Karantän till följd av coronaviruset covid-19 har plötsligt blivit vardag för tusentals svenskar. Fenomenet kallas ibland skämtsamt corontän.

Ordet karantän är belagt i svenskan sedan 1600-talet. Det har lånats in i svenskan från franskans quarantaine, ett lån som i sin tur går tillbaka till italienskans quarantena. Den ursprungliga betydelsen är ’fyrtio dagar’. Under digerdöden på 1300-talet fick besättningar på pestsmittade fartyg stanna ombord så länge innan de tilläts gå i land. Ordet fick då betydelsen ’tidsbegränsad isolering’.

När det gäller karantän på grund av coronaviruset talas det ibland skämtsamt om corontän. I Expressen skriver Patrik Lundberg om hur den rådande situationen påverkar svenskarnas självbild:

Vi är vanligt folk som med sunt förnuft tvättar händerna, nyser i armvecket och sätter oss själva i corontän om vi känner oss sjuka; det är inte hur man har det, det är hur man tar det.

I Helsingborgs Dagblad reflekterar Marjan Svab över hur arbetet som sportjournalist har påverkats av coronautbrottet:

Tolka och kommentera händel­ser i realtid, och på uppstuds, ingår i sportjournalistikens ABC. Men efter­som även idrotten befinner sig i corontän unnade jag mig att reflektions­marinera denna text lite extra. Vissa saker måste få ta tid när händelse­utvecklingen galopperar.

Corontän är ett teleskopord bildat till corona och karantän. Ordet är belagt i svenskan sedan 2020.

Anders

Foto: Pixabay

0 kommentarer

Minimera de sociala kontakterna och håll fysiskt avstånd till medmänniskor. Det är enligt myndigheterna två sätt att förhindra spridningen av coronaviruset covid-19. Åtgärderna kallas ofta social distansering.

Social distansering är en metod som används när ett virus smittas genom fysisk kontakt eller genom luftburna droppar från nysningar eller hostningar. Metoden går ut på att undvika situationer där smittan kan spridas. Ibland används i stället fysisk distansering i samma betydelse.

Fastighetsvärlden berättar om en person som smittades under en skidresa i Italien. Personen säger att det då inte fanns några rekommendationer om att minimera de sociala kontakterna:

Vi höll oss mest för oss själva och gick inte på särskilt många after ski, men visst. Det var trångt under luncherna och även ibland på middagarna. All information om social distansering har kommit långt senare.

I veckans horoskop i Vecko-Revyn talas det också om social distansering. Fenomenet diskuteras bland annat i horoskopet för kräftans stjärntecken:

Kära kräfta, under veckan behöver du ta dig ut mer. Nej, du ska inte ut och gå på krogen eller fest. Vi kör fortfarande på social distansering. Men! Den sociala distanseringen är INTE en ursäkt för dig att låsa in dig hemma och skita i att svara på sms. Du behöver fortfarande frisk luft, så ut och promenera mera. Och sedan kan det vara bra för dina vänner om du ringer lite oftare. Bara en tanke.

I Västerbottens-Kuriren skriver Elisabeth Lilian Holloway om hur olika grupper påverkas av social distansering:

Det myndigheterna begär av oss i riskgrupperna är att vi iakttar så kallad social distansering. Vår uppgift är att ta hand om oss och därigenom se till att vården inte blir överbelastad Detta är inte åldersdiskriminering! Myndigheterna reagerar på ett faktum: vissa grupper riskerar att bli mer sjuka än andra, och dö i större antal.

Social distansering är belagt i svenskan sedan 2011. Då användes begreppet i Expressen vid ett par tillfällen. Det är ett översättningslån bildat till engelskans social distancing. Användningen i svenskan har ökat dramatiskt under 2020 på grund av coronautbrottet.

Anders

Illustration: Pixabay

0 kommentarer

Att hälsa på andra sätt än att skaka hand eller att kramas är ett råd för att bromsa spridningen av coronaviruset covid-19. En nytt sätt att hälsa är coronahälsning.

Handskakningens symbolik är så stor att den gång på gång blir föremål för politisk debatt. Inför riksdagsvalet 2018 sade statsminister Stefan Löfven enligt Expressen att det var en fråga ”om respekt och värderingar” att skaka hand. Stefan Löfven ansåg såväl som Miljöpartiets Gustav Fridolin, Kristdemokraternas Ebba Busch Thor och Moderaternas Ulf Kristersson att en man som av religiösa skäl vägrade att skaka hand med en kvinna kunde nekas anställning.

Men den pandemi som nu drar över världen har skapat nya sätt att hälsa. Det finns flera varianter av coronahälsningar. Det gemensamma för de olika varianterna är att de ersätter handskakningar. Svenska Dagbladet berättar om en hälsning som nu används i Israel:

Premiärminister Benjamin Netanyahu gick ut med direktiv på en presskonferens i början av månaden: skaka inte hand, utan hälsa på indiskt vis. Sedan dess har en ny coronahälsning växt fram. Nästan alla hälsar nu i stället genom att nudda varandras armbågar, om alls.

Nyheter 24 skriver om en annan variant. I rubriken talas det om coronahälsning, men i artikeln används substantivet lufthälsning och verbet lufthälsa:

Hashtagen "sluta skaka hand" sprider sig nu globalt – som en konsekvens av coronaviruset. Det nya är att lufthälsa med varandra.

Anders

Illustration: Pixabay

0 kommentarer

Innehållet i förpackningen minskar men priset ändras inte i samma takt. Det fenomenet kallas krympflation och är vanligt inom dagligvaruhandeln.

I stället för att höja priset är det många tillverkare som väljer att minska innehållet i förpackningen. Vissa ändrar inte priset alls. Andra sänker priset en aning – men inte i paritet med innehållsminskningen. I praktiken handlar det alltså om en prishöjning i smyg. Så här skriver Råd & Rön om fenomenet krympflation:

Senapsflaskan blev en krona billigare. Men kilopriset är högre, eftersom den nya flaskan är mindre. Det kallas krympflation och handlar om prishöjningar som ska vara svåra för kunderna att upptäcka.

Krympflation är belagt i svenskan sedan 2016. Det är ett teleskopord bildat till krympning eller krympa och inflation. På engelska talas det om shrinkflation.

Expressen skriver att ett exempel som upprört många konsumenter är storleken på kaffeförpackningar. En producent minskade mängden i paketen från 500 till 450 gram. Priset ändrades inte:

Inflationen i Sverige ligger på en låg nivå. Krympflationen ökar desto mer, vilket drabbar din plånbok. Företagen smyghöjer priserna genom att minska förpackningen – men priset förblir detsamma. Det hävdar kritiska konsumenter.

Användningen av krympflation har ökat i svenskan under 2020.

Anders

Foto: Pixabay

0 kommentarer

Den som ägnar sig åt swattning försöker få polis att storma en annan persons bostad. Nu har trenden kommit till Sverige.

Swebliss – som heter Emma i förnamn – har 200 000 följare på Twitch och 140 000 följare på Youtube. På Twitch strömmar Swebliss när hon spelar datorspel. Nyligen utsattes hon för swattning, ett fenomen som i svenskan även skrivs swatting.

I Aftonbladet berättar Swebliss att någon nyligen kapade hennes mobilnummer. Nummerkaparen skickade sms till grannarna där det stod att hon hölls som gisslan i sin egen lägenhet. Flera grannar larmade polisen som ryckte ut och tog sig in i bostaden.

Hon var dock inte hemma när polisen gick in i lägenheten utan strömmade från en annan plats. Hon säger att flera andra kvinnliga strömmare i Sverige har utsatts för swattning:

Flera hade fått liknande sms och polisen har kommit hem till dem. Nu är det alltså en trend i Sverige att streamers, främst kvinnliga, blir utsatta för ”swatting”. Det är samma man som attackerar alla och jag hoppas polisen tar detta på allvar och kan få tag på honom så detta helvetet slutar.

I bland annat USA har swattning förekommit i flera år. Gärningspersonens förhoppning är att få se hur polisen bryter sig in i direktsändning. Så blev det alltså inte för den som larmade om Swebliss eftersom hon den här gången inte strömmade från hemmet.

Sveriges Television rapporterar att flera fall av swattning har polisanmälts den senaste tiden. I Sverige har ännu ingen skadats i samband med polisens ingripanden efter larm om swattning. I USA har dock en man skjutits ihjäl efter ett falsklarm:

Flera fall av misstänkt ”swatting” har ägt rum i Sverige den senaste tiden. Det är när en person falskeligen larmar polisen om att ett allvarligt brott begås i en bostad, samtidigt som någon livestreamar därifrån, bara för att få se polisen ta sig in i bostaden.

Swattning har lånats in från engelskans swatting. Ordet är bildat till SWAT, en bokstavsförkortning för special weapons and tactics, en enhet inom polisen som fungerar som insatsstyrka.

Anders

Foto: Wikimedia Commons

0 kommentarer

En samtalsextremist tror på samtalet som en väg till ökad förståelse. Och själva extremismen består i att personer med ibland mycket kontroversiella åsikter bjuds in som gäster.

Samtalsextremist är belagt i svenskan sedan 2018. Länge användes ordet främst av och om poddaren Navid Modiri. Han skriver på Twitter om hur han snappade upp det:

Storyn bakom ordet ”samtalsextremist” kommer från att jag blev kallad det som en förolämpning för ett tag sedan på Twitter och valde att äga det istället för att göra en rolig grej av det.

I att äga ordet ingår bland annat försäljning av tygkassar med trycket samtalsextremist. Flera av Navid Modiris gäster är kontroversiella. Där märks till exempel personer som har dömts för hets mot folkgrupp och andra brott. I vissa fall rör det sig om gäster vars åsikter har gjort att de hamnat ute i kylan och inte längre bjuds in till de traditionella medierna. Det som gör honom till en självutnämnd extremist är alltså att han låter dem komma till tals.

Numera används ordet inte enbart om Navid Modiri. I Dagens Nyheter skriver Fredrik Strage att han gärna skulle bli samtalsextremist:

Det innebär att man i stället för att ta avstånd från människor med djupt tvivelaktiga åsikter väljer att prata med dem. I och för sig är jag inte särskilt intresserad av vad mina meningsmotståndare har att säga, men jag är sugen på något som samtalsextremisterna har: enormt stöd i sociala medier och skyhöga lyssnarsiffror. Genom att bli samtalsextremist hoppas jag kunna ge min podcast ”Hemma hos Strage” en skjuts och även locka mecenater till mitt Patreon­konto (crowdfunding tycks gynna samtalsextremister).

En annan som ibland kallas samtalsextremist är teaterregissören Stina Oscarson. Även hon har bjudit in kontroversiella gäster – som fascister och Förintelseförnekare. I Svenska Dagbladet skriver Tove Lifvendahl om ett möte med henne:

Stina Oscarson berättar att hon alltid har talat just med sådana som tänker annorlunda än hon själv gör, men numera blir hon utsatt för hot och hat från andra för att hon gör det. Somliga säger upp bekantskapen och kallar henne samtalsextremist.

Samtalsextremisterna uppskattas inte av alla. Tor Gasslander, chefredaktör för socialistiska Flamman, hävdar att de skapar en plattform åt högerextremister:

De har god hjälp av diverse debattsugna nyttiga idioter, från den anständigare högerns partiledare, via välmenande journalister och ända ut till underhållningsindustrins självutnämnda ”samtalsextremist”.

Anders

Foto: Unsplash

0 kommentarer

Tindermän har diskuterats ofta de senaste veckorna. Ordet används om män som har svårt att hitta en partner eftersom de enligt vissa debattörer inte har tillräckligt hög status i samhället.

Incel, ’person i ofrivilligt celibat som anser sig sexuellt oattraktiv på grund av rådande samhällsvärderingar’, var ett av orden på Språktidningens och Språkrådets nyordslista 2018. Incel används i regel om unga män som på nätet uttrycker fientlighet mot personer i relationer. Ofta lägger de skulden på samhället för att de själva lever i ofrivilligt celibat.

Just incel har kommit att förknippas med radikala åsikter och våldsfantasier – som vissa dessutom har gjort verklighet av. Det är uppenbart att vissa skribenter upplever att incel är så negativt laddat och så starkt kopplat till bland annat näthat att det behövs ett annat ord. På sistone har Tinderman börjat användas.

Dejtningappen Tinder får alltså symbolisera singelns sökande efter en partner. Ordet Tinderman används på ungefär samma sätt som incel. Men Tinderman förekommer inte i samband med diskussioner om exempelvis kvinnohat. I Göteborgs-Posten skriver Björn Werner att ”Tindermännen blev 10-talets stora förlorare”. En som inte håller med är Anna Hellgren som talar om ”den ratade Tindermannens år”. Hon skriver i Expressen att även Tindermännen har vunnit på ökad jämställdhet:

Debatten om de förlorade männen är inte ny – pojkar misslyckas i skolan, män och pojkar läser inte böcker längre, pojkar och män är utsatta för våld i större utsträckning än kvinnor. Och nu, enligt Werner, ratas de också på den heterofila dejtingmarknaden eftersom de inte lyckas hävda sig när det kommer till arbete, karriär och utbildning.

En annan som kritiserar Björn Werners resonemang är Johanna Rickne. Hon skriver i Arbetsvärlden att manliga låginkomsttagare inte skulle gynnas av en återgång till äldre tiders ideal:

Ett missförstånd om att det var bättre förr kan få stora konsekvenser. Det kan skapa ett politiskt tryck av att återgå till en svunnen tid, en vilja att rulla tillbaka de jämställdhetsreformer som i själva verket förbättrat männens situation. En sådan återgång till ett svunnet samhällssystem med traditionella normer för familjebildning skulle inte hjälpa tindermännen. För deras del var det nämligen sämre förr.

Björn Werner svarar i Göteborgs-Posten att ”Tindermännens lidande är allas ansvar”. Han hävdar att det rör sig om en grupp som riskerar att hamna utanför samhället. Deras situation förbättras enligt Björn Werner inte av att de uppmanas att skärpa sig:

Men till de tredubbelt ratade Tindermän som rent krasst blickar in i en mörk, fattig och ensam framtid räcker inte det att säga så. Samhället, vi alla, män som kvinnor, måste sträcka ut jämlikhetens hand. Hur? Genom att se till att fler har de socioekonomiska grundförutsättningarna som krävs att ta sig genom skolan och skaffa sig ett stadigt arbete. För om man ska kunna ta sig i kragen måste man först ha en.

Tinderman är belagt i svenskan sedan 2019.

Anders

Foto: Unsplash

0 kommentarer

En spårbytare är en person som har fått avslag på ansökan om asyl. I stället ansöker personen om arbetstillstånd för att kunna stanna i Sverige. Det kallas spårbyte.

Det senaste året har det i migrationsdebatten i Sverige allt mer talats om spårbytare. Personer som inte har beviljats asyl kan genom ett spårbyte få en möjlighet att stanna i landet genom att i stället ansöka om arbetstillstånd. Den här möjligheten att byta spår infördes redan 2008. Ansökningarna har dock ökat kraftigt sedan kravet på att ansökan ska ske från utlandet slopades.

Erik Holmgren, enhetschef på Migrationsverket, säger till TT att det finns tecken på att vissa utnyttjar systemet. Personer från länder där det inte förekommer förföljelser eller krig söker ändå asyl i Sverige. Möjligheterna att få stanna är mycket små. Erik Holmgren tror att syftet egentligen är att kunna ansöka om arbetstillstånd på plats. TT rapporterar att vissa länder utmärker sig i statistiken:

Två länder som sticker ut med ett stort antal spårbytare på senare år är Georgien och Mongoliet.

I Expressen skriver Anna Dahlberg att hon vill att Sverige ska strama åt arbetskraftsinvandringen. Hon vill bland annat minska antalet spårbyten:

Antalet ”spårbytare” från asylsystemet har ökat med flera hundra procent de senaste åren. Det är orimligt att ett nej inte betyder ett nej.

Spårbytare är belagt i svenskan sedan 2018 i den här betydelsen. Spårbyte är i den här betydelsen belagt sedan 2009.

Anders

Foto: Unsplash

0 kommentarer

Många människor lägger knappt märke till naturen och har därför ingen relation till den. Det kan leda till växtblindhet, avsaknad av förståelse för växters betydelse för livet på jorden.

Plant blindness myntades 1999 av botanikerna James Wandersee och Elisabeth Schussler. Ordet har kommit in i svenskan som översättningslånet växtblindhet. Det är belagt i tidningstext sedan 2016 men det är troligt att ordet har använts betydligt längre i fackspråket.

Urbaniseringen bidrar till att allt färre vistas i naturen. Enligt forskningen har många stadsbor därför en vag uppfattning om växters betydelse. En konsekvens är att somliga saknar insikt i hur det biologiska kretsloppet fungerar och hur människan påverkar miljön.

Värmlands Folkblad skriver om växtblindhet med anledning av Elektronisk flora, ett verk där konstnärer bland annat använder sensorer för att spela in träds biosignaler, elektroniska spänningar på trädets barr:

Biologerna Elisabeth Schussler och James Wandersee pratar om begreppet växtblindhet, de beskriver det som oförmågan att se eller känna igen växter i sin egen miljö. Växter reduceras tyvärr ofta till kulisser, inredningsdetaljer eller möbler. Men växter är komplexa organismer djupt invecklade i världens ekosystem. Utan växter skulle väldigt lite på vår planet överleva.

Smålandsposten berättar om dansföreställningen Vilja växa riktad mot barn i åldern tre till sex år. Den konstnärliga ledaren Anna Wennerbeck säger att målet är att väcka barnens intresse för växter:

Anna nämner begreppet växtblindhet, det vill säga att vi inte ser träden för skogen. Att naturen blir som en kuliss till vårt liv utan att vi uppmärksammar dess detaljer.

Vid Göteborgs universitet finns forskningsprojektet Bortom ”plant blindness” som syftar till åskådliggöra växtlighetens betydelse för vår värld.

Anders

Foto: Unsplash

2 kommentarer

Bruslådor blir allt vanligare på möten där toppar inom politik och näringsliv träffas. Syftet med bruslådor är att förhindra mobiltelefoner och annan elektronisk utrustning från att spela in samtal.

En bruslåda är ett förvaringsutrymme för mobiltelefoner, surfplattor, datorer och annan elektronisk utrustning. Inför ett möte kan deltagare lägga sin utrustning i den. Bruslådan är inte bara ljudisolerad. Inuti spelas dessutom ett brusande ljud. Bruslådan ska alltså göra det omöjligt att avlyssna vad som sägs utanför lådan.

Dagens Nyheter berättar om hur svenska partier försöker att skydda sig mot avlyssningsförsök i samband med möten:

Både Moderaterna och Social­demokraterna lägger mobilerna i så kallade bruslådor av säker­hetsskäl.

Det svenska företaget Link 22 har tillverkat en bruslåda. I Corren berättar Conny Ljungqvist om risker med att använda mobiltelefon under möten:

Funktioner som Siri och Google Assistance är ju väldigt bra i vardagen. Men om de aktiveras under ett topphemligt möte är det inte lika bra. En utrikesdelegation kanske inte vill lämna sina telefoner utan uppsikt till främmande makt. Med bruslådan i mötesrummet kan alla ha koll på sin telefon.

Ordet bruslåda är belagt i svenskan sedan 2016.

Anders

Foto: Unsplash

0 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - Veckans nyord