Är flerbarnsskam en rimligare känsla än flygskam? Det är en debatt som tog fart för några veckor sedan. Och den är tidstypisk på flera sätt.

Det talas just nu mycket om människans inverkan på klimatet och det personliga klimatavtrycket. Dessutom talas det samtidigt mycket om skam av olika slag. Begreppet flerbarnsskam lanserades i Dagens Nyheter av Hanne Kjöller. Hon skrev att den som enbart ville minska klimatbelastningen snarare borde avstå från att skaffa flera barn än att undvika kött och flygresor:

Så gärna klimatmål. Gärna en sträng klimatpolitik. Gärna en brutalt hög flyg­skatt. Men bevare mig för klimatdebat­törer som pekar ett föraktfullt indigne­rat darrande finger mot flygresenärer samtidigt som de sätter ännu en unge till världen. Flygskam är bra. Flerbarnsskam är ännu bättre. Ur strikt klimatsynpunkt, alltså.

Krönikan blev startskottet för en ny infallsvinkel i miljödebatten. I Upsala Nya Tidning kommenterade Jacke Sjödin jämförelsen mellan utsläpp skapade av barn respektive semesterresor:

Jaha, nu får man skämmas. Igen. Här trodde man att man var en hyggligt miljövänlig själ som åker runt på sin elmoped och knaprar mest vegetarisk kost och aldrig har satt sin fot i Thailand trots 53 år på denna jord. Men icke. Som 5-barnspappa är jag klimatboven nummer ett. Och jag ska känna flerbarnsskam!

I Hallands Nyheter reflekterade Annika Bergman över flerbarnsskam och andra typer av skam som diskuterats på sistone:

Den senaste tiden har jag läst om bilskam, flygskam, köttskam, flerbarnsskam och just idag faktiskt om betongskam. Skämmas bör vi. Att känna skam och skuld då och då är sunt, det visar att den sociala kompassen fungerar. Det är hjärnans sätt att uppmärksamma oss på att det är något vi behöver förändra hos oss själva för att passa in i gruppen, annars får vi motta omgivningens förakt. Men skuld- och skampåförande är också effektiva härskartekniker. Det kan få oss att må dåligt faktiskt helt i onödan.

Ordet flerbarnsskam är belagt i svenskan sedan 2019.

Anders

Foto: Unsplash

0 kommentarer

Den digitala urinvånaren är uppväxt med mobiltelefoner och snabbt internet. Och det kan i sin tur påverka beteenden.

Kanske befinner säg mänskligheten bara i början av den digitala revolutionen. Men de förändringar som utlösts av digitaliseringen debatteras ständigt. På sistone har diskussionerna bland annat handlat om skärmtid och effekterna av att mer eller mindre vara ständigt uppkopplad.

Men för den som växer upp mitt i revolutionen blir förändringarna sannolikt inte lika påtagliga. Denna generation kan kallas digitala urinvånare. På engelska talas det om digital natives.

Dokumentären Parning, som nyligen hade premiär, skildrar hur svenskar födda på 1990-talet dejtar samt ser på kärlek och relationer. Bon berättar om bakgrunden till filmen:

Regissören Lina Maria Mannheimer såg tendenser hos 90-talister, första generationens digitala urinvånare, som vittnade om att just internets närvaro påverkat sättet de ser på bland annat sexualitet, kärlek och familjebildning. Det intresset växte och blev dokumentären Parning.

I artikeln talas det även om generation högersvep, vilket syftar på dejtningappen Tinder. Men det finns olika uppfattningar – eller så har de förändrats med tiden – om vilka som är de digitala urinvånarna. Så här skrev Lisbeth Lindeborg 2010 i en debattartikel i Newsmill:

När det gäller människors förhållande till de de så kallade nya medierna urskiljer vi tre generationer. Den yngsta, generation M (Millennium och multitasking är född mellan 1981 och år 2000. De dessförinnan födda (1965–1980) betecknas som digitala urinvånare (digital natives), vilka är uppvuxna med it men med kännedom om de gamla medierna. Alla generationer födda innan 1965 räknas till de digitala invandrarna (digital immigrants) som först senare gjort sitt inträde i den virtuella världen.

Två år tidigare intervjuades internetforskaren Jeffrey Cole i Metro. Han försökte då beskriva vilka drag som kännetecknade personer som växt upp med internet:

Vissa kallar dem för ”digitala urinvånare”. Saker vi tror att de kommer att ta med sig hela livet är möjligheten till inflytande, att inte bära klocka, lusten att flytta medier. Jag tror att de flesta förändringar kommer att hålla i sig.

Digital urinvånare är belagt i svenskan sedan 2008. Det talas även om nätets infödda och digitalt infödda. I engelskan är digital natives belagt sedan åtminstone 2001. Användningen av digital urinvånare i svenskan har ökat kraftigt under 2019 i samband med uppmärksamheten kring Parning.

Anders

Foto: Unsplash

0 kommentarer

Flera dödsfall i menshyddor har uppmärksammats internationellt de senaste månaderna. Det är kvinnor och barn i Nepal som rökförgiftats när de tänt eldar inne i hyddorna.

I Nepal finns en tradition som kallas chhaupadi. Den går ut på att kvinnor som menstruerar eller nyligen har fött barn betraktas som orena. Därför tvingas de sova i separata hyddor. De får heller inte komma i fysisk kontakt med livsmedel, män, boskap och religiösa föremål under en period.

Denna sedvänja är numera olaglig. Ändå praktiseras den fortfarande i delar av landet. Kvinnor och barn tvingas under perioder övernatta i menshyddor.

På nätterna kan det bli mycket kallt i hyddorna. För att inte frysa är det många som gör upp eldar. De senaste månaderna har flera personer rökförgiftats i sömnen. TT berättade i februari i år om en kvinna som nyligen miste livet under en natt i en menshydda:

En 21-årig kvinna har hittats död i en så kallad menshydda i distriktet Doti i Nepal. Hon hittades i den rökfyllda hyddan i torsdags i morse och misstänks ha kvävts av rökångor.

I januari rapporterade TT om en liknande händelse där tre personer miste livet:

En kvinna och hennes två söner har hittats döda i en så kallad menshydda i Nepal. Enligt myndigheterna kvävdes de tre av rökångor efter att de gjort upp eld för att värma sig i den fönsterlösa hyddan.

I samband med internationella kvinnodagen den 8 mars i år tog en insändarskribent upp menshyddor i en insändare i Örnsköldsviks Allehanda:

Kvinnodagen är och har alltid varit på blodigt allvar, vi måste fortsätta prata om vad denna dag faktiskt innebär. Den här dagen finns för att kvinnor världen över lider, vi är vapen i krig, allt sexuellt våld, kvinnor som inte vågar röra sig ute när det är mörkt, kvinnor som sitter i menshyddor och kvinnor som fått sitt liv begränsat av kontrollerande män.

Menshydda är belagt i svenskan sedan 2013. Användningen har ökat kraftigt under 2019.

Anders

Foto: Pixabay

0 kommentarer

Unga gör upp om att slåss inför publik. Det kallas att manna. Nu försöker skolor, polis och socialtjänst att få stopp på slagsmålen.

Tidningen Mitt i rapporterade i förra veckan om hur ett meddelande från polisen till föräldrar i Stockholmsområdet fick stor spridning. Polisen berättade om hur skolungdomar – pojkar i tonårsåldern – gjorde upp om att träffas på en viss plats för att slåss:

Att manna innebär att en ungdom utmanar en annan till slagsmål. Om utmaningen accepteras bestäms en träff och ungdomarna slåss mot varandra framför publik.

Syftet med brevet från polisen var att mana till vaksamhet bland föräldrarna. Polisen tror att deltagarna hetsas till att ställa upp. Och de hotas med stryk om de skulle backa ur. Expressen uppger att slagsmålen ofta filmas och publiceras i sociala medier:

Att det finns en publik verkar vara en viktig del i att ”Manna” någon och vissa filmer som polisen tagit del av visar en ring åskådare runt de som slåss.

Stockholm Direkt uppmärksammade fenomenet i december förra året:

Företeelsen som har kommit till polisens, skolans och socialtjänstens kännedom kallas för ”mannas”. En mot en, eller två mot två, bestämmer högstadieelever en tid och plats för att mötas och slåss. Förfrågningarna skickas via sociala medier.

Som substantiv används främst manning. Sveriges Television berättar att fenomenet sprider sig i Stockholmsområdet:

Skolelever som gör upp i riggade slagsmål, så kallad ”manning” sprider sig i Stockholmsområdet. Tidigare har problemet varit känt på Södermalm. Nu har slagsmålstrenden upptäckts på fler skolområden, bland annat i Bromma och Vällingby.

Anders

Foto: Unsplash

0 kommentarer

Nyordet flygskam har blivit en svensk exportvara. Och när klimatbelastande resor blir tabu kan det bli vanligare att smygflyga.

Flygskam var ett av ordet på Språktidningens och Språkrådets nyordslista för 2018. Fenomenet har sedan dess uppmärksammats i en rad andra länder. På isländska talas det exempelvis om flugskömm, på engelska om flight shame, på nederländska om vliegschaamte och på tyska om Flugscham.

Även om det är fler som vill resa miljövänligt är det inte så att intresset för flygresor har minskat dramatiskt. Däremot är frågan om de som fortsätter att flyga kommer vara lite mindre sugna på att berätta om det. När flygets klimatpåverkan uppmärksammas kan det göra att fler väljer att smygflyga.

Den som smygflyger reser alltså med flyg – men lägger garanterat inte ut några bilder från själva resan i sociala medier. Skälet är flygskammen. Psykologen Frida Hylander intervjuas av TT om flygdebatten:

Skam gör ibland att vi ändrar beteende, men det är inte säkert att vi alltid anpassar oss, förklarar hon. Den kan också göra så att vi gör saker i det fördolda – om flygande blir skamfyllt kan det få oss att ”smygflyga” i stället.

I Göteborgs-Posten skriver Emanuel Karlsten att han själv påverkats av debatten:

Är skam det som ska rädda världen? Det har i alla fall förändrat mig eftersom flygskammen fått mig att börja smygflyga. Det vill säga flyga utan att berätta om det, eller till och med ducka frågan ifall någon undrar hur jag rest. Vem orkar dålig stämning? Jag förstår att jag tillhör en medelklass särskilt känslig för att göra ”fel” och att jag kanske därför särskilt aktar mig för andras ifrågasättanden.

Enligt Emanuel Karlsten var det personerna bakom Instagram-kontot Aningslösa influencers som började använda verbet smygflyga. I Eskilstuna-Kuriren spekulerade Eva Axelsson för ett drygt år sedan om att flygskam skulle bli ett av 2018 års nyord. Den spådomen slog alltså in. Hon trodde även att flygskam skulle följas av substantivet smygflyg:

Mitt tips är att vi inom kort kommer att få ytterligare ett nyord: Smygflyg. Redan nu har de skamfyllda blivit mer selektiva och drar sig för att flasha långväga semesterbilder på nätet. Hellre då något mer rätt som en skogspromenad eller en krokig morot från den egna odlingen. Långväga flygresor får ske under radarn tills något politiskt beslut ser till att sätta p för hela härligheten.

Anders

Foto: Unsplash

1 kommentarer

Inget bakverk tycks uppmuntra den språkliga och kulinariska kreativiteten lika mycket som semlan. Varje år dyker det upp nyheter som – mer eller mindre tillfälligt – tar plats i butiksdiskarna och ordförrådet.

Några av de nyheter som vi noterat inför denna fettisdag är saffranssemla (bullen är smaksatt med saffran – fyllningen varierar från traditionell till varianter med lingongrädde), adventla (en lussekatt fylld med grädde och mandelmassa), gyrossemla (fylld med gyros, tzatziki, sallad, pommes frites och vitlökssås), croissantsemla (en croissant fylld med bland annat vaniljkräm och grädde), kubsemla (bullen är en fyrkantig brioche), semmelgröt (havregrynsgröt smaksatt med kardemumma), semmelshake (som bland annat säljs av en semmelfoodtruck i Göteborg), burgarsemla (en semla som efterliknar en hamburgare), aptitsemla (semla lagom stor för en munsbit), pizzasemla (semla bakad i pizzastil) och falukorvssemla (en semla som efterliknar ugnsbakad falukorv med potatismos). Falukorvssemla finns också i en gissningsvis mer ironisk tappning.

Hur många av dessa bakverk som överlever återstår att se. Men det är uppenbart att konditorer över hela landet fortsätter att försöka fånga kundernas intresse med hjälp just av språklig och kulinarisk uppfinningsrikedom. Några av de övriga typer av semlor som lanserats under de senaste åren är bagelsemla, chokladsemla, drottningsemla, elvissemla, falukorvssemla, freaksemla, french toast-semla (kallas även fattiga riddare-semla), guldsemla, hemla, karlsbadersemla, kebabsemla, korv med bröd-semla, lussesemla, långsemla (även semmellängd), marängsvissemla, muffla, nachosemla, nutellasemla, pirogsemla, prinsessemla, raw food-semla (även råsemla), regnbågssemla, räksemla, semmelbakelse, semmelburgare, semmelcrêpe, semmeléclair, semmelglass, semmelkladdkaka, semmelsmoothie (även semoothie), semmelpizza, semmelsoda, semmeltortilla, semmeltårta, smunkla, syltsemla, tacosemla, vaniljkrämssemla, vinsemla, våffelsemla, wienersemla och wrapsemla (även semmelwrap).

Här kan du läsa terminologen Henrik Nilssons artikel om vad som egentligen kan sägas vara en semla.

Anders

1 kommentarer

2018 var året då pet nat hamnade i allt fler vinglas i Sverige. Benämningen på det trendiga vinet kommer från Frankrike – men pet nat produceras i en rad olika länder.

Pet nat, som ibland skrivs pét nat, är en förkortning av franskans pétillant naturel. Det är under den sista jäsningen i försluten flaska som bubblorna utvecklas så att vinet blir naturligt mousserande. Tekniken är gammal – men trenden med pet nat-viner är ny i Sverige.

I somras blev alltså pet nat något av ett trendvin. Dagens Industri rapporterade då om ”pet nat-bristen” som följde på försäljningsökningen. Många tyckte att pet nat var ett prisvärt alternativ till champagne. I Café beskrevs pet nat som ”ett mousserande vin för coola”.

Pet nat är belagt i svenskan sedan 2014, men användningen ökade kraftigt förra året. Svenska Dagbladet berättar vad som skiljer pet nat och champagne:

Metoden att tillverka ett pet nat-vin kallas ancestrale där sista delen av vinets jäsning sker på försluten flaska. Vinet skiljer sig med andra ord från en champagne, eller annat bubbel som tillverkas på den så kallade traditionella metoden, där vinet jäser en andra gång i flaska. Teoretiskt känns metoden för pet nat en smula mer osäker då det gäller för producenten att ha koll på produktionen.

På franska kallas den teknik som används vid framställning av pet nat för méthode ancestrale. Metoden är äldre än den som används vid framställning av champagne.

Anders

Foto: Pixabay

0 kommentarer

En rovdjurstidskrift handlar inte om rovdjur. I stället rör det sig om tidskrifter som mot betalning publicerar vetenskapliga studier som inte granskats.

Att forskning får internationellt genomslag kan vara en avgörande faktor när det gäller forskares möjligheter till framtida bidrag och tjänster. Att få studier publicerade i internationella tidskrifter är därför mycket eftersträvansvärt. Men det finns tidskrifter som inte bryr sig om vetenskapligheten. De kallas rovtidskrifter eller rovdjurstidskrifter.

Tidningen Curie skriver att det engelska begreppet predatory journal myntades 2010. Det var Jeffrey Beal vid University of Colorado, USA, som då presenterade en lista över rovdjurstidskrifter. Sådana tidskrifter påstår att artiklarna granskas och att etiska riktlinjer följs. I själva verket är drivkraften att få betalt av skribenter som använder publiceringen som ett skyltfönster:

Begreppet rovdjurstidskrift används för att beskriva tidskrifter som mot betalning erbjuder publicering av forskningsartiklar, utan att uppfylla de sedvanliga kraven på vetenskapliga publicister.

Problemet växer i omfattning. Varje år publiceras tusentals vetenskapliga artiklar i rovdjurstidskrifter. Eftersom artiklarna genomgått liten eller ingen granskning finns det en betydligt större risk för att de innehåller fel och brister än artiklar som genomgått en grundlig granskning.

Upsala Nya Tidning berättar om Mike Daube, professor i hälso- och sjukvårdspolitik vid Curtin university i Perth, Australien. Han skickade ansökningar för sin hund Ollies räkning till en rad rovdjurstidskrifter. Sju av dem välkomnade hunden – under det påhittade namnet Olivia B. Doll och med en lika påhittad doktorstitel – som redaktionsmedlem. Det dröjde inte länge innan uppdragen började dugga tätt över den femåriga staffordshireterriern. Ollie blev därmed en del i en bransch som omsätter stora summor:

Enligt beräkningar publicerades ungefär 400 000 forskningsartiklar i rovdjurstidskrifter 2014. Multiplicera det med några tusen kronor per artikel och det står klart att det rör sig om en flermiljardindustri.

Rovdjurstidskrift är belagt i svenskan sedan 2017 och rovtidskrift sedan 2016. Rovdjurstidskrift är något vanligare.

Anders

Foto: Unsplash

0 kommentarer

Inom manosfären anses jämställdheten ha gått för långt. I stället är det inom dessa kretsar en vanlig uppfattning att samhället diskriminerar män.

Manosfären är en idéströmning som tar avstånd från feminism. Skälet är att feminismen pekas ut som en rörelse som motarbetar biologiskt betingade skillnader mellan män och kvinnor. Inom manosfären är det en utbredd uppfattning att kampen för jämställdhet har utvecklats till en kraft som förtrycker män och traditionell maskulinitet. Föreställningen om att de traditionella könsrollerna motarbetas anges som en förklaring till sjunkande födelsetal och det stigande antalet singelhushåll i västvärlden.

Eftersom feminismen – enligt samma idéströmning – genomsyrar olika samhällsinstitutioner leder det i praktiken till att män diskrimineras. Som exempel på sådan diskriminering nämns till exempel vårdnadstvister och positiv särbehandling.

Ordet manosfär är belagt i svenskan sedan 2014. Användningen ökade under förra året. I Expressen skriver ledarskribenten Linda Nordlund om fenomenet:

Men det finns grupper som är tillräckligt radikaliserade för att leva ut sitt hat mot kvinnor, feminister och genusflum. Nu eller senare. Det känns som en tidsfråga. Dessa grupper möts i ”manosfären”, den del av internet som bebos av mansaktivister, självutnämnda raggningsexperter, alternativhögern och de ofrivilliga oskulderna. Enligt dem är männen förtryckta i vårt samhälle.

Aktivister inom manosfären organiserar sig främst på nätet. Jon Weman skriver i Sydsvenskan att medlemmarna i dessa nätverk inte sällan har kopplingar till politiska rörelser på högerkanten:

Men ”Manosfären”, och en inte obetydlig del av den nya alt-högern i allmänhet, har börjat tala om kvinnor med öppet förakt, i samma ton som man brukat reservera för grupper som svarta, judar och bögar. Man gör stöduttalanden för Bill Cosby och kommer med förslag som att ”legalisera våldtäkt i privata bostäder”.

På engelska talas det om manosphere.

Anders

Foto: Unsplash

0 kommentarer

En digital tvilling är ett program som är en exakt avbildning av exempelvis en maskin. Den digitala tvillingen kan innebära snabbare och smidigare produktutveckling.

Inom teknikindustrin talas det om digitala tvillingar. De tros bli allt viktigare för att olika typer av maskiner ska kunna utvecklas kostnadseffektivt. I stället för att ta fram prototyper för att testa en fysisk maskin kan samma tester göras med hjälp av en digital tvilling. Ny Teknik skriver om branschens förhoppningar på de nya metoderna:

I framtidens produktion används i stället en digital tvilling som ersättning för en fysisk prototyp. En digital tvilling är en dynamisk, digital representation av en industriell produkt. Den gör det möjligt för företagen att bättre förstå och förutse prestanda och kunna testa hur modellen beter sig i olika miljöer och under varierande förutsättningar.

Men digitala tvillingar kan också användas för befintliga maskiner. Tvillingen kan löpande matas med information från den fysiska maskinen. Om det uppstår problem kan felsökningen göras på den digitala tvillingen – utan att den fysiska maskinen behöver undersökas.

Även inom fastighetsbranschen används digitala tvillingar. Anders Kallebo är delägare i bolaget Myrspoven. Han berättar i Fastighetstidningen om hur de arbetar med tekniken.

Det fungerar genom att AI utifrån all insamlad data bygger upp en virtuell byggnad – en digital tvilling av den fysiska byggnaden. Datorns uppgift blir att därefter tok-köra en enorm massa experiment på den digitala tvillingen. När den hittat den ultimata lösningen ger den order att samma sak i den verkliga byggnaden.

På engelska talas det om digital twin.

Anders

Foto: Unsplash

0 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - Veckans nyord