, sändningen startar och slutar en given tidpunkt.

Än så länge används linjär tv framför allt i branschmedier. Användningen har ökat snabbt de senaste åren, men det tidigaste belägget är från en artikel i Veckans Affärer år 2006:

Linjär tv är traditionell och kommer från tv-kanalernas tidsbestämda programtablåer. Den icke-linjära tar hänsyn till folks behov och kanske betalningsvilja. On-demand är honnörsordet. Se vad du vill, när du vill och kreera själv dygnets alla hålltider. För detta är mobil-tv utmärkt.

En som nästan helt och hållet har skrotat det linjära tv-tittandet är Sveriges Radios kulturchef Mattias Hermansson. I Dagens Nyheter berättar han om det enda tillfället då de traditionella sändningarna får en chans:

När TV4 Sport sänder Degerfors IF matcher. Har annars lagt ner linjär tv till förmån för playtjänster, filmsajter och boxar.

Anders

2 kommentarer

Den som ibland tittar på kulturprogrammet Kobra i Sveriges Television vet att det brukar postas en hel del. Inte som i vykort i brevlådan eller inlägg på nätforumet, utan som i postmodernism, poststrukturalism, postrock med mera. I förra veckans avsnitt var det dags för en ny typ av post, postturism.

Postturisten är inte på jakt efter den vackraste solnedgången eller det klaraste snorkelvattnet. Postturisten söker sig till platser som är gråa, anonyma, fula eller närmast otänkbara som resmål. Om postturisten tar in på hotell får det gärna ha utsikt över kärnkraftverket i Tjernobyl eller nosavstånd till BT Kemis förgiftade tomt i Teckomatorp.

Så här introducerades det senaste avsnittet av Kobra som hade rubriken post-turism:

Vart åker vi när allt redan är upptäckt – och varför? Kristofer Lundström intervjuar Andrew Blackwell som skrivit boken "Visit sunny Chernobyl", om att turista till världens mest förorenade platser. Vi möter svenskan som vill åka till Mars – enkel resa! Och så får vi se hur man simulerar att ta sig in över gränsen från Mexiko till USA.

Inom vetenskapen används en annan definition av post-turism. I en magisteruppsats i turismvetenskap vid Karlstads universitet diskuteras tv-serien Morden i Midsomers potential som lockbete för besökare. Där nämns även staden Brygges försök att med hjälp av uppdiktade historier göra staden mer attraktiv:

Post-turism handlar om upplevelser och turistens sökande efter dessa, att upplevelsen är baserad på det fiktiva spelar ingen större roll för post-turisten så länge turismindustrin lyckas förmedla en fantastisk upplevelse.

Ett liknande resonemang återges i en kandidatuppsats i turismvetenskap vid Linnéuniversitetet:

Postturisten har accepterat att världen har blivit alltmer kommersialiserad och finner därmed inget värde i att upptäcka nya autentiska resmål. Då allt fler resmål ändå blir överbefolkade av turister, ser postturisten det som del av upplevelsen.

Det finns alltså två motstridiga definitioner av postturism. En som handlar om att turista in i en osminkad verklighet på ett sätt som saknar koppling till traditionell upplevelse- och solturism, en annan som handlar om att den regisserade verkligheten är avgörande för upplevelsen medan äktheten saknar betydelse.

Anders

1 kommentarer

Redan år 1997 skedde den första rymdbegravningen. En spansk raket släppte ut kapslar med aska efter 23 avlidna i en omloppsbana runt jorden. Men det var inte billigt – enligt Expressen kostade det 37 000 kronor för en kapsel stor som ett läppstift. Den som vill begrava sitt husdjur på ett liknande sätt har nu fått ett billigare alternativ.

Tanken på att begrava människor i rymden är långt ifrån ny. Alla projekt som innefattar rymdraketer och satelliter blir dock av förklarliga skäl allt annat än plånboksvänliga. Norrbottens-Kuriren kunde till exempel för tre år sedan berätta om en idé till en rymdbegravning signerad Lars-Göran Westerberg, doktor i strömningslära och forskarassistent vid Luleå tekniska universitet. En urna med aska från en avliden skulle kunna skjutas upp från en satellit. När den lämnade atmosfären skulle den bli till ett vackert stjärnfall på himlen.

Men det är inte bara teknik och ekonomi som sätter käppar i hjulet för rymdbegravningar. Nils Janse, som nyligen grundat ett företag som erbjuder rymdbegravningar för husdjur, berättar i Metro att det även finns juridiska knutar att lösa:

Vi erbjuder än så länge bara begravningar för husdjur, det är ett mycket hårdare regelverk för människor. Men vi har ambitionen att göra det också så småningom.

För introduktionspriset 4 000 kronor säljer företaget rymdbegravningar av husdjur. En ballong fylls med aska från djuret innan ballongen fylls med helium. Om förhållandena är gynnsamma når ballongen efter att den släppts den så kallade närrymden 20 kilometer upp i luften. Där är det så kallt att ballongen inte längre kan expandera, utan den spricker av kylan och askan sprids därmed i stratosfären. Så småningom återvänder askan till jorden med nederbörd.

Rymdbegravning är alltså belagt så tidigt som 1997. Det ser dock ut som att användningskurvan för ordet pekar uppåt i takt med att olika varianter av rymdbegravningar blir verklighet.

Anders

1 kommentarer

En tipsares förslag kan ibland besvaras med ett annat förslag. Ett sådant förslag kan kallas kontratips.

De flesta har säkert någon gång fått ett kontratips. Någon kanske rekommenderar en resa, en bok, ett fik eller ett tv-program, och får som svar ett annat tips inom samma område. Så här svarar en användare på Last.fm på ett uppskattat musiktips:

Maps är en riktig trevlig överraskning, har hunnit lyssna något varv. Bra recensioner också. Mitt kontratips till dig blir franska labeln Institubes. De har t.ex. electropojken Surkin och hiphopiga Para One (har precis sett ett liveset med dem i Malmö).

Men kontratipset kan också säga emot det första förslaget. På en cykelklubbs nätforum diskuteras lämpliga däck inför en cykelrunda i mars. "Tips är att bestämma att det är vår och byta till sommardäck", skriver en användare som får ett kontratips tillbaka:

Kontratips, byt inte till sommardäck, i alla fall inte dagen före för då börjar det snöa på natten.

På nätforumet Flashback vill en användare få tips på hur hen ska kunna få plats i Isaf, den internationella styrkan i Afghanistan. En person föreslår att börja i hemvärnet, en idé som snabbt avfärdas av en annan användare:

Kontratips : Gör för fan inte det. Av alla jag känner som rekryterar sina grupper (dvs specofficerare) , så går det fetbort om det är hemvärnsnisse i pappret. Rätt meriter och referenser är det som syns. Gör ett bra jobb så har du kanske möjlighet att hänga på.

Spridningen av ordet kontratips är än så länge begränsad. Ordet används dock då och då även på Språktidningens redaktion.

Anders

0 kommentarer

Män som tittar på pornografi kan få svårt att genomföra samlag med en partner. Verkligheten uppfattas inte längre som tillräckligt upphetsande. Fenomenet kallas porrimpotens.

Dagens Nyheter berättar att nio av tio unga svenska män mer eller mindre ofta tittar på pornografi. Unga kvinnor är inte alls lika stora eller regelbundna konsumenter – tre av tio ser regelbundet på porr.

På nätet – bland annat på Flashback – finns vittnesmål från män som skriver att pornografin gjort dem avtrubbade. De tänder inte längre på en partner, utan bara på porr. På Flashback finns även en diskussionstråd som startades genom att en kvinna sökte råd om hur hon skulle hantera situationen med sin porrimpotenta partner.

Göran Sedvallson, chef för den sexologiska kliniken på sjukhuset i Karlskrona, säger i Dagens Nyheter att han tror att problemet med porrimpotens kommer att fortsätta öka:

Det kan handla om att män inte får stånd eller känner lust när de ska ha sex på riktigt. De är så präglade på porrfilmens fiktiva värld att de inte klarar av ett normalt samlag i verkliga livet. Självklart kan detta ställa till problem för den enskilda individen och i ett förhållande. ... Vi har dock ännu inte tagit emot unga pojkar och män som upplevt ”porrimpotens”. Min bedömning är att de i först hand söker sig till ungdomsmottagningar och liknande – om de nu söker hjälp över huvud taget. För en tonåring är det inte lätt att erkänna att man till exempel inte får stånd när man är med en tjej.

Fenomenet porrimpotens har även uppmärksammats av bland annat TV4 och Sveriges Radio Jönköping.

Anders

2 kommentarer

Med bara vegetarisk festivalmat minskade Way out wests klimatpåverkan med närmare 25 procent. Festivalbesökarna gjorde inte längre av med lika många globala hektar. Det visar en studie utförd på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, rapporterar Dagens Nyheter.

Inom forskarvärlden finns en utbredd oro för framtidens livsmedelsförsörjning. Ett sätt att förbruka mindre resurser kan vara att göra som Way out west och skippa köttet. Vegetarisk kost är nämligen i regel mindre resurskrävande. På Way out west sjönk antalet globala hektar från 1,918 till 1,46.

Det första belägget för global hektar i svensk press är från Eskilstuna-Kuriren år 2010. I artikeln konstateras att om hela världen levde på samma sätt som Eskilstunaborna skulle det krävas ytterligare två jordklot för att försörja befolkningen. Ändå låg Eskilstuna något under riksgenomsnittet:

För att leva inom ramen för jordens resurser ska vår konsumtion per individ inte ligga över 1,8 globala hektar produktiv mark. I Sverige konsumerar vi i snitt 5,9 hektar. Eskilstuna är något bättre på 5,5 hektar.

Smarta matval är inte det enda som kan hålla nere resursanvändningen. Förnyelsebar energi och minskade utsläpp från trafik, industrier och annat är andra viktiga faktorer.

I Haparanda konsumeras hela 6,19 globala hektar. Sveriges Television definierar begreppet så här:

En global hektar motsvarar en hektar med den genomsnittliga produktionen hos de biologiskt produktiva mark- och vattenområdena på jorden. Totalt finns 11,9 miljoner hektar biologiskt produktiv mark. Om marken delas upp på jordens invånare har vi 1,78 hektar per person.

Användningen av global hektar ökar, och så länge oron för framtidens försörjning finns kvar är det troligt att det är en måttenhet som kommer att bli allt vanligare i miljödebatten.

Anders

1 kommentarer

Köp en, betala för två. Il caffè sospeso ('det uppskjutna kaffet') är en italiensk tradition som har kommit till Sverige. Här kallas den kopp som skänks till bättre behövande för bjudkaffe.

Traditionen med bjudkaffe har enligt Wikipedia sina rötter i Neapel. Den som hade haft tur kunde tack vare bjudkaffe dela med sig av sin glädje.

Kunden betalar för två eller flera koppar kaffe, men serveras bara en. Den eller de koppar som blir innestående antecknas på kaféets griffeltavla. Den som sedan har stor kaffetörst men tom plånbok kan "hämta ut" en av de innestående kopparna. Eftersom givaren inte ser vem som serveras bjudkaffet anses gesten vara särskilt osjälvisk.

De senaste åren har traditionen vaknat till liv i Italien och dessutom spridit sig över Europa. I år har flera svenska fik börjat med bjudkaffe. Besöksliv berättar om hur trenden kom till Sverige:

Sedan någon vecka har idén med ”suspended coffee”, eller bjudkaffe, spritt sig som en löpeld på sociala medier som Facebook. Bjudkaffe innebär att gäster kan betala för en kopp kaffe, men låta bli att dricka den. I stället kan hemlösa komma in och hämta koppen.

Men det är inte alla kaféer som serverar den traditionella bjudkoppen. I Sundsvall finns ett kafé där varje betald bjudkaffe i stället innebär att ett paket kaffe skänks till kommunens dagliga verksamhet för människor som befinner sig i socialt utanförskap, Slink in. Monette Nickish berättar i Dagbladet att sammanlagt 1 900 koppar kaffe skänkts till verksamheten:

Vi har sålt 17 koppar "bjudkaffe" hittills. Varje kopp motsvarar en påse malt kaffe som man i sin tur får ut 70 koppar av.

Anders

0 kommentarer

Vin kan vara ett dyrt nöje. I synnerhet för den som föredrar en exklusiv producents förstavin. Den som i stället köper andravinet kan få en nästan lika härlig smakupplevelse till ett plånboksvänligare pris.

En som gärna rekommenderar andraviner är Alf Tumble. I Nöjesguiden listar han femton prisvärda viner – i någon mån är de prestigetillverkarnas andrasortering men tillhör ändå toppskiktet för den med måttlig budget:

Det är inte särskilt svårt att dricka gott om du är ekonomiskt oberoende och känner till varenda producent och årgång. Ett bra knep för oss andra är att lära oss namnet på ett fåtal producenter man gillar eller tror sig gilla. Men istället för det svindyra flaggskeppsvinet, förstavinet, håller du utkik efter producentens enklare basvin. I Bordeaux kallas dessa för andraviner och görs ofta på druvor som inte höll måttet för att platsa i förstavinet. Ett andravin, standardvin eller instegsvin kan också innebära att det kommer från en mindre prestigefylld vingård, görs på en annan druvblandning eller lagras kortare tid. Generellt håller dessa viner hög nivå i förhållande till pris. En bra producent kan inte riskera sitt goda rykte genom att göra ett mediokert instegsvin samtidigt som att det för vissa årgångar innebär att ”bättre klassade” druvor får följa med i det enklare vinet.

Att tala om förstaviner och andraviner är ingen ny företeelse. Det förmodligen första belägget i svensk press är från Expressen år 1990. Men orden har aldrig letat sig in i någon ordlista och användningen har ökat snabbt under de två senaste åren.

Även Systembolaget talar på sin webbplats om andraviner. Staffan Brännstam berättar att fem slott i Bordeaux har högsta möjliga status, premier cru. De finaste vinerna kan behöva lagras i upp till 25 år innan de är som bäst. Men det finns alternativ för den som varken kan vänta så länge eller vill betala så mycket:

Håll gärna ögonen öppna efter slottens andraviner – de är inte lika krävande för ekonomin och helt klart värda att bekanta sig med!

Vin måste inte heller nödvändigtvis vara till för att drickas. I Svenska Dagbladet skriver Mikael Mölstad att en investering i kvalitetsviner ofta ger bättre avkastning än den som satsar på aktieköp på börsen:

Ett annat sätt är att ta råd av erfarna vinmäklare. De har koll på prisutvecklingen och kan tipsa om framtidens viner. Åtminstone i teorin. Sveriges ende auktori­serade värderingsman av vin, Johan Magnusson, pekar till exempel på att Premier cru-slottens andraviner varit lönsamma investeringar de senaste åren. Framöver kommer de mindre kända Grand Cru-slotten säkert också att dras med i prisspiralen.

Anders

0 kommentarer

Hyrrektorn har gjort sitt intåg i språket och skolan. Det handlar om en ledare som på samma sätt som en stafettläkare är uthyrd och därför bara stannar en begränsad tid på varje arbetsplats.

Ordet hyrrektor användes i pressen första gången i Södermanlands Nyheter hösten 2010. Artikeln handlar om en rektor som hyrts in tillfälligt för att leda en skola i Trosa när rekryteringen av en "vanlig" rektor pågick. I år har fenomenet lett till fler diskussioner och ordet har därmed också ökat i användning.

Sveriges Television rapporterade nyligen att nästan var femte kommun med vakanser anställt en hyrrektor under de tre senaste läsåren. En kommun som valt denna lösning är Kungsör. När en rektor lämnade sitt jobb på Kung Karls skola tog en hyrrektor över medan kommunen jagade en permanent efterträdare. Hans Ringström, barn- och utbildningschef i Kungsör, förklarade i Bärgslagsbladet varför kommunen valde att till en högre kostnad fylla vakansen med inhyrd personal.

Det är ju inte så att det går omkring en massa lediga skolledare i det här landet. Det är inte så lätt att få tag på skolledare.

I Svenska Akademiens ordlista finns i dag sammansättningar som hyrkusk och hyrläkare.

Anders

0 kommentarer

Ombre betyder 'skugga' på franska. Trendfrisyren med samma namn innebär att håret är mörkare och skuggliknande i rötterna, och ljusare i topparna där färgningen undan för undan får ge vika för den naturliga hårfärgen.

Den som söker på ordet ombre i en bildbyrås arkiv hittar mängder av kändisar som under de senaste åren visat upp sig i frisyren. Madonna, Charlize Theron, Lindsay Lohan och Kate Hudson är några av stjärnorna som testat trendfrisyren på röda mattan.

I Sverige började ombre-trenden så smått få fäste under 2011. Förra året skrevs det en hel del om frisyren, och populariteten ser inte ut att avta i år.

Dala-Demokraten beskriver ombre som "en frisyr där håret är mörkare vid rötterna och ljusare i ändarna". Vecko-Revyn berättar att ombre även kallas utväxttrenden. Svenska Dagbladet  skriver så här om fenomenet:

Största hårtrenden bland hipster-20-something och diverse kändisar de senaste åren är tvåfärgade längder, med mörk eller ljus "utväxt" och en annan färg på topparna - bruna toner, rosa eller urtvättat turkost. Bland andra artistduon Rebecca och Fiona har gjort färgningen till sitt signum, som kallas "ombre hair".

I Västerviks-Tidningen skriver Jennie Lorentsson om hur ombre blivit ett allt vanligare val i frisersalongen:

På salongen just nu färgar vi mer ombre än någonsin, den så kallade "utväxt"-trenden. En märklig trend som verkligen fått fäste under sommaren. De djärva väljer även dip-dye på sina blekta toppar i olika färgglada nyanser. Vill du prova på den trenden för en kväll finns det nu massor av bra hårmascaror att välja på.

Anders

Foto: Pressbild

1 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - Veckans nyord