Munskydd som skaver och kliar kan irritera huden med finnar och plitor som följd. Fenomenet kallas maskne.

Under coronapandemin har munskydd och annan skyddsutrustning blivit vardag för människor över hela världen. Men för många är det både ovant och obekvämt. Fukt och friktion kan dessutom irritera huden med finnar och plitor som följd.

Den här typen av hudproblem kallas maskne. Ordet har lånats in i svenskan från engelskan. Det är ett teleskopord bildat till mask och acne.

Aftonbladet skriver att maskne har uppmärksammats i samband med att allt fler har börjat använda olika typer av skyddsutrustning:

Munskydd som skaver, visir, heltäckande masker. Med pandemin har det kommit ett helt nytt hudproblem, så kallad ”maskne”.

Femina tipsar om att tvätta ansiktet efter att ha använt munskydd. Det kan bidra till att minska irritationen:

Att bära munskydd under långa perioder gör att man kan drabbas av oren hy och finnar – på sociala medier kallat maskne.

Maskne är belagt i svenskan sedan 2020.

Anders

Foto: Pixabay

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

0 kommentarer

V-dagen är det datum då vaccineringen mot coronaviruset inleddes. Den kallas även dagen V.

I flera engelskspråkiga länder firas V Day, en kortform för Victory in Europe Day, till minne av de allierades seger över Tyskland i andra världskriget. Krigsslutet högtidlighålls den 8 maj varje år.

Men i december 2020 talades det om V Day på ett annat sätt. Då var det en kortform för Vaccination Day, den dag då vaccineringen mot coronaviruset inleddes i Storbritannien.

Det här bruket lånades in i svenskan. Det talas både om V-dagen och dagen V. Bägge kan referera såväl till starten för vaccineringen i Sverige som i utlandet.

Vaccineringen i Sverige började den 27 december. Dagen därpå rapporterade Expressen om den första svensken som vaccinerades:

Här inleds början på slutet. Efter ett år med höga dödstal och stor spridning i Sverige var så vaccinationsdagen – V-dagen – äntligen här: Först ut var Gun-Britt Johnsson, 91 – tätt följd av flera andra på vårdcentraler och äldreboenden runtom i landet.

Tre veckor tidigare berättade Sydsvenskan om hur vaccineringen inleddes i Storbritannien:

”Dagen V” är här – de första britterna har vaccinerats mot covid-19.

Tidigare har dagen V och V-dagen använts i svenskan om firandet av andra världskrigets slut. V-dagen har dessutom använts som kortform för Victoriadagen.

Anders

Foto: Pixabay

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

0 kommentarer

Den som är född i generation C är ung under coronapandemin. Generation C används om barn och unga vars framtid kan komma att präglas av olika åtgärder för att förhindra smittspridning.

Generation Z används ibland om personer födda mellan 1995 och 2014. De senaste månaderna har denna grupp börjat kallas generation C, där C står för corona. De som använder det här uttrycket signalerar alltså att pandemin kan ha så stor inverkan på tillvaron och framtiden att det är motiverat med en särskild benämning.

Sämre utbildning, färre möjligheter på arbetsmarknaden och försämrad social situation. Det är några av de vanligaste farhågorna kring generation C. Anna Gullberg skriver i Fokus att deras situation riskerar att påverkas även på längre sikt:

Generation Z som nu kallas generation C som i Corona är på god väg att bli generation I som i Isolerad.

Södermanlands Nyheter jämför med hur andra stora händelser har påverkat tidigare generationer:

Generationen som är född mellan 1995 och början av 2000-talet kallas Generation Z, men har nu också börjat gå under namnet Generation C – C som i corona. För liksom generationerna dessförinnan definierades av händelser som Berlinmurens fall och 11 septemberattentaten kommer generationen som nu är på väg ut i vuxenlivet att formas av coronapandemin.

Generation C är belagt i svenskan sedan 2020.

Anders

Foto: Pixabay

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

0 kommentarer

Storkukslugn står för ett grundmurat självförtroende som inte är arrogant eller skrytsamt. Ordet används om både män och kvinnor.

I engelskan har det de senaste åren talats en hel del om big dick energy. Eftersom dick är ett könsord som kanske inte känns rumsrent i alla sammanhang används ibland bokstavsförkortningen BDE. Inledningsvis användes begreppet främst om män men numera används det också om kvinnor.

Big dick energy utgår från föreställningen att en stor penis ger självförtroende. Denna självsäkerhet skapar i sin tur ett lugn som gör att personen inte behöver hävda sig genom att vara arrogant eller skrytsam. Motsatsen är small dick energy, en egenskap som i debatten ofta kopplas till personer som exempelvis uttrycker rasistiska åsikter.

I svenskan används i regel storkukslugn. Det finns några få belägg på nätet för storkuksenergi. Ordet kan även i svenskan användas om både män och kvinnor. I Expressen skriver Jenny Strömstedt om Leif GW Persson och Agnes Wold som några svenskar som besitter denna egenskap:

En alls icke religiös bekant i en Facebookgrupp döpte fenomenet med de framgångsrika hela handen pekarna till ”storkukslugn” föranlett mindre av organens storlek och mer av en självsäkerhet så stor att ingen anser det värt att ifrågasätta vad de egentligen säger.

I Dagens Nyheter skriver Andrev Walden om hur kunskap och känslan av ordning kan skapa en typ av storkukslugn:

I en värld där jag blir påmind om universums storkukslugn och min egen frihet varje gång jag ser den där skriet-emojin i mobilen. Men där bor jag inte längre.

Emma Frans, forskare i epidemiologi, har använt storkukslugn i uppmärksammade inlägg på Twitter och Instagram.

Storkukslugn är belagt i svenskan sedan 2016. Användningen har ökat under 2020.

Anders

Foto: Pexels

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

0 kommentarer

2045 och 2050 är årtal som ofta nämns i debatten om Sveriges och EU:s nettonollmål. Då ska utsläppen av växthusgaser ha neutraliserats genom olika klimatfrämjande åtgärder.

I en debatt 2011 talade centerpartisten Lena Ek, som då var miljöminister, om ett framtida nettonollmål. Därefter dröjde det till 2019 innan ordet började dyka upp i debatten igen. Det senaste året har det blivit allt vanligare.

Nettonollmål syftar på en minskning av utsläppen av växthusgaser som i praktiken gör att ett land som exempelvis Sverige inte bidrar till den globala uppvärmningen. Sådana åtgärder är nödvändiga för att kunna nå Parisavtalets mål om att temperaturhöjningen ska ligga under 2 grader fram till 2050.

Ylva Wessén, vd för Folksam, skriver i Dagens Industri att hon vill att företag som är börsnoterade i Sverige ska sträva efter att göra verksamheten klimatneutral:

För att klara vårt eget nettonollmål ökar vi trycket på näringslivets klimatomställning. Vi vill att alla noterade företag antar nettonollmål samt rapporterar om sitt arbete.

Men långt ifrån alla länder är överens om betydelsen av ett nettonollmål. ETC rapporterar att Australien inte har ställt sig bakom visionen:

Inte heller Australiens regering har uppdaterat landets klimatåtagande eller spikat något nettonollmål. Premiärminister Scott Morrison har tvärtom uttryckligen uteslutit klimatmålet, till förmån för fortsatta satsningar på kol och gas.

Anders

Foto: Pexels

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

0 kommentarer

Hög frånvaro och inställda lektioner under coronapandemin kan leda till att elever inte får de kunskaper de behöver. Fenomenet kallas undervisningsskuld.

Distansundervisning på gymnasiet, lektioner inställda på grund av coronasmittade lärare och hög frånvaro är bara några av konsekvenserna av coronapandemin. Inom skolan är det många som oroar sig för att elever inte får den utbildning som de behöver och har rätt till. Åtskilliga befarar dessutom att eleverna ska lämna skolan med kunskapsluckor.

I Göteborgs-Posten skriver lärarna Annika Buregård Eklund och Annika Hansson om hur pandemin har påverkat gymnasieskolan:

De erfarenheter vi har från vårens undervisning visar att distansundervisning på det sätt som ”vanliga gymnasier” kan tillhandahålla omöjligt kan kompensera den fysiska undervisningen. Det skapas alltså en utbildningsskuld. Om man jämför en utbildningsskuld med andra så kallade ”skulder” som vår pandemi skapar; vårdskuld, ”BNP-skuld”, långtidsarbetslöshet, etcetera, är utbildningsskulden svårare upptäcka eftersom de allvarliga konsekvenserna visar sig senare, genom att till exempel ge försämrade framtidsmöjligheter för våra ungdomar.

Dagens Samhälle skriver att regeringen ger särskilda anslag till skolan just för att täppa till kunskapsluckor:

Skolan får 1,7 nya riktade miljarder, dels för att hantera pandemins utbildningsskuld, dels till läxhjälp, lovskola och skolor i särskilt utsatta områden.

Undervisningsskuld är belagt i svenskan sedan 2006. Användningen har ökat kraftigt under 2020. Ordet används även allmänt om utbildningsbrister som inte har orsakats just av coronapandemin.

Anders

Foto: Pexels

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

0 kommentarer

Snuva kan vara ett symtom på coronasmitta. Men föräldrar och lärare har ibland olika syn på när ett barn ska stanna hemma. I vissa fall får lärare agera snorpolis.

Nästäppa och snuva är enligt Folkhälsomyndigheten ganska vanliga symtom på sjukdomen covid-19 hos barn. Om symtomen går över snabbt bör barnet ändå stanna hemma i två dagar. Men samma symtom kan förstås vara en förkylning.

Men lärare och föräldrar kan ha olika uppfattning om när ett barn bör stanna hemma. Vissa lärare hamnar i konflikt med föräldrar som anser att barnen inte är så snuviga att de inte ska vara i skolan. I tidningen Förskolan skriver Eva Lindström om en typ av diskussioner som blivit allt vanligare under coronapandemin:

Jag är lärare, inte snorpolis, jag utbildar barn, inte vuxna. Jag har inte större ansvar i denna pandemi än någon annan. Vi har alla samma rekommendationer att följa.

En snorpolis är alltså en lärare som tvingas bedöma om barnen är sjuka eller inte. Åsa Sätterström, ordförande för Lärarförbundet i Örebro, berättar i Nerikes Allehanda om samtalen med föräldrar som inte är övertygade om att just deras barn bör vara hemma:

Ska vi vara ”snorpoliser”? Det är inte vårt jobb, men samtidigt vill vi inte ha sjuka barn. Föräldrarna måste förstå att det är inte för att vara elak som man gör det här utan för att Folkhälsomyndighetens riktlinjer är till för att följas, säger Åsa Sätterström.

Snorpolis är belagt i svenskan sedan 2020.

Anders

Foto: Pexels

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

0 kommentarer

Bolundaren är en utbyggnad av attefallshuset. Och det var i sin tur en utökning av friggeboden.

En rad svenska bostadsministrar har gjort avtryck i språket i form av eponymer, ord bildade till deras namn. Mest klassisk är kanske friggebod, ett ord som myntades 1979 efter folkpartisten Birgit Friggebo. Det sägs att det var utredare på bostadsdepartementet som använde friggebod som arbetsnamn för en fristående komplementsbyggnad som inte krävde bygglov.

Riksdagen klubbade 2014 det som i folkmun kom att kallas attefallshus efter kristdemokraten Stefan Attefall. Byggnaden får vara max 25 kvadratmeter. Och till skillnad från friggeboden får den användas som permanentbostad.

När kristdemokraten Mats Odell 2006 beslutade att investeringsstöd och räntebidrag för nybyggda hyreshus skulle fasas ut fick många företag bråttom att komma igång. Därför gjöt de mängder av bottenplattor till hyresfastigheter. Eftersom byggena då hade påbörjats före avvecklingen kunde de få del av stöden. Dessa bottenplattor kallades odellplattor.

En liknande bakgrund hade danellgrop efter utredaren Georg Danell. Hulthstuga syftade på Stockholms bostadsborgarråd Mats Hulth. Per Albin-torp anspelade på en politisk uppgörelse från 1933 då regeringen, som leddes av socialdemokraten Per Albin Hansson, gjorde det möjligt för skogsarbetarfamiljer att ta förmånliga lån till torpbyggen.

Nu är det bostadsminister Per Bolund som har fått ge namn åt en byggnad. Dagens Nyheter skriver om skillnaderna mellan attefallshuset och bolundaren:

Sedan den 1 mars i år får ett atte­fallshus byggt för boende vara 30 kvm i yttermått. Ett skäl till det var att politikerna hoppades att fler ska bygga just för uthyrning. 25 kvm an­sågs lite snålt tilltaget för att få plats med både kök och badrum.För att markera skillnaden har det nya, större attefallshuset kommit att kallas bolundare, efter nuvarande bostadsminister Per Bolund (MP), som lade fram förslaget i riksdagen.

TT skriver att ordet bolundare härstammar från Miljöpartiet:

Det är nu fem år sedan beslutet att tillåta villaägare att uppföra komplementbostäder på 25 kvadratmeter utan bygglov klubbades igenom. Förslaget togs fram av dåvarande bostadsminister Stefan Attefall som gett det lilla huset sitt inofficiella namn. Nu hoppas hans efterträdare alltså på att bli ihågkommen för den uppgraderade ”bolundaren”.

Bolundare är belagt i svenskan sedan 2019.

Anders

Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

0 kommentarer

En guldmunk är en man som avstår från att ha sex i ett år. Somliga gör valet för att maximera sin fysiska prestationsförmåga. Andra har mer filosofiska resonemang bakom sina beslut.

På sistone har det talats bland annat om incels och Tindermän. Det som de har gemensamt är att de saknar en partner – men där en Tinderman kanske känner sig ratad uttrycker en incel ofta fientlighet mot personer som har kärleksrelationer.

En guldmunk lever också i celibat. Men celibatet är självvalt. Inför OS 2018 skrev Expressen om hur skidåkaren Matts Olsson inte hade sex på ett år för att maximera sin fysiska prestationsförmåga:

Det var forne landslagsåkaren Jens Byggmark som först berättade sanningen om Matts Olssons säregna uppladdning. I landslagskretsar går Olsson under smeknamnet ”Guldmunken”.

Tidigare i år berättade Carl Cederström om hur han bestämde sig för att leva i celibat i ett år. Efter det året ansåg han sig ha gjort sig förtjänt av titeln guldmunk. Nyligen skrev han i Svenska Dagbladet att han blivit kär – och därmed var tiden som guldmunk över:

Sedan hände något som förändrade allt. Nu berättar han hur övertygelsen om att leva som ”guldmunk” byttes mot ett annat åtagande: plikten att älska.

Guldmunk är belagt i svenskan i den här betydelsen sedan 2017. En munk förknippas med celibat. Det finns många företeelser med lång utsträckning i tiden som är förknippade med guld, som guldklocka (25 år) och guldbröllop (50 år). Men titeln guldmunk ligger alltså inte lika långt bort i framtiden.

Den kvinnliga motsvarigheten är guldnunna. Den är dock inte lika vanlig i språket.

Anders

Foto: Pixabay

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

1 kommentarer

Den som vågar sig på ett kamikazetips sticker ut hakan. Det rör sig om en gissning vid en tidpunkt där det finns en mängd osäkerhetsfaktorer.

Under andra världskriget använde Japan kamikazepiloter för att attackera fiender. Planen lastades fulla med bomber eller sprängämnen. Piloterna kraschade avsiktligt sina plan mot fiendernas fartyg. Det rörde sig alltså om rena självmordsuppdrag.

Kamikazetips används främst inom sportjournalistiken. Liknelsen med självmordspiloterna understryker att tipset ges vid en tidpunkt när det egentligen inte är möjligt att komma med någon kvalificerad gissning. Ett kamikazetips kan till exempel lämnas långt innan säsongsstarten när förutsättningarna inte är kända.

I Aftonbladet tippar Kalle Karlsson utgången i Premier league. Men han konstaterar att det finns nyförvärv som skulle kunna förändra bedömningen:

Vad händer om City värvar Leo Messi? Ja, det är en risk man får ta när man ska göra kamikazetips "en evighet" före ligastart. Självklart kommer en eventuell Messi-värvning förändra förutsättningarna, men jag är inte ens säker på att det räcker med en 33-årig Messi för att bräcka Liverpool.

Mats Wennerholm kommenterar i Aftonbladet ett tidigare tips om SHL:

Tippade Linköping näst sist i mitt rekordtidiga kamikazetips, så får väl hålla fast vid den bottenfinalen.

Kamikazetips är belagt i svenskan sedan 2017.

Anders

Illustration: Pixabay

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

0 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - Veckans nyord