Miley Cyrus skakade rumpa inför miljoner MTV-tittare och i samma veva tog Oxford Dictionaries nätupplaga in verbet twerka. Svallvågorna från MTV-galan nådde även svenska dagstidningar, där tonårsidolens nya stil diskuterades. I Dagens Nyheter definierade Fredrik Strage ordet:

Att "twerka" är att skaka sin stjärt tills skinkorna tycks upphäva gravitationen.

I Aftonbladet sammanfattade Natalia Kazmierska reaktionerna på Miley Cyrus framträdande:

För äldre delar av läsekretsen så kan jag upplysa om att det är en dans som jämförts med den för vissa mer välkända twisten. Och precis som twist en gång gjorde, så handlar twerking om att skaka med stjärten på ett sätt som får omgivningen att rodna. När den forna Disneystjärnan Miley Cyrus twerkade på Video music awards-galan i veckan rasade ­mycket riktigt konservativa föräldra­föreningar och gråhåriga Fox-ankare i USA mot hennes porrdans.

I Svenska Dagbladet funderade Kristin Lundell om dagen när twerka letar sig in i Svenska Akademiens ordlista:

Från att ha varit ett ord från gatan har twerk alltså tagit sig in i salongerna. Nu väntar vi på att Svenska Akademien ska bjuda in ordet i sin lista. För visst har populärkulturella danser letat sig in i svenska ordlistor förut. Vi måste bara lära oss stegen först. Kanske blir det lagom till att vi i ABF-katalogen hittar en helgkurs i twerking som ordet kommer att promenera rätt in i SAOL. Twerk kommer då att placera sig mittemellan tweedrock och twist i Akademiens ordlista.

I engelskan har twerka förekommit sedan 1990-talets början. Verbet är sannolikt bildat till work it. Twerka förekom även i svenskan innan Miley Cyrus gjorde dansen känd. På ett nätforum får en användare som funderar över lämpliga dansstilar på nattklubbar rådet att twerka:

Lär dig att Twerka så är alla dina bekymmer ur världen. Går även att applicera vid andra tillfällen, såsom löneförhandling eller i matkön mm.

Anders

0 kommentarer

På havets botten driver förlorade nät runt och fortsätter att fånga fisk – trots att näten aldrig vittjas. På flera platser görs nu ansträningar för att bärga spökgarnen ur svenska vatten.

De kallas spökgarn eller spöknät. Det handlar om fiskenät som förlorats eller slängts eller ibland följt med förlista båtar ned i djupet. Ständigt fastnar fisk och andra djur i näten. När de blivit för tunga sjunker de till botten där fångsterna blir föda åt andra fiskar eller ruttnar. När de är tömda flyter näten upp till ytan igen.

Spökgarnen fångar inte bara fisk. De kan också orsaka problem för båtar. Därför satsas det på flera håll för att få bort spökgarnen ur svenska vatten. En sådan aktion genomfördes nyligen utanför Trelleborg. Trelleborgs Allehanda berättar i en artikel med rubriken Spöknät plockas upp ur Östersjön om hur arbetet gick till:

Under tisdagen började arbetet med att plocka upp fiskenät från en fiskebåt som förliste för sju år sedan utanför Smygehuk. Dykare har varit nere och märkt ut och bundit ihop näten och nu ska dessa upp. Det är ett projekt som finansierats av Trelleborgs kommun tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelsen. Spökgarn som det kallas är viktiga att plocka upp ur haven då de fortsätter fiska trots att ingen tar hand om fångsten.

Trelleborgs kommuns webbplats berättas om kostnaderna för arbetet:

Kostnaden är totalt 135 000 kronor. Eftersom Trelleborgs kommun anser det angeläget att få bort spökgarnen anslår man 60 000 kronor till projektet. Havs- och vattenmyndigheten bidrar med lika mycket pengar medan länsstyrelsen hjälper till med 15 000 kronor.

P-O Larsson, tidigare anställd vid Fiskeriverket, uppger i Helsingborgs Dagblad att bärgade spöknät gör så att många ton fisk inte dör i onödan. Nylongarnen bryts nämligen inte ned:

Första gången Fiskeriverket tittade på problemen med "spökgarn" var i slutet av 90-talet. Verket satte ut ett antal garn på botten av Hanöbukten. De första plockade de upp igen efter någon månad, de sista efter två år. Det var då man konstaterade att de fortfarande fiskade.

Även sommaren 2012 genomfördes en satsning för att få upp spökgarn ur havet. Nyhetsbyrån TT rapporterade om problemets omfattning:

Nu görs en ny samlad insats för att hitta spökgarn i Östersjön. Det är fisknät som blivit kvar i i havet och fortsätter fånga fisk till ingen nytta. Enligt tidigare beräkningar tappas årligen 167 kilometer garn i svenska delen av Östersjön.

Fria Tidningen skriver att spökgarnen trots en lång tid på drift fortfarande har god fångstkapacitet:

Enligt forskning kan spökgarn fortfarande fiska på 20 procent av den normala kapaciteten efter tre månader och på upp till 6 procent efter 27 månader.

Anders

0 kommentarer

På sikt kan pensionsåldern höjas till 75 år. Men behovet finns redan i dag om inte pensionssystemet ska urholkas. Den åsikten framförde statsminister Fredrik Reinfeldt förra året i en uppmärksammad intervju i Dagens Nyheter. I finlandssvenskan kallas fenomenet hållbarhetsgap.

Underskott i statsfinanserna betyder att regeringen måste låna pengar. Att från år till år inte ha tillräckliga skatteintäkter för att täcka utgifterna skapar snart ett berg av skulder. För varje år som går växer berget samtidigt som det blir svårare att vända utvecklingen.

När statsskulden så småningom blir för stor finns det en risk att kreditgivarna säger nej till nya lån. Detta öde drabbade nyligen Grekland. När finansmarknaden tvivlar på att lånen kan betalas tillbaka stryps tillgången till kapital och staten hamnar i en allvarlig ekonomisk kris.

Även i Finland finns en utbredd oro över att dagens utveckling går åt fel håll. I en artikel i Hufvudstadsbladet diskuteras situationen:

Vårt allra största statsfinansiella problem kan sammanfattas i tre ord: hållbarhetsgap, hållbarhetsgap och hållbarhetsgap.

Det är klart att obalansen i statsfinanserna är allvarlig också på kort sikt. Den fortsatta ekonomiska krisen i euroområdet och globalt har satt käppar i hjulen för regeringen då det gäller att uppnå balans i statsfinanserna under denna valperiod. Regeringen lyckas på sin höjd bryta skuldspiralen och vända den nedåt.

Lösningen är enligt skribenten att jobba mer och längre. Annars finns det ingen möjlighet att på sikt försvara välfärdssamhället.

Statens revisionsverk ser samma lösning på problemet. I ett pressmeddelande skriver generaldirektör Tuomas Pöysti och revisionschef Heidi Silvennoinen att det behövs politiska åtgärder för att vända utvecklingen:

Det är svårt att fylla igen hållbarhetsgapet med enbart nedskärningar i utgifterna och skattehöjningar. Det behövs också strukturella reformer som främjar konkurrensen och produktiviteten och förlänger arbetskarriärerna. Att genomföra reformerna tar tid, varför nya beslut måste fattas i brådskande ordning.

Statsminister Jyrki Katainen diskuterade hållbarhetsgapet i en nyårshälsning:

Ekvationen är inte i balans. Inkomsterna minskar samtidigt som utgifterna ökar. Den offentliga ekonomin tyngs av ett hållbarhetsgap. Som det nu ser ut räcker pengarna inte till för att upprätthålla välfärdssamhället.

Ordet hållbarhetsgap har under de senaste åren blivit allt vanligare i den politiska debatten i Finland. Det har dock inte letat sig in i rikssvenskan ännu. Hos Yle återfinns däremot hållbarhetsgap på listan över de vanligaste ekonomiska termerna:

Används för att beskriva att staten kontinuerligt använder mera pengar på att hålla i gång samhället än den får in på skatter. För att klara av detta tar staten varje år mera lån. Att varje år ta allt mera lån är inte hållbart i längden. (jmfr statsskuld och bytesbalans) Den ekonomiska krisen i Europa visar att inte heller stater kan skuldsätta sig hur mycket som helst utan att lånegivarna tappar förtroendet för att pengarna betalas tillbaka. Då det sker får den skuldsatta staten inte mera lån. Så har det gått till exempel för Grekland.

Hållbarhetsgap är bildat till engelskans sustainability gap med samma betydelse.

Anders

0 comment

I dag kunde eleverna på Lundsbergs skola åtminstone tillfälligt återvända till undervisningen. Skolans framtid är dock alltjämt osäker. Skolinspektionen anser att elevernas säkerhet inte kan garanteras. Kanske befarar myndigheten att fler elever löper risk att lundsbergas.

Att det är knepigt att kontrollera språkanvändningen har många företag och organisationer fått erfara. Google ogillar exempelvis att det finns svensktalande som säger sig googla trots att de använder konkurrerande sökmotorer, och reaktionerna i Bjästa i Örnsköldsviks kommun var allt annat än positiva när verbet bjästa, 'att ta parti med förövaren i stället för offret och utsätta den senare för trakasserier', dök upp i Språkrådets nyordslista för ett par år sedan. Ortnamnet började användas som verb sedan det i medierna framkommit att många invånare vänt sig mot en flicka som utsatts för våldtäkt av en pojke.

Ett verb med liknande historia förknippas nu med Lundsbergs skola. Vid en nollning på skolan brändes nyligen två elever med strykjärn. Händelsen fick Skolinspektionen att bomma igen skolan i väntan på åtgärder eller utringning för gott. Nollningsmetoden, att bränna en person med strykjärn, kallas att lundsberga någon.

I Dagens Opinion skriver pr-konsulten Gabriella Lahti om hur kommunikation på sociala medier ibland får henne att vilja lundsberga motparten:

Varför är de så arga? Huvudvärken smyger sig på. Impulsen blir starkare. Att säga ett sanningens ord. Här gäller det att behärska sig. Måste svara artigt och belevat.

Ett ord till och jag Lundsbergar dig din jävel - två strykjärn, ett mot varje tinning.

Fast egentligen så svarar jag:

”Vi har återkallat produkten och erbjuder pengarna tillbaka. Tack för din kommentar.”

Flera av Språktidningens nyordsrapportörer har också hört ordet lundsberga i kollektivtrafiken. Än så länge finns dock bara ett skriftligt belägg på nätet.

Anders

0 kommentarer

Max en burk läsk om dagen för män, lite mindre för kvinnor. Därefter ökar risken för sjukdomar snabbt. Sockret orsakar nämligen läskfetma som kräver 180 000 liv varje år, skriver Expressen.

Läsk ger ingen mättnadskänsla men innehåller många kalorier. Eftersom någon mättnadskänsla aldrig infinner sig är det lätt att dricka stora mängder läsk.

Men läsk ger ingen hälsosam sockerchock. Vid så lite som ett par burkar läsk i veckan fördubblas risken för cancer i bukspottkörteln. En liter läsk om dagen ger efter en månad fördubblad fettmängd i både bukhåla och lever, skriver Expressen:

Läskfetman leder i sin tur till sjukdomar som hjärt-problem, typ 2 diabetes, vissa cancerformer och leder till för tidig död.

Expressen har även använt ordet läskfetma på en löpsedel. Tidningens rapportering om fenomenet har på olika sätt kommenterats på nätet. Under rubriken Slipp den farliga läskfetman! skriver en forumanvändare ett inlägg om hälsolarmet:

Sitter lugnt och stilla på bussen när löpsedeln plötsligt vrålar mot mig. "Slipp den farliga läskfetman! Emily, 28, gick ner 15 kg" Tittar en gång till. Jo, jag har sett rätt. Detta anses alltså vara den stora nyheten som skall sälja tidningar idag. Jag funderar på om jag skall ringa kvällsblaskan och berätta att jag också vet lösningen, och att den säkert skulle dra till sig blickarna på löpsedeln. Det är bara ett problem. "Skruva inte av korken, pucko" är inte en rubrik som får en kvällstidningsredaktion att jubla.

En bloggare delar i ett inlägg forumanvändarens skepsis mot den kur mot läskfetma som antyds på löpsedeln:

Vad är "läskfetma" för något? Även fast jag inte vet vad det innebär så gissar jag på att knepet för att slippa den är att sluta dricka....läsk? Kanske..?

En annan bloggare använder läskfetma som en liknelse i ett inlägg om statlig insättningsgaranti och ansvarslösa banker:

Hela situationen med att staten står för den finansiella risken fungerar ungefär som att ge Coca-cola till ett barn som har läskfetma och därmed hoppas att barnet slutar dricka läsk.
 
Anders
0 kommentarer

Mattemånad och hussemånad. Så ser vardagen ut för många svenska skilsmässohundar. När ett förhållande spricker väljer vissa par delad vårdnad om husdjuret.

I Sverige finns närmare en miljon hundar. En av dem är amstaffen Alfie som varannan månad bor hos matte Mirijam Geyerhofer i Kristianstad, och varannan månad på Öland hos hennes tidigare sambo. Hon berättar i Sydsvenskan att det var ett naturligt beslut att ha delad vårdnad om hunden – bägge hade lika starka känslor för Alfie. I artikeln kallas Alfie skilsmässohund:

Alfie själv verkar vara nöjd med livet som "skilsmässohund". Medan vi pratas vid strosar han runt trädgården och sniffar bland buskarna.

Skilsmässohund används just för att beskriva situationen som uppstår när ett par som gemensamt tagit hand om en hund väljer att separera. Vissa gör som Mirijam Geyerhofer och väljer delad vårdnad. På ett nätforum skriver en användare om hunden Buster:

Buster har även blivit "skilsmässohund". Husse och matte har tyvärr separerat men vi gör vårt bästa för Buster så vi har honom varannan vecka och det funkar väldigt bra.

Men det finns hundägare som inte kan komma överens om vem som ska ta hand om djuret vid en separation. Kristianstadsbladet berättar om en tvist som fick avgöras av domstol:

Bråk om barn vid skilsmässor är tyvärr inte sällsynt. Nu får tingsrätten i Kristianstad dock ta itu med ett mer ovanligt fall – en skilsmässohund. Det handlar om ett par som gått skilda vägar. Båda älskar sin hund så högt och rent att de vill ha den för sig själv.

På ett nätforum berättar en användare om vad som kan hända när parterna inte kan enas. Resultatet kan bli att skilsmässohunden säljs till en ny ägare:

Övertog en afghan en gång som var skilsmässohund. Båda ville ha honom och ingen gav med sig.

Anders

0 kommentarer

Vårdnadshavare ska inte kunna supa sig redlöst berusade inför barnen. Sådant drickande bör jämställas med ringa misshandel. Så motiverar Madeleine Leijonhufvud, professor emeritus i straffrätt, varför hon vill införa förbud mot vårdnadsfylleri.

Syftet med ett förbud är inte att komma åt föräldrar som tar ett glas vin till maten. Däremot ska lagen förhindra att vårdnadshavare dricker så mycket alkohol att de inte kan ta ansvar för barnet i händelse av en olycka. Den som vill supa till får alltså se till så att det finns någon vuxen på plats som håller sig nykter och ansvarar för barnet. I Dagens Nyheter utvecklar Madeleine Leijonhufvud tanken bakom förslaget:

Jag vill få i gång en diskussion kring detta. Har vi lyckats få bilförare och gravida kvinnor att avstå från att dricka alkohol är detta nästa grupp att inrikta sig på, att vårdnadshavare tar ansvar och avstår från alkohol. ... Det är en väldigt riskabel situation för barn när det inte finns någon som är i stånd att sköta tillsynen eller ta det till sjukhus.

I Sverige har enligt Expressen omkring 200 000 barn föräldrar som har problem med alkohol eller andra droger. Det är i den gruppen som Madeleine Leijonhufvud tror att de flesta ingripandena kommer att ske. Expressen skriver vidare att hon anser att missbruk ska kunna bedömas som ringa misshandel:

Madeleine Leijonhufvud jämför vårdnadsfylleri med lagen om förbud mot barnaga som infördes i Föräldrabalken 1979. I första hand handlar det om att ändra folks beteende.

Madeleine Leijonhufvuds förslag fick stor spridning när det lanserades i somras. I Ålands radio och tv fick hon medhåll av Helena Wachowiak, socialarbetare vid barnskyddet i Mariehamn:

En lag mot vårdnadsfylleri skulle vara fantastiskt om det gick att få till rent praktiskt.

I Dagen var Sofia Modigh positivt inställd till förslaget:

De flesta föräldrar skulle inte låta en inlånad barnvakt på fyllan ta hand om deras barn men när det kommer till den egna konsumtionen blir föräldrar lätt blinda. Ur detta perspektiv är förslaget från Almedalsveckan om en lag om vårdnadsfylleri intressant. Tänk om det faktiskt vore ett brott att vara full när man har vårdnaden om barn. Om jag vore statsminister skulle jag titta närmare på denna möjlighet.

Anders

0 kommentarer

I diskussionsforum på nätet är det god ton att signalera när en skribent avviker från ämnet. Det görs genom att berätta att något är off topic, ofta förkortat som OT. I en diskussion om vilken vegetarisk rätt som är godast bör den som vill diskutera flintastek markera inlägget som OT eller off topic. Annars är risken stor att inlägget ses som ett sätt att försöka väcka irritation och starta konflikter.

En svensk motsvarighet till off topic är avämnes. Den som skriver avämnes ställer sig vid sidan av det ämne som diskussionen gäller och tar upp något helt annat. Ordet förekommer än så länge bara i begränsad utsträckning på nätet och inte i tryckta medier. Här är några exempel.

I anslutning till en fågelbild publicerad i Sveriges ornitologiska förenings rapportsystem undrar en läsare om förhållandena på platsen där fotografiet togs:

Ursäkta om detta är avämnes, men jag ser att det är en del snö kvar, och undrar därför hur vägen till fågeltornet utanför Hårby ser ut? Är den åkbar med rullstol, tro?

På forumet Flashback diskuterar användare villkor för bostadslån. En person går avämnes och ger råd om lönekonton:

Något avämnes så kan jag säga att om man vill ha ränta på lönekontot så är Forex bra. 2.55 % med gratis bankkort och internetbank (som visserligen inte är så himla avancerad men åtminstone funkar att göra överföringar och betala räkningar med).

I en diskussion om språkbyten på Lingvistbloggen anser lingvisten Mikael Parkvall i en kommentar att han rör sig mot ämnets utkanter. Han väljer att förvarna om det på följande sätt:

Egentligen skulle kanske detta ha en egen tråd, eftersom det är rejält avämnes, men på nåt vis tar det emot (fånigt, jag vet – det är ju ändå vår blogg) att starta en om det som ligger mej så varmt om hjärtat.

På en insomnad sverigedemokratisk blogg tas avämnes inlägg upp i riktlinjerna för kommentarsfältet:

Kommentarer bör inte vara alltför avämnes (brukar ibland benämnas ”off-topic”, av språkligt mindre nogräknade). Kommentarer som är avämnes tenderar att döda diskussionen kring det verkliga ämnet.

Anders

0 kommentarer

Den som vandrar i fjällen kan inte räkna med att kunna betala övernattningar med kort. Många fjällstugor befinner sig nämligen i betalskugga.

För två år sedan rapporterade Smålandsposten om att allt fler hushåll drabbas av mobilskugga. Välisolerade fasader och täta isolerglasfönster kan göra mobiltäckningen begränsad eller obefintlig. Björn Berg, kommunikationsansvarig på Telia Sonera, sade att problemet kunde vara svårt att åtgärda:

Isolerglas kan vara belagda med ett aluminiumskikt som ska hindra värme från att lämna huset. Men det hindrar också effektivt mobilsignaler att komma in i bostäderna.

Stora delar av fjällvärlden befinner sig i mobilskugga. Samtidigt kräver moderna betalterminaler mobiltäckning eftersom de kopplar upp sig mot mobilnätet. Utan täckning går det därför inte att betala med kort. Detta fenomen kallas i Svenska Turistföreningens tidning Turist 1/2013 betalskugga.

Svenska Turistföreningen skriver på sin webbplats om problemet:

Under vinter- och sommarsäsongen kommer du inte att kunna betala med konto- eller kreditkort i våra fjällstugor som ligger väglöst, längs våra leder. Förändrade regler gör att dagens bankkort med chip kräver mobiluppkoppling. Stora delar av fjällvärlden saknar idag mobiltäckning vilket gör att vi tyvärr inte kan ta emot kortbetalningar i våra fjällstugor.

Mobilskugga och betalskugga kan ses som en parallell till radioskugga. Radioskugga definieras av Nationalencyklopedin som 'området bakom ett hinder för radiovågors utbredning – inte olikt ljusets skuggning'.

Anders

0 kommentarer

En skadedrabbad Johan Elmander gjorde nyligen comeback i fotbollslandslaget i landskampen mot Makedonien. Efter tio minuter lade sig den löpstarke anfallaren på planen för att pusta ut. Anledningen? Han hade drabbats av pingislunga.

Inför landskampen hade Johan Elmander bara spelat 55 minuter sedan i februari. Efter matchen mot Makedonien berättade han för Göteborgs-Posten om svårigheterna att komma in i tempot:

Jag hade lite svårt första tio, jag hade lite pingislunga där, men jag lade mig ner lite där och fick vila lite, så var det okej sedan.

Johan Elmander är långt ifrån den enda fotbollsspelaren som drabbats av pingislunga. För ett år sedan var vänsterbacken Martin Olsson på väg in i landslagets startelva efter skadefrånvaro. För Sveriges Radio redogjorde han för formen:

Jag kan spela matchen. Jag har inte spelat på länge, så jag kommer få pingislunga.

Det första belägget för pingislunga är från 1999. Då var det AIK:s Martin Åslund som hade problem med flåset. I Svenska Dagbladet sade han att han direkt i en match fått pingislunga. På reporterns följdfråga förklarade han ordets betydelse:

Ja, lungan kändes ungefär lika stor som en pingisboll.

Sedan dess har ordet förekommit sporadiskt i pressen – sannolikt betydligt oftare i omklädningsrummen – för att öka i användning under de senaste åren. Med tanke på att spelarna knappast tränar mindre i dag än vad de gjorde för fjorton år sedan är det nog snarast så att pingislunga är på väg att etablera sig i idrottsspråket.

Vid fysisk ansträngning kan andningen överstiga 100 liter luft i minuten. Och det behovet är förstås svårt att fylla om lungan krympt till storleken av en pingisboll.

Anders

4 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - Veckans nyord