Flockimmunitet, droppsmitta och triage blev plötsligt ord som de flesta kände till. Den utvecklingen var ett tecken på att Sverige fått åtskilliga soff- och hobbyepidemiologer.

Coronapandemin gjorde att en rad ord som varit etablerade i det medicinska fackspråket tog steget över till allmänspråket. De som kanske har hörts och synts mest är flockimmunitet, droppsmitta och triage. Samtidigt har förmodligen en stor del av befolkningen diskuterat de bästa metoderna för att platta till kurvan. Det talas ibland skämtsamt om att Sverige har blivit en nation av hobbyepidemiologer.

En hobbyepidemiolog använder sina nyfunna – och ofta ganska begränsade – kunskaper i epidemiologi för att sia om utvecklingen. Ordet användes bland annat av statsminister Stefan Löfven i en intervju i Svenska Dagbladet. Han fick då frågan om han ville analysera de stora skillnaderna i dödstal för coronaviruset covid-19 i de nordiska länderna:

Nej, jag vill avvakta. Jag har just lyssnat på Folkhälsomyndighetens pressträff, de gör också en betraktelse över detta och de är försiktiga med att dra snabba slutsatser. Jag tror att även vi hobbyepidemiologer ska vara försiktiga med för snabba slutsatser, säger Löfven.

Hobbyepidemiolog används även om personer som är experter inom andra områden – som ekonomi – men som ändå uttalar sig om coronapandemin. Svenska Dagbladet berättar om Jean-Pisani Ferry, tidigare ekonomisk rådgivare åt Frankrikes president Emmanuel Macron:

Det är en rätt mörk framtid Jean Pisani-Ferry ser framför sig. Som så många andra har den franske stjärnekonomen förvandlats till något av en hobbyepidemiolog hemma på kammaren. För den som vill kunna uttala sig om den ekonomiska framtiden gäller det att sätta sig in i virusets utbredning, och Pisani-Ferry pratar om infektionshastigheter och coronavirusets dödlighet som om han aldrig har gjort annat.

Även soffepidemiolog används i samma betydelse. Här är det soffan som får symbolisera att det inte är någon utbildad ämnesexpert som uttalar sig. I Kvartal skriver Henrik Höjer om samhällsdebatten i coronakrisens kölvatten:

Soffepidemiologer, killgissare, hobbyvirologer. Jodå – epiteten över de som dristat sig ha åsikter om smittspridning, masstestning, iva-platser och Folkhälsomyndighetens påståenden har duggat tätt.

Soffepidemiolog är belagt sedan 2020. Hobbyepidemiolog – som är betydligt vanligare – är belagt sedan 2017. Då användes ordet bland annat i Helsingborgs Dagblad.

Anders

Foto: Unsplash

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

0 kommentarer

Det brukar heta att mammutarna dog ut för att det inte fanns några papputar. Nu talas det om en annan typ av papput, en typ av man som anklagas för att leva enligt förhistoriska ideal.

Bland ordvitsare är mammut och papput ett etablerat par. Ett föräldrapar undertecknade nyligen en födelsedagsannons i Sundsvalls Tidning just så:

Lilla loppa, när blev du så stor? Stort grattis på din 2-årsdag älskade Agnes. Massa pussar och kramar från mammut och papput.

De senaste veckorna har en annan typ av papput uppmärksammats i samband med utgivningen av Otto Gabrielssons bok Vildhavre. Där skildrar han relationen till pappan Jörn Donner, som själv beskrev sonen som ”ett misstag”.

I Jörn Donners självbiografi Mammuten nämns Otto Gabrielsson i en bisats. I Vildhavre använder han i stället papput för att beskriva fadern:

Du var på samma gång ångvält, pansarvagn, gödselspridare och för­historisk elefant. En papput. Det in­gick inte i ditt livsuppdrag att kän­na efter. Du manglade vidare och de­lade ut en kanonad av käftsmällar med dina ord.

I Expressen skriver Ebba Witt-Brattström om boken. Hon undrar bland annat varför söner är så fascinerade av sina fäder:

Söner skriver sällan böcker om sina mammor, som fortfarande verkar vara brödet och mjölken som levereras punktligt. Annars är vi dåliga mödrar, som borde skämmas livet ut. Men pappor, inte bara papputar, kan vara lika usla som Jörn Donner och ända avgudas.

I Hufvudstadsbladet talas det om författarens papputbesatthet i sökandet efter bekräftelse:

Gabrielsson beskriver tonårens jobbiga besök på Donners sommar-ställe där papputen går omkring sur och bister medan hans hustru gör sitt bästa för att med svårbegripliga lantliga bestyr sysselsätta en blyg och olycklig ung gäst som helst bara vill se på tv.

Anders

Illustration: Pixabay

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

0 kommentarer

I debatten om coronaviruset covid-19 talas det allt oftare om folkhälsonationalism. Ordet står för en lojal hållning gentemot det egna landets hantering av pandemin.

Sveriges agerande under coronakrisen sticker ut. Somliga har stort förtroende för Folkhälsomyndighetens och andra myndigheters hantering av pandemin trots ett förhållandevis stort antal smittade och döda. Andra anser med samma statistik som utgångspunkt att Sveriges strategi för att bekämpa smittspridningen har misslyckats.

Men många sluter alltså upp bakom de myndigheter som är ansvariga för att hantera krisen. Dagens Nyheter skriver att det här har skapat en typ av patriotism:

Svenskar ser sig sällan som patrioter. Men landets sätt att hantera coronasmittan har för många blivit så viktigt att försvara att en ny folkhälsonationalism har växt fram.

Svenska Dagbladet skriver att folkhälsonationalism är ett utslag av en svensk modell baserad på frivillighet. I stället för tvångsåtgärder förutsätts medborgarna förstå sitt eget bästa:

Vid sidan av den förvaltningspolitiska förklaringen till de egna svenska coronalinjen kan det alltså finnas en annan, som vi kanske kan kalla folkhälsonationalism. Den skiljer sig i så fall från en del annan nationalism, genom sin ickeauktoritära prägel – vilket också förklarar varför svenska åtgärder kommit senare och varit mindre drastiska. Om Sverige ska stängas, ska svenskarna hinna växa in i det nya läget.

I samma betydelse används i mindre utsträckning coronanationalism och coronapatriotism.

Anders

Foto: Pixabay

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

0 kommentarer

En resebubbla är inte öppen för alla. Bara invånare i länder som anses ha kontroll på coronaviruset covid-19 släpps in.

Över hela världen diskuterar politiker och myndigheter hur gränser ska öppnas och samhällen återgå till det normala när pandemin väl är över. I Europa är det flera länder som anser sig ha kontroll över smittspridningen. Men samtidigt som de vill öppna gränserna innebär ett sådant steg en risk för en ny smittvåg.

Nyligen var turistkorridorer ett alternativ. Förslaget gick ut på att tillåta resande till populära destinationer. Men väl på plats skulle besökarnas kontakter med lokalbefolkningen minimeras. De skulle också få regler för vilka aktiviteter som var tillåtna.

Nu talas det mycket om resebubblor. Idén går ut på att bara resenärer från länder som betraktas som säkra ska släppas in i bubblan. Och de får bara färdas till andra säkra länder.

Svenska Dagbladet rapporterade nyligen att Estland, Lettland och Litauen hade öppnat gränserna till varandra:

Därmed skapades ett slags ”resebubbla” inom EU, inom vilken man kan röra sig helt fritt. Litauens premiärministen Saulius Skvernelis beskrev bubblan som ”en gnutta hopp” om att vardagen kan återgå till det normala. Alla som reser in i bubblan utifrån måste dock sitta i karantän i 14 dagar – även andra EU-medborgare.

Australien och Nya Zeeland överväger en liknande överenskommelse. Alan Joyce, vd för flygbolaget Qantas, säger enligt Vagabond att en resebubbla på sikt skulle kunna inkludera fler länder:

Om denna resebubbla visar sig fungera kan en liknande strategi genomföras gentemot länder som har Covid-19 under kontroll.

En resebubbla har också diskuterats inom Norden. Men där är det smittspridningen i Sverige som har fått grannländerna att tveka. Omni berättar att Maria Ohisalo, inrikesminister i Finland, beskriver situationen i Sverige som oroväckande:

Därmed ser det inte ut att bli någon nordisk ”resebubbla”, trots att EU-kommissionen i onsdags föreslog att länder kan komma överens om att tillåta fritidsresor om länderna har en liknande smittspridning.

I den här betydelsen är resebubbla belagt i svenskan sedan 2020.

Anders

Foto: Pixabay

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

0 kommentarer

Den nya sortens hemburgare tillagas inte i det egna köket. I stället körs den ut till hemmet.

Hemburgare har använts sporadiskt i svenskan åtminstone under de tio senaste åren. Då har ordet syftat på hamburgare som tillagas i det egna hemmet. Under coronautbrottet har en ny typ av hemburgare dykt upp. Nu är det matställen som levererar hemburgare hem till kunderna. Resumé berättar till exempel om en kedja som marknadsför ”den Corona-anpassade Hemburgaren främst via sociala medier”. Västerbottens-Kuriren skriver om hur idén förverkligades:

Ett omställningsarbete inleddes direkt. Idén på ”hemburgaren” skapades, och en ny betal- och beställningsapp blev till på endast tre veckor.

Det var sannolikt tyska emigranter som tog med sig maträtten till USA under 1800-talet. Kopplingen till Tyskland och sjöfart över Atlanten gjorde att den började kallas Hamburger, vilket då som nu även betyder ’person från Hamburg’.

I svenskan används ofta kortformen burgare. Och ham har alltså inget med ’skinka’ att göra. När det talas om olika typer av burgare ersätts ham med ett led som berättar vad det är för typ av burgare, som hemburgare, fiskburgare eller bönburgare. Det här sker trots att ham i sig inte anger någon egenskap hos burgaren.

Baaam rapporterar att en annan kedja i samband med coronautbrottet tog fram en låda med nyckelingredienserna för att kunderna skulle kunna tillaga burgarna i hemmet:

Hemburgarlådan fungerar alltså som ett gör-det-själv-kit, och rymmer ingredienser till fyra kompletta burgare.

Hemburgare är liksom corontän och covidiot ett skämtsamt nyord i coronakrisens spår. Om den blir kvar på menyerna – och kanske därmed även etablerar sig i svenskan – återstår att se.

Anders

Foto: Unsplash

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

0 kommentarer

Besöksnäringen har på många håll drabbats hårt av coronaviruset. För att få fart på resandet talas det om att införa turistkorridorer.

En korridor är enligt Svenska Akademiens ordlista en ’lång, smal förbindelsegång’. Men ordet används ofta i bildlig bemärkelse. Vid åtskilliga tillfällen i världshistorien har det konstruerats korridorer av olika slag – till exempel som en liten landremsa genom ett annat land som ger en nation utan kust tillträde till havet. Mellan första och andra världskriget hade Polen förbindelse med Östersjön genom en korridor som omgavs av Tyskland i väster samt fristaten Danzig och det tyska Ostpreussen i öster. Det talades då om polska korridoren.

För att få fart på turismen efter coronautbrottet talas det om att inrätta turistkorridorer. Även här används korridor i bildlig betydelse.

Expressen skriver att frågan om turistkorridorer diskuteras på EU-nivå. Ett förslag är att införa regler för turisters boende, resor och nöjen. En korridor ses här något som begränsar möjligheterna att röra sig och att träffa andra människor. Restriktionerna skulle minska kontakterna med lokalbefolkningen och därmed minska risken för spridning av coronaviruset covid-19:

Andra åtgärder för så kallade turistkorridorer skulle kunna vara att flygpassagerares temperatur kollas, eller att de lämnar blodtester före avfärd.

Nyhetsbyrån TT rapporterar att trycket på att införa turistkorridorer är störst från turistländer i södra Europa:

Flera EU-länder har lanserat idén om ”turistkorridorer” för att kunna ta emot inresande från åtminstone de närmaste grannländerna. Samtidigt varnas för att skynda på för snabbt.

Anders

Foto: Unsplash

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

0 kommentarer

I många butiker och serviceinrättningar finns nu markeringar i golvet för att besökarna ska hålla avstånd. När det är flera som väntar bildas en coronakö.

Att hålla coronaavstånd är ett sätt att minska spridningen av coronaviruset covid-19. Än så länge är coronaavstånd inget exakt mått. Det kan vara en till två meter. För att göra det lättare att efterleva uppmaningen om social distansering har många butiker och andra serviceinrättningar gjort markeringar i golvet som visar de önskvärda avstånden när det är flera som står i kö.

En sådan gles kö kallas coronakö. Ordet är vanligast i sociala medier:

Efter 20 minuter i Coronakö på Systembolaget sitter man med nytvättade händer och googlar etter lämplig grupp att träffa andra som är sugna på #facetimefylla

Coronakö för att hämta parkeringskort på kolonin. Kolonister tar ansvar och står med bra avstånd.

Coronakö till Bolaget. Fast den rör sig framåt kvickt.

Coronakö utanför Åre Atlantfisk. Bra disciplin!

En bensinstation tipsar på Facebook om de nya reglerna:

Coronakö, vid kö stanna bakom markeringen.

Coronakö är också en ganska vanlig hashtagg.

Men ordet används i ytterligare en betydelse. Sveriges Television rapporterar att det finns en särskild coronakö för personer som ringer Vårdguiden med anledning av covid-19:

Från och med tordag kommer det på nationell nivå att finnas ett tonval där man kan välja en särskild coronakö.

Coronakö är belagt i svenskan sedan 2020.

Anders

Foto: Unsplash

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

1 kommentarer

Gå gärna ut – men se till att hålla avstånd för att minska risken för smittspridning. Den rekommendationen har gett upphov till nyordet coronaavstånd.

En åtgärd för att förhindra spridningen av coronaviruset covid-19 är att hålla fysiskt avstånd. Folkhälsomyndigheten skriver till exempel att avstånd på arbetsplatser, i kollektivtrafiken och i butiksköer är ett sätt att förhindra virusets utbredning. I olika länder finns olika rekommendationer. Men i regel är det rekommenderade avståndet 1,5 till 2 meter.

Coronaavstånd är således ingen vedertagen måttenhet. Enköpings-Posten skriver om hur kommunen organiserar utbildningar för personer som ska rycka in inom omsorgen:

Med coronaavstånd i lektionssalen håller fysioterapeut Emma Nyström och undersköterska Ann Mattsson en komprimerad introduktion till arbete inom omsorgen i Enköpings kommun.

Nerikes Allehanda rapporterar om hur vardagen har förändrats på grund av kravet på fysiskt avstånd:

Varje söndag badar ett antal damer från Askersund i Vätterns vatten vid Borgmästareholmen. I söndags doppade sig ett 15-tal i det strålande solskenet. Efteråt höll de behörigt ”coronaavstånd” medan de fikade på stranden.

Martin Persson gör enligt Borås Tidning varje år ett par hundra konserter – många av dem på äldre boenden. Nu får han spela utomhus i stället för inomhus:

Trots kylan har en liten publik redan samlats på behagligt coronaavstånd ett par meter bort. En efter en kommer fler och fler människor ut för att lyssna.

Coronaavstånd är belagt i svenskan sedan 2020.

Anders

Illustration: Pixabay

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

0 kommentarer

Dalgonakaffe är en trend som har nått Sverige genom sociala medier. Drycken har namngivits efter en koreansk sötsak.

Trenden började i Sydkorea när skådespelaren Jung Il-woo i ett tv-program beställde vispat kaffe på restaurang. Han berättade att smaken påminde om dalgona, ett koreanskt bakverk vars smak sägs påminna om toffé. Intresset för den udda beställningen var enormt. Många använde tiden i karantän för att återskapa drycken i hemmet.

Snart spred sig drycken över hela världen genom sociala medier. Tusentals ägnade en del av tiden i karantän till att pröva dalgonakaffe. Att ingredienserna var karantänvänliga bidrog säkerligen till genomslaget. Nu har intresset vaknat även i Sverige. Metro Mode skriver om fenomenet:

Även i mat -och dryckesvärlden går det trender, och just nu är Dalgona Coffee det absolut trendigaste du kan ha på fikabordet. En svalkande kaffedryck med en härlig, krämig konsistens – vi förstår hajpen!

Det vanligaste receptet är att vispa lika delar snabbkaffe, socker och hett vatten. Blandningen ska bli fluffig och krämig. När det blivit dags att servera ska ett glas fyllas med mjölk och is. Kaffeskummet läggs försiktigt ovanpå.

En bloggare som testat att göra dalgonakaffe uppmärksammar läsarna på att den som dricker mycket också kan få i sig stora mängder koffein:

Dalgona-kaffet är riktigt gott och det är lätt att dricka flera koppar om dagen, men kom ihåg att kaffeskummet innehåller väldigt mycket koffein. Jag använde Nescafé Gold snabbkaffe som innehåller cirka 50-90 mg koffein per tesked. När jag gjorde min första portion Dalgona-kaffe hade jag det mesta av skummet i ett enda glas. Det smakade så bra att jag drack upp allt, vilket motsvarar att dricka ungefär 10 koppar vanligt svart snabbkaffe, yikes!

En annan bloggare skriver att smaken är oväntat söt. Utmaningen är att få till skummet:

Heta och kalla kaffetrender kommer och går. Just nu är Dalgona Coffee, en sydkoreansk upp och nedvänd cappuccino, det som folk googlar på mest. Att få till det perfekta skummet tycks vara en utmaning ingen matbloggare eller instagrammare kan motstå. Inte jag heller!

Trots att drycken kallas dalgonakaffe innehåller den i regel alltså inte dalgona. Enligt Wikipedia finns dock åtminstone ett ställe i Sydkorea som serverar drycken och bakverket ihop.

I Sverige används alltjämt främst dalgona-kaffe och dalgona coffee i skriftspråket. Ordet är belagt i svenskan sedan 2020.

Anders

Foto: Unsplash

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

0 kommentarer

I triagetält sorteras och prioriteras patienters vårdbehov. Den bedömningen görs nu på flera håll i landet i särskilda tält för att förhindra spridning av coronaviruset covid-19.

Ordet triage började användas i franskan om prioritering av sårade soldater under Napoleonkrigen. De sårade sorterades in i tre grupper. Soldater som kunde överleva om de fick vård direkt placerades i en grupp, soldater vars skador inte var livshotande och som kunde vänta på vård placerades i en annan grupp, och soldater vars liv inte gick att rädda oavsett vårdinsats placerades i en tredje grupp.

Substantivet triage är bildat till verbet trier, ’sortera’. Det har lånats in i svenskan från franskan. I Svenska Akademiens ordlista anges betydelsen ’process för att sortera och prioritera patienter’.

För att undvika spridning av coronaviruset covid-19 på sjukhus har processen på många håll i landet flyttats till tält utomhus. I dessa triagetält görs alltså en bedömning av vårdbehovet. Västerviks-Tidningen skriver om syftet med ett triagetält på sjukhuset i Västervik:

Utanför akutmottagningen har man rest ett triagetält där man sorterar ut vilka som behöver karantänvård på sjukhuset. Allt för att smittan inte ska spridas inne på sjukhuset.

Länstidningen Östersund rapporterar att Region Jämtland Härjedalen på grund av coronautbrottet inrättar en provisorisk akutmottagning utanför sjukhuset:

Intill finns ett triagetält där personalens uppgift är att sortera bort de patienter som kan ha misstänkt coronasmitta så att den ordinarie akutmottagningen inte kontamineras.

Triagetält är belagt i svenskan sedan 2020.

Anders

Foto: Pixabay

0 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - Veckans nyord