Har Trumphögern nått Sverige? Det hävdar åtminstone vissa debattörer. Klart är att Donald Trumps politik och retorik gör avtryck långt utanför USA.

Ordet Trumphöger används i svenskan i två betydelser. Det kan dels beskriva den politiska rörelse i USA där president Donald Trump är centralfigur, dels beskriva en utveckling i Sverige och andra länder där vissa politiker beskrivs som inspirerade av honom. Och det är motståndare som hävdar att vissa politiker är Trumphöger. Det finns i dagsläget ingen självutnämnd Trumphöger bland riksdagspartierna.

Katrineholms-Kuriren skriver om en internationell Trumphöger som en idéströmning som sprider sig över världen:

Brexithögern är en del av samma bredare fenomen som Trumphögern och floran av radikala högerpopulister på kontinenten och i Norden.

I Sverige är det vissa motståndare som anser att politiker som moderaten Hanif Bali och kristdemokraten Ebba Busch Thor är en del av Trumphögern. I Barometern skriver Martin Tunström om hur somliga ser på Hanif Bali:

Han personifierar, tänker motståndarna, en arg, svensk Trumphöger bestående av en brokig skara vapenkramare, mediehatare och klimatförnekare, som framstår som en motpol till det toleranta och seriösa mittenliberala Sveriges bärande krafter.

I Expressen diskuterar Anna Dahlberg det politiska läget i Sverige efter januariavtalet:

Det är för tidigt ännu att veta vad det blir av den nya högern eller det konservativa block som väljarna redan har identifierat. Vänstern är övertygad om att Sverige håller på att få sin egen Trumphöger. På högerkanten är många lika säkra på att M/KD med uppbackning från SD är borgerlighetens stora hopp.

I Expressen kommenterar Ebba Busch Thor att såväl hon som partiledare som Kristdemokraterna som parti kallas Trumphöger. Hon säger att vissa debattörer och politiker blivit ”etikettfixerade” och att de ”klistrar slängiga begrepp på sina motståndare”.

Trumphöger är belagt i svenskan sedan 2016.

Anders

Foto: Patrick Kelley

0 kommentarer

Flygskam, tågskryt, smygflyga och flerbarnsskam är några av de klimatord som dykt upp i debatten den senaste tiden. Nu talas det allt oftare om båtskam.

Flygets klimatpåverkan har fått allt fler att ifrågasätta valet av flyg som transportmedel. Somliga känner flygskam medan andra har gått över till att smygflyga. Vissa som i stället valt att resa med tåg har passat på att ägna sig åt tågskryt. Men det är inte bara flygets utsläpp som har blivit föremål för diskussion. Även båttrafiken skapar stora utsläpp.

I flygskammens kölvatten har det även börjat talas om båtskam. Här är det båttrafikens – och i synnerhet passagerarfartygens – utsläpp som står i fokus. I Gotlands Folkblad skriver Erik Fransson att utsläppsdebatten kan komma att påverka turismen till Gotland om det inte finns några gröna alternativ:

Under den nuvarande mandatperioden kommer arbetet med den nya upphandlingen av Gotlandstrafiken att påbörjas. Jag kan inte tro annat än att miljökraven kommer att vara betydligt hårdare när nästa upphandling sker. Det kan till och med bli miljökraven som överordnas, vilket i så fall löser problemen med ”båtskam”.

Göteborgs-Posten rapporterar om lanseringen av Volvo Pentas nya motorer. En av bolagets chefer får bland annat en fråga om valet av att fortsätta bygga dieselmotorer:

Med klimatkris, Greta-effekt och ord som flygskam är frågan om begreppet båtskam står på tur?

Det talas även om kryssningsskam. Även här är det klimatbelastande nöjesresor som ifrågasätts. I Dala-Demokraten skriver Bodil Juggas om en ny bok av Merete Mazzarella där författaren reflekterar över sitt resande:

En viss kryssningsskam – och flygskam – tycks till slut besvära även Merete Mazzarella. Dock hävdar hon envist rätten att få ”er-fara”, att skaffa sig nya erfarenheter genom att fara kors och tvärs. En berest vän till mig skulle helhjärtat hålla med; vännen menar att resande rent av ska ses som en fredsskapande åtgärd genom att människor runt om i världen får möjlighet att förstå varandra bättre.

Både kryssningsskam och båtskam är belagda i svenskan sedan 2019.

Anders

Foto: Pixabay

0 kommentarer

Surdegshotell och ölhotell har redan varit flugor. Kanske är nästa modefenomen pelargonhotell. Nu finns ett sådant i Örnsköldsvikstrakten.

I november 2011 var det en bloggare som efterlyste ett pelargonhotell. Hon undrade då vad hon skulle göra med sina pelargoner under vintern:

Någon borde starta ett pelargonhotell. Man märker sina krukor med namn och så ställer man dem i en låda och checkar in. Helpension så klart. Sedan checkar man ut sent i februari.

Samma år öppnade ett surdegshotell i Stockholm. Ordet fanns också med på Språkrådets nyordslista 2011. Det fick en person som kommenterade ett blogginlägg att efterlysa en motsvarighet för pelargoner:

Några är kruttorra, vet inte ens varför jag bemödade mig med att planera om dem. Kanske mormor ska starta ”pelargonhotel” á la surdegsinspiration :).

För tre år sedan invigdes ett ölhotell i Lund. Sydsvenskan berättade då att det i priset ingick ”boende” för 19 liter öl.

Nu finns alltså en motsvarighet för pelargoner. Örnsköldsviks Allehanda rapporterar om en handelsträdgård som erbjuder kunderna pelargonhotell:

Med bara någon vecka kvar på pelargonhotellet är det snart dags för växterna att checka ut. Karl-Olov har redan förberett för tomrummet. Årets första sådd gjorde han redan på nyårsdagen.

Pelargonhotell är belagt i svenskan sedan 2011. Användningen har ökat något de senaste åren.

Anders

Foto: Pixabay

0 kommentarer

Den som hundvisslar säger något med ett dolt budskap som bara några få uppfattar. Men för den som förstår det kodade budskapet är det en viktig signal.

På engelska har det på senare år talats en hel del om dog whistling och dog whistle politics respektive dog whistle. Här används hundvisselpipan – som producerar ett ljud som hundar men inte människor kan höra – metaforiskt för politiska budskap. På svenska talas det om hundvisslande, hundvisslingspolitik och hundvisselpolitik. Som verb används hundvissla.

Den som hundvisslar säger något som är begripligt för allmänheten. Men för en mindre grupp kan budskapet ha en särskild innebörd. Det kan röra sig om speciella ord och uttryck som fungerar som signaler. I Folkbladet skriver Myra Åhbeck Öhrman att knepet används av många svenska politiker:

Ett sätt att slippa stå för sina ställningstaganden är att skriva ut dem mellan raderna, formulera sig så vagt som möjligt och låta läsarna själva tolka in det osagda. I en politisk kontext kallas det här för att hundvissla. En politiker eller opinionsbildare som gör det använder sig av särskilt laddade ord eller uttryck som, precis som ultraljuden i en hundvissla, kommer att plockas upp av den tänkta målgruppen även om andra inte kan höra dem.

Ett sådant begrepp som nyligen diskuterats är globalist. I Expressen ställer Anna Hellgren frågan om ordet är neutralt – som en motsats till nationalist – eller om det kan vara antisemitiskt.

Steve Bannon, som tidigare var chefsstrateg åt USA:s president Donald Trump, hävdade att det amerikanska presidentvalet 2016 var en kamp mellan globalister och nationalister. I Svenska Dagbladet beskrivs han av Jan Söderqvist som en person som ibland ägnar sig åt att hundvissla:

Han är, förmodligen, för smart för att vara rasist eller antisemit på riktigt, men han drar sig inte för att ”hundvissla” i högan sky varje dag i veckan när han tror att det gagnar den goda saken.

Den här betydelsen av hundvissla är belagd i svenskan sedan 2011. Användningen har ökat de två senaste åren.

Anders

Foto: Pixabay

0 kommentarer

I engelsktalande länder beskrivs dank ibland som det nya cool. Nu har ordet börjat höras i svenskan.

Cool lånades in i svenskan från engelskan under 1950-talet. Ordet har funnits med i Svenska Akademiens ordlista sedan den elfte upplagan som utkom 1986. Även i den senaste upplagan, från 2015, beskrivs cool som ’vardagligt’. I Språktidningen 2/2012 diskuterar Linnea Hanell hur ordet används i svenskan.

Än mer vardagligt är dank, som alltså betyder ungefär ’cool’. Men det har det inte alltid gjort. Den som slår upp dank i en ordbok hittar betydelser som ’rå’, ’kall’ och ’fuktig’. Om det talas om a dank basement är det troligare att det rör sig om en råkall källare än en supercool källare.

Den nya betydelsen har enligt Quartz gått via marijuanaodlingar, eftersom växten trivs bra i miljöer som är just dank. När det gäller bland annat marijuana och hantverksöl berättar Quartz att dank helt enkelt kan betyda ’gott’. Och därefter sägs ordet ha tagit ytterligare ett steg till att motsvara något allmänt positivt, ungefär på samma sätt som cool.

I svenskan är det alltså dank i den senare betydelsen som lånats in. Det som är dank är riktigt bra. Hittills hörs adjektivet främst i informellt ungdomsspråk. Men det finns en del exempel på användning också i skrift:

I helhet går jobbet på fordonet med tillbehör framåt och det är dank.

Jag kan lyssna/läsa, skicka danka memes eller spela nåt om du bara vill ha sällskap för att tänka på annat.

Också i svenska används dank när det talas om droger:

Även jag undrar om det är dank shit :P

Dark Tranquility, ett dödsmetallband från Göteborg, har lanserat ett eget öl. Beer News rapporterar att det fått namnet Dank Tranquility:

När vet man att det handlar om hårdrock och öl? Jo kanske när Dark Tranquillity blir Dank Tranquillity.

Anders

Foto: Istockphoto

3 kommentarer

Storskalig miljöförstöring bör enligt aktivister klassas som ekocid. Och det bör i sin tur betraktas som ett brott som kan behandlas av Internationella brottmålsdomstolen.

Nyligen avled den brittiska advokaten Polly Higgins. Hon var känd för sitt engagemang i miljöfrågor. Polly Higgins kämpade bland annat för att FN:s folkrättskommission skulle erkänna ekocid som ett brott.

Ekocid är alltså miljöförstöring i så stor skala att den utgör ett brott mot mänskligheten. I en motion från 2016 definieras ekocid som ’livsmiljöförstörelse’. Då var det två miljöpartister som ansåg att Sverige borde arbeta för att förhindra ekocid genom att driva frågan i EU och FN.

I Dagens ETC skriver George Monbiot om begreppet. Han anser att ekocid i sig är ett ord som för med sig en potential för förändring:

Ekocid innebär att allvarligt skada, eller förstöra, den naturliga världen och jordens system. Det skulle göra de människor som beordrar förstörelsen – såsom verkställande direktörer och regeringsministrar – straffrättsligt ansvariga för den skada de orsakar, samt göra det till en juridisk plikt att värna om livet på jorden.

Ordet ekocid är belagt i svenskan sedan 1992. Nästa gång ordet används i svensk press är 2010. De senaste åren har användningen ökat. Miljömagasinet talar om ekocid i samband med att Polly Higgins bortgång uppmärksammas:

Higgins har kallats ”naturens försvarsadvokat” efter sitt idoga och till synes outröttliga arbete med att få ekocid – brott mot naturen eller livsmiljöförstörelse – klassat som en internationell förbrytelse enligt Romstadgan och likställt med folkmord och krigsbrott. Även om så inte är fallet ännu har ett antal regeringar och storföretag ställts inför rätta för miljö- och klimatbrott de senaste åren. Mycket till hennes förtjänst.

Än så länge används ekocid i synnerhet av personer som är engagerade i miljö- och klimatfrågor. I engelskan ska ordet ecocide ha använts sedan 1970-talet.

Anders

Foto: Pixabay

0 kommentarer

Från flygskam till att smygflyga till tågskryt. Debatten om resandets inverkan på klimatet går vidare – och fortsätter att ge upphov till nya ord.

Flygskam, ’känsla av att det ur miljösynpunkt är en förkastlig handling att flyga’, var ett av de mest uppmärksammade orden på Språktidningens och Språkrådets nyordslista 2018. Allt fler har börjat ifrågasätta flyget som transportmedel – åtminstone för resor som inte bedöms som absolut nödvändiga. Några av dem som ändå tar flyget väljer att smygflyga, att inte skylta med valet av transportmedel.

Men för den som av något skäl vill stoltsera med sitt resande ger tåget en ny möjlighet. Eftersom tågets klimatavtryck är så mycket mindre än flygets kan det hos somliga vara ett skäl till tågskryt. Den som ägnar sig åt tågskryt är mån om att lyfta fram att resan gjorts med ett betydligt miljövänligare transportmedel än flyg.

Tågskryt användes först av Emanuel Karlsten i en krönika i Göteborgs-Posten. Han skriver om hur han själv påverkas av andras berättelser om resor med tåg:

Båda dessa kategorier människor älskar att berätta om sitt tågresande och det är uppenbart vad det handlar om: Tågskryt! Och det värsta är att jag smittas av det! Jag blir avundsjuk! Känner mig nedsmutsad av alla förorening jag orsakat och att det långa tågresandet är en symbol för den ultimata lyxen just nu: att kunna ta sig tid!

Ordet tågskryt har sedan dess fått viss spridning. Så här skriver Ulf Mårtensson i Ystads Allehanda:

Flygskam har fått ett kompis – tågskryt. Ett underbart nyord som fångar en hel tidsanda. Hoppas att tågbolagen skärper till sig, så att det inte bara blir tomt skryt, utan det verkligen går att resa genom Europa på ett vettigt sätt igen.

I Värmlands Folkblad använder Victoria Gund verbet tågskryta i en krönika:

Jag har naturligtvis också fallit pladask för idén om tågsemester. I tanken skammar jag alla mina vänner och bekanta som utan omsvep berättar att de befinner sig på andra sidan jorden för att lapa sol – nog ser jag att de checkat in på Arlanda strax innan, klimathatarna! Jag vill också tågskryta. Men jag kan inte, för jag planerar inga häftiga semestrar.

Såväl substantivet tågskryt som verbet tågskryta är belagda i svenskan sedan 2019.

Anders

Foto: Pixabay

0 kommentarer

Ikigai gör att det känns meningsfullt att gå upp ur sängen och ta sig an en ny dag. Detta japanska fenomen har de två senaste åren uppmärksammats allt mer i Sverige.

Invånarna på den japanska ön Okinawa lever inte bara ovanligt länge. De beskrivs också som ovanligt lyckliga. Några av de faktorer som brukar pekas ut är hälsosam kost, starka band mellan människor, regelbunden motion – och ikigai.

Ikigai är upplevelsen av att ha något att leva för. Vad som är ikigai är unikt för varje människa. I ikigai förenas passion för en viss sak med känslan av att agera i enlighet med ens värderingar. Dessutom beskrivs ikigai som något livslångt. Ikigai har alltså ingen pensionsålder.

De två senaste åren har det talats mer om ikigai i Sverige. Ordet är dock belagt i svenskan åtminstone sedan 2011. Så här beskrivs mentaliteten på Okinawa i Allas:

För dessa öbor existerar ingen pensionering då de gärna vill fortsätta att arbeta – förutsatt att de har ett arbete de trivs med och att de har förmågan att klara av det. När de hittat sin ikigai har de också funnit en målsättning med livet och kan göra något meningsfullt för sig själv och andra vilket skapar tillfredsställelse.

Dagens Nyheter skriver att den som vill hitta sin ikigai behöver kunna besvara fyra frågor:

Ett tvärsnitt mellan ens passion, vad man är bra på, vad världen behöver och vad man kan få betalt för att göra. Finner man det så har man hittat sin ikigai – ett japanskt koncept som betyder ”meningen med att finnas till”.

Fenomenet har de senaste åren uppmärksammats inte bara i Sverige, utan även i en rad andra länder.

Anders

Foto: Pixabay

0 kommentarer

Påsk är för många en högtid där sill är ett givet inslag. Men en växande skara äter i stället svill eller aubergill.

Allt fler svenskar väljer helt eller delvis bort animaliska livsmedel. Många försöker på olika sätt återskapa traditionella favoriträtter för att ändå kunna fira högtider på ungefär samma sätt som tidigare. Något som veganiseras i allt större utsträckning är sill.

Aubergine och svamp får ofta fungera som ”sill” i olika typer av inläggningar. Det talas då ibland om aubergill och svill, teleskopord bildade till aubergine respektive svamp och sill.

Inför förra julen intervjuades Björn Hellman, vd för Livsmedelsföretagen, av TT angående nya julmatstrender. Han sade att utvecklingen där allt fler valde bort animaliska livsmedel också gjorde avtryck på julbordet:

Han berättar att man gärna tvistar till de klassiska maträtterna, och gör gröna alternativ som exempelvis svill (sill på svamp), ärtprotein och vegoprinskorvar.

Svill är ett varumärke som en svensk tillverkare använder för inläggningar av shiitakesvamp. Men ordet används också i allmänspråket just för svampinläggningar. Samma fenomen kallas även svampsill. I december förra året bjöd Stadsbiblioteket i Malmö via Instagram in till en workshop:

Louise Dahl, ekologisk kock, medgrundare av klimatmat.se och utbildare i klimatsmart mat på miljöförvaltningen Malmö stad, håller en workshop där du får lära dig göra din egenkryddade växtbaserade sill – svill!

Aubergine är också ett vanligt alternativ till sill. Den kallas då ibland aubergill – men oftare auberginesill. Ölandsbladet berättar om hur kokboksförfattarna Karin Olsson och Erik Cardfeldt utvecklar olika växtbaserade recept till julbordet:

Griljerad julrot och dillgravad pumpa. Majrovscarpaccio och skagenröra med avokado och tofu. Där finns också aubergill, en inlagd aubergine som tillsammans med olika såser kan ersätta sillen.

Aubergill är belagt i svenskan sedan 2011 och svill sedan 2017.

Anders

Foto: Pixabay

0 kommentarer

Är flerbarnsskam en rimligare känsla än flygskam? Det är en debatt som tog fart för några veckor sedan. Och den är tidstypisk på flera sätt.

Det talas just nu mycket om människans inverkan på klimatet och det personliga klimatavtrycket. Dessutom talas det samtidigt mycket om skam av olika slag. Begreppet flerbarnsskam lanserades i Dagens Nyheter av Hanne Kjöller. Hon skrev att den som enbart ville minska klimatbelastningen snarare borde avstå från att skaffa flera barn än att undvika kött och flygresor:

Så gärna klimatmål. Gärna en sträng klimatpolitik. Gärna en brutalt hög flyg­skatt. Men bevare mig för klimatdebat­törer som pekar ett föraktfullt indigne­rat darrande finger mot flygresenärer samtidigt som de sätter ännu en unge till världen. Flygskam är bra. Flerbarnsskam är ännu bättre. Ur strikt klimatsynpunkt, alltså.

Krönikan blev startskottet för en ny infallsvinkel i miljödebatten. I Upsala Nya Tidning kommenterade Jacke Sjödin jämförelsen mellan utsläpp skapade av barn respektive semesterresor:

Jaha, nu får man skämmas. Igen. Här trodde man att man var en hyggligt miljövänlig själ som åker runt på sin elmoped och knaprar mest vegetarisk kost och aldrig har satt sin fot i Thailand trots 53 år på denna jord. Men icke. Som 5-barnspappa är jag klimatboven nummer ett. Och jag ska känna flerbarnsskam!

I Hallands Nyheter reflekterade Annika Bergman över flerbarnsskam och andra typer av skam som diskuterats på sistone:

Den senaste tiden har jag läst om bilskam, flygskam, köttskam, flerbarnsskam och just idag faktiskt om betongskam. Skämmas bör vi. Att känna skam och skuld då och då är sunt, det visar att den sociala kompassen fungerar. Det är hjärnans sätt att uppmärksamma oss på att det är något vi behöver förändra hos oss själva för att passa in i gruppen, annars får vi motta omgivningens förakt. Men skuld- och skampåförande är också effektiva härskartekniker. Det kan få oss att må dåligt faktiskt helt i onödan.

Ordet flerbarnsskam är belagt i svenskan sedan 2019.

Anders

Foto: Unsplash

0 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - Veckans nyord