Den nya sortens hemburgare tillagas inte i det egna köket. I stället körs den ut till hemmet.

Hemburgare har använts sporadiskt i svenskan åtminstone under de tio senaste åren. Då har ordet syftat på hamburgare som tillagas i det egna hemmet. Under coronautbrottet har en ny typ av hemburgare dykt upp. Nu är det matställen som levererar hemburgare hem till kunderna. Resumé berättar till exempel om en kedja som marknadsför ”den Corona-anpassade Hemburgaren främst via sociala medier”. Västerbottens-Kuriren skriver om hur idén förverkligades:

Ett omställningsarbete inleddes direkt. Idén på ”hemburgaren” skapades, och en ny betal- och beställningsapp blev till på endast tre veckor.

Det var sannolikt tyska emigranter som tog med sig maträtten till USA under 1800-talet. Kopplingen till Tyskland och sjöfart över Atlanten gjorde att den började kallas Hamburger, vilket då som nu även betyder ’person från Hamburg’.

I svenskan används ofta kortformen burgare. Och ham har alltså inget med ’skinka’ att göra. När det talas om olika typer av burgare ersätts ham med ett led som berättar vad det är för typ av burgare, som hemburgare, fiskburgare eller bönburgare. Det här sker trots att ham i sig inte anger någon egenskap hos burgaren.

Baaam rapporterar att en annan kedja i samband med coronautbrottet tog fram en låda med nyckelingredienserna för att kunderna skulle kunna tillaga burgarna i hemmet:

Hemburgarlådan fungerar alltså som ett gör-det-själv-kit, och rymmer ingredienser till fyra kompletta burgare.

Hemburgare är liksom corontän och covidiot ett skämtsamt nyord i coronakrisens spår. Om den blir kvar på menyerna – och kanske därmed även etablerar sig i svenskan – återstår att se.

Anders

Foto: Unsplash

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

0 kommentarer

Besöksnäringen har på många håll drabbats hårt av coronaviruset. För att få fart på resandet talas det om att införa turistkorridorer.

En korridor är enligt Svenska Akademiens ordlista en ’lång, smal förbindelsegång’. Men ordet används ofta i bildlig bemärkelse. Vid åtskilliga tillfällen i världshistorien har det konstruerats korridorer av olika slag – till exempel som en liten landremsa genom ett annat land som ger en nation utan kust tillträde till havet. Mellan första och andra världskriget hade Polen förbindelse med Östersjön genom en korridor som omgavs av Tyskland i väster samt fristaten Danzig och det tyska Ostpreussen i öster. Det talades då om polska korridoren.

För att få fart på turismen efter coronautbrottet talas det om att inrätta turistkorridorer. Även här används korridor i bildlig betydelse.

Expressen skriver att frågan om turistkorridorer diskuteras på EU-nivå. Ett förslag är att införa regler för turisters boende, resor och nöjen. En korridor ses här något som begränsar möjligheterna att röra sig och att träffa andra människor. Restriktionerna skulle minska kontakterna med lokalbefolkningen och därmed minska risken för spridning av coronaviruset covid-19:

Andra åtgärder för så kallade turistkorridorer skulle kunna vara att flygpassagerares temperatur kollas, eller att de lämnar blodtester före avfärd.

Nyhetsbyrån TT rapporterar att trycket på att införa turistkorridorer är störst från turistländer i södra Europa:

Flera EU-länder har lanserat idén om ”turistkorridorer” för att kunna ta emot inresande från åtminstone de närmaste grannländerna. Samtidigt varnas för att skynda på för snabbt.

Anders

Foto: Unsplash

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

0 kommentarer

I många butiker och serviceinrättningar finns nu markeringar i golvet för att besökarna ska hålla avstånd. När det är flera som väntar bildas en coronakö.

Att hålla coronaavstånd är ett sätt att minska spridningen av coronaviruset covid-19. Än så länge är coronaavstånd inget exakt mått. Det kan vara en till två meter. För att göra det lättare att efterleva uppmaningen om social distansering har många butiker och andra serviceinrättningar gjort markeringar i golvet som visar de önskvärda avstånden när det är flera som står i kö.

En sådan gles kö kallas coronakö. Ordet är vanligast i sociala medier:

Efter 20 minuter i Coronakö på Systembolaget sitter man med nytvättade händer och googlar etter lämplig grupp att träffa andra som är sugna på #facetimefylla

Coronakö för att hämta parkeringskort på kolonin. Kolonister tar ansvar och står med bra avstånd.

Coronakö till Bolaget. Fast den rör sig framåt kvickt.

Coronakö utanför Åre Atlantfisk. Bra disciplin!

En bensinstation tipsar på Facebook om de nya reglerna:

Coronakö, vid kö stanna bakom markeringen.

Coronakö är också en ganska vanlig hashtagg.

Men ordet används i ytterligare en betydelse. Sveriges Television rapporterar att det finns en särskild coronakö för personer som ringer Vårdguiden med anledning av covid-19:

Från och med tordag kommer det på nationell nivå att finnas ett tonval där man kan välja en särskild coronakö.

Coronakö är belagt i svenskan sedan 2020.

Anders

Foto: Unsplash

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

1 kommentarer

Gå gärna ut – men se till att hålla avstånd för att minska risken för smittspridning. Den rekommendationen har gett upphov till nyordet coronaavstånd.

En åtgärd för att förhindra spridningen av coronaviruset covid-19 är att hålla fysiskt avstånd. Folkhälsomyndigheten skriver till exempel att avstånd på arbetsplatser, i kollektivtrafiken och i butiksköer är ett sätt att förhindra virusets utbredning. I olika länder finns olika rekommendationer. Men i regel är det rekommenderade avståndet 1,5 till 2 meter.

Coronaavstånd är således ingen vedertagen måttenhet. Enköpings-Posten skriver om hur kommunen organiserar utbildningar för personer som ska rycka in inom omsorgen:

Med coronaavstånd i lektionssalen håller fysioterapeut Emma Nyström och undersköterska Ann Mattsson en komprimerad introduktion till arbete inom omsorgen i Enköpings kommun.

Nerikes Allehanda rapporterar om hur vardagen har förändrats på grund av kravet på fysiskt avstånd:

Varje söndag badar ett antal damer från Askersund i Vätterns vatten vid Borgmästareholmen. I söndags doppade sig ett 15-tal i det strålande solskenet. Efteråt höll de behörigt ”coronaavstånd” medan de fikade på stranden.

Martin Persson gör enligt Borås Tidning varje år ett par hundra konserter – många av dem på äldre boenden. Nu får han spela utomhus i stället för inomhus:

Trots kylan har en liten publik redan samlats på behagligt coronaavstånd ett par meter bort. En efter en kommer fler och fler människor ut för att lyssna.

Coronaavstånd är belagt i svenskan sedan 2020.

Anders

Illustration: Pixabay

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

0 kommentarer

Dalgonakaffe är en trend som har nått Sverige genom sociala medier. Drycken har namngivits efter en koreansk sötsak.

Trenden började i Sydkorea när skådespelaren Jung Il-woo i ett tv-program beställde vispat kaffe på restaurang. Han berättade att smaken påminde om dalgona, ett koreanskt bakverk vars smak sägs påminna om toffé. Intresset för den udda beställningen var enormt. Många använde tiden i karantän för att återskapa drycken i hemmet.

Snart spred sig drycken över hela världen genom sociala medier. Tusentals ägnade en del av tiden i karantän till att pröva dalgonakaffe. Att ingredienserna var karantänvänliga bidrog säkerligen till genomslaget. Nu har intresset vaknat även i Sverige. Metro Mode skriver om fenomenet:

Även i mat -och dryckesvärlden går det trender, och just nu är Dalgona Coffee det absolut trendigaste du kan ha på fikabordet. En svalkande kaffedryck med en härlig, krämig konsistens – vi förstår hajpen!

Det vanligaste receptet är att vispa lika delar snabbkaffe, socker och hett vatten. Blandningen ska bli fluffig och krämig. När det blivit dags att servera ska ett glas fyllas med mjölk och is. Kaffeskummet läggs försiktigt ovanpå.

En bloggare som testat att göra dalgonakaffe uppmärksammar läsarna på att den som dricker mycket också kan få i sig stora mängder koffein:

Dalgona-kaffet är riktigt gott och det är lätt att dricka flera koppar om dagen, men kom ihåg att kaffeskummet innehåller väldigt mycket koffein. Jag använde Nescafé Gold snabbkaffe som innehåller cirka 50-90 mg koffein per tesked. När jag gjorde min första portion Dalgona-kaffe hade jag det mesta av skummet i ett enda glas. Det smakade så bra att jag drack upp allt, vilket motsvarar att dricka ungefär 10 koppar vanligt svart snabbkaffe, yikes!

En annan bloggare skriver att smaken är oväntat söt. Utmaningen är att få till skummet:

Heta och kalla kaffetrender kommer och går. Just nu är Dalgona Coffee, en sydkoreansk upp och nedvänd cappuccino, det som folk googlar på mest. Att få till det perfekta skummet tycks vara en utmaning ingen matbloggare eller instagrammare kan motstå. Inte jag heller!

Trots att drycken kallas dalgonakaffe innehåller den i regel alltså inte dalgona. Enligt Wikipedia finns dock åtminstone ett ställe i Sydkorea som serverar drycken och bakverket ihop.

I Sverige används alltjämt främst dalgona-kaffe och dalgona coffee i skriftspråket. Ordet är belagt i svenskan sedan 2020.

Anders

Foto: Unsplash

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

0 kommentarer

I triagetält sorteras och prioriteras patienters vårdbehov. Den bedömningen görs nu på flera håll i landet i särskilda tält för att förhindra spridning av coronaviruset covid-19.

Ordet triage började användas i franskan om prioritering av sårade soldater under Napoleonkrigen. De sårade sorterades in i tre grupper. Soldater som kunde överleva om de fick vård direkt placerades i en grupp, soldater vars skador inte var livshotande och som kunde vänta på vård placerades i en annan grupp, och soldater vars liv inte gick att rädda oavsett vårdinsats placerades i en tredje grupp.

Substantivet triage är bildat till verbet trier, ’sortera’. Det har lånats in i svenskan från franskan. I Svenska Akademiens ordlista anges betydelsen ’process för att sortera och prioritera patienter’.

För att undvika spridning av coronaviruset covid-19 på sjukhus har processen på många håll i landet flyttats till tält utomhus. I dessa triagetält görs alltså en bedömning av vårdbehovet. Västerviks-Tidningen skriver om syftet med ett triagetält på sjukhuset i Västervik:

Utanför akutmottagningen har man rest ett triagetält där man sorterar ut vilka som behöver karantänvård på sjukhuset. Allt för att smittan inte ska spridas inne på sjukhuset.

Länstidningen Östersund rapporterar att Region Jämtland Härjedalen på grund av coronautbrottet inrättar en provisorisk akutmottagning utanför sjukhuset:

Intill finns ett triagetält där personalens uppgift är att sortera bort de patienter som kan ha misstänkt coronasmitta så att den ordinarie akutmottagningen inte kontamineras.

Triagetält är belagt i svenskan sedan 2020.

Anders

Foto: Pixabay

0 kommentarer

Karantän till följd av coronaviruset covid-19 har plötsligt blivit vardag för tusentals svenskar. Fenomenet kallas ibland skämtsamt corontän.

Ordet karantän är belagt i svenskan sedan 1600-talet. Det har lånats in i svenskan från franskans quarantaine, ett lån som i sin tur går tillbaka till italienskans quarantena. Den ursprungliga betydelsen är ’fyrtio dagar’. Under digerdöden på 1300-talet fick besättningar på pestsmittade fartyg stanna ombord så länge innan de tilläts gå i land. Ordet fick då betydelsen ’tidsbegränsad isolering’.

När det gäller karantän på grund av coronaviruset talas det ibland skämtsamt om corontän. I Expressen skriver Patrik Lundberg om hur den rådande situationen påverkar svenskarnas självbild:

Vi är vanligt folk som med sunt förnuft tvättar händerna, nyser i armvecket och sätter oss själva i corontän om vi känner oss sjuka; det är inte hur man har det, det är hur man tar det.

I Helsingborgs Dagblad reflekterar Marjan Svab över hur arbetet som sportjournalist har påverkats av coronautbrottet:

Tolka och kommentera händel­ser i realtid, och på uppstuds, ingår i sportjournalistikens ABC. Men efter­som även idrotten befinner sig i corontän unnade jag mig att reflektions­marinera denna text lite extra. Vissa saker måste få ta tid när händelse­utvecklingen galopperar.

Corontän är ett teleskopord bildat till corona och karantän. Ordet är belagt i svenskan sedan 2020.

Anders

Foto: Pixabay

0 kommentarer

Minimera de sociala kontakterna och håll fysiskt avstånd till medmänniskor. Det är enligt myndigheterna två sätt att förhindra spridningen av coronaviruset covid-19. Åtgärderna kallas ofta social distansering.

Social distansering är en metod som används när ett virus smittas genom fysisk kontakt eller genom luftburna droppar från nysningar eller hostningar. Metoden går ut på att undvika situationer där smittan kan spridas. Ibland används i stället fysisk distansering i samma betydelse.

Fastighetsvärlden berättar om en person som smittades under en skidresa i Italien. Personen säger att det då inte fanns några rekommendationer om att minimera de sociala kontakterna:

Vi höll oss mest för oss själva och gick inte på särskilt många after ski, men visst. Det var trångt under luncherna och även ibland på middagarna. All information om social distansering har kommit långt senare.

I veckans horoskop i Vecko-Revyn talas det också om social distansering. Fenomenet diskuteras bland annat i horoskopet för kräftans stjärntecken:

Kära kräfta, under veckan behöver du ta dig ut mer. Nej, du ska inte ut och gå på krogen eller fest. Vi kör fortfarande på social distansering. Men! Den sociala distanseringen är INTE en ursäkt för dig att låsa in dig hemma och skita i att svara på sms. Du behöver fortfarande frisk luft, så ut och promenera mera. Och sedan kan det vara bra för dina vänner om du ringer lite oftare. Bara en tanke.

I Västerbottens-Kuriren skriver Elisabeth Lilian Holloway om hur olika grupper påverkas av social distansering:

Det myndigheterna begär av oss i riskgrupperna är att vi iakttar så kallad social distansering. Vår uppgift är att ta hand om oss och därigenom se till att vården inte blir överbelastad Detta är inte åldersdiskriminering! Myndigheterna reagerar på ett faktum: vissa grupper riskerar att bli mer sjuka än andra, och dö i större antal.

Social distansering är belagt i svenskan sedan 2011. Då användes begreppet i Expressen vid ett par tillfällen. Det är ett översättningslån bildat till engelskans social distancing. Användningen i svenskan har ökat dramatiskt under 2020 på grund av coronautbrottet.

Anders

Illustration: Pixabay

0 kommentarer

Att hälsa på andra sätt än att skaka hand eller att kramas är ett råd för att bromsa spridningen av coronaviruset covid-19. En nytt sätt att hälsa är coronahälsning.

Handskakningens symbolik är så stor att den gång på gång blir föremål för politisk debatt. Inför riksdagsvalet 2018 sade statsminister Stefan Löfven enligt Expressen att det var en fråga ”om respekt och värderingar” att skaka hand. Stefan Löfven ansåg såväl som Miljöpartiets Gustav Fridolin, Kristdemokraternas Ebba Busch Thor och Moderaternas Ulf Kristersson att en man som av religiösa skäl vägrade att skaka hand med en kvinna kunde nekas anställning.

Men den pandemi som nu drar över världen har skapat nya sätt att hälsa. Det finns flera varianter av coronahälsningar. Det gemensamma för de olika varianterna är att de ersätter handskakningar. Svenska Dagbladet berättar om en hälsning som nu används i Israel:

Premiärminister Benjamin Netanyahu gick ut med direktiv på en presskonferens i början av månaden: skaka inte hand, utan hälsa på indiskt vis. Sedan dess har en ny coronahälsning växt fram. Nästan alla hälsar nu i stället genom att nudda varandras armbågar, om alls.

Nyheter 24 skriver om en annan variant. I rubriken talas det om coronahälsning, men i artikeln används substantivet lufthälsning och verbet lufthälsa:

Hashtagen "sluta skaka hand" sprider sig nu globalt – som en konsekvens av coronaviruset. Det nya är att lufthälsa med varandra.

Anders

Illustration: Pixabay

0 kommentarer

Innehållet i förpackningen minskar men priset ändras inte i samma takt. Det fenomenet kallas krympflation och är vanligt inom dagligvaruhandeln.

I stället för att höja priset är det många tillverkare som väljer att minska innehållet i förpackningen. Vissa ändrar inte priset alls. Andra sänker priset en aning – men inte i paritet med innehållsminskningen. I praktiken handlar det alltså om en prishöjning i smyg. Så här skriver Råd & Rön om fenomenet krympflation:

Senapsflaskan blev en krona billigare. Men kilopriset är högre, eftersom den nya flaskan är mindre. Det kallas krympflation och handlar om prishöjningar som ska vara svåra för kunderna att upptäcka.

Krympflation är belagt i svenskan sedan 2016. Det är ett teleskopord bildat till krympning eller krympa och inflation. På engelska talas det om shrinkflation.

Expressen skriver att ett exempel som upprört många konsumenter är storleken på kaffeförpackningar. En producent minskade mängden i paketen från 500 till 450 gram. Priset ändrades inte:

Inflationen i Sverige ligger på en låg nivå. Krympflationen ökar desto mer, vilket drabbar din plånbok. Företagen smyghöjer priserna genom att minska förpackningen – men priset förblir detsamma. Det hävdar kritiska konsumenter.

Användningen av krympflation har ökat i svenskan under 2020.

Anders

Foto: Pixabay

0 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - Veckans nyord