Solsegel kan bli ett verktyg i kampen mot klimatförändringarna. Genom att skugga solen kan de bromsa den globala uppvärmningen.

Det har länge kostat enorma summor att skicka upp föremål i rymden. Men ny teknik är på väg att göra det mindre kostsamt. Astronauten Christer Fuglesang säger i Aftonbladet att solsegel kan hjälpa till att minska den globala uppvärmningen. Solsegel drivs av solvind och av strålningsljus:

Solseglen skulle placeras vid en så kallad Lagrangepunkt där gravitationen från olika himlakroppar tar ut varandra – ungefär fyra gånger avståndet från jorden till månen. De första 200 milen upp i rymden skulle solseglen behöva hjälp av raketer. Resten av sin långa resa klarar de på egen hand, genom solseglen. När de väl nått fram kan de ligga stilla, följa jordens bana runt solen – och hela tiden ge önskad skuggning.

Christer Fuglesang har av experter fått beskedet att solsegel skulle kunna användas för att avskärma solljus. Mer skugga skulle alltså ge mindre uppvärmning.

Tekniken med solsegel testades första gången 2010 av japanska forskare. Ny teknik skriver att det tog The Planetary Society tio år att samla in sju miljoner dollar till ett försök:

Rymdfarkosten utgörs av en satellit stor som en brödlimpa som hänger efter ett solsegel. Den reflekterande plastduken på 32 kvadratmeter fångar solstrålarnas fotoner som driver farkosten framåt.

Även rymdsegel används i samma betydelse.

Anders

Foto: The Planetary Society

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

0 kommentarer

Cli-fi eller klimatfiktion är skönlitteratur eller film som behandlar klimatfrågor samt människans ansvar för miljön och den globala uppvärmningen. Genren har de senaste åren blivit allt mer uppmärksammad.

Under 2013 började det talas om cli-fi i engelskan. Det rör sig om en kortform av climate fiction, ’klimatfiktion’, som för tankarna till den sedan länge etablerade genren sci-fi, science fiction. Engelskspråkiga författare som brukar förknippas med cli-fi är bland annat Margaret Atwood och Ian McEwan. Cli-fi används även om film.

Cli-fi är belagt i svenskan sedan 2013 medan klimatfiktion har använts sedan 2015. Användningen har ökat sedan 2018 i takt med att klimatfrågor har diskuterats allt mer.

Annika Övermyr, chef för vuxenavdelningen på stadsbiblioteket i Trollhättan, beskriver i en intervju i TTELA cli-fi som en dystopisk genre:

Vi ser ett uppsving på böcker där klimat och miljö spelar en viktig roll. Kanske inte som huvudtema, men som ett viktigt inslag. Det förändrade klimatet skildras allt oftare i litteratur – inom den nya genren cli-fi, klimatfiktion. Klimatdystopier är ett exempel som blir allt vanligare och populärare. Snart kanske vi får göra en egen cli-fi-hylla, säger Annika Övermyr.

Kjell Andersson skriver i Kristianstadsbladet om Eric Ericsons och Susanna Ericson Wallsténs roman Pandokraterna:

”Pandokraterna” ingår i en växande bokgenre (ibland kallad cli-fi, climate fiction) – där klimatkrisen gestaltas i människors liv. Ett starkt exempel är Amitav Ghoshs senaste bok ”Gun Island”.

Anders

Foto: Pixabay

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

0 kommentarer

Den som har ett immunitetspass kan få resa mellan länder utan att testas för coronaviruset. En annan typ av immunitetspass kommer att användas inom idrotten.

Turismen och flygindustrin har i många länder drabbats hårt av coronakrisen. För att kunna få igång resandet har flera länder börjat diskutera immunitetspass. Den som är immun mot coronaviruset ska alltså få ett dokument som kan användas vid resande och andra aktiviteter.

Emanuel Karlsten diskuterar i Göteborgs-Posten ett förslag från Madrid. Han skriver att immunitet kan bli framtidens gräddfil:

Med immunitetspass skulle man få tillgång till museum, gym och andra utrymmen som annars var avstängda. Spaniens regering slog tillbaka, dels på grund av diskriminering, men också för att det saknas tillräcklig kunskap kring immunitet. Men förutsatt att kunskapen utvecklas – kommer en utveckling mot immunitetsprivilegier kunna undvikas?

En annan typ av immunitetspass kommer att introduceras bland annat inom skidåkningen. TT rapporterar att Internationella skidförbundet har infört ett nytt regelverk för vinterns tävlingar:

Vid dopningstesterna som görs utanför tävlingar ska det även samlas in blodprover för att se om de aktiva har antikroppar för det nya coronaviruset och därför är immuna under en tid. Provtagningen gäller från och med augusti. Svaren ska presenteras i ett immunitetspass och de aktiva som har antikroppar slipper under en period att genomgå testning för pågående smitta.

Immunitetspass är belagt i svenskan sedan 2020.

Anders

Illustration: Pixabay

0 kommentarer

I mars i år varnade Folkhälsomyndigheten för en samhällsspridning av coronaviruset i Sverige. Då började också ordet ta steget från fackspråk till allmänspråk.

Samhällsspridning är belagt i svensk press sedan 2006. Det året användes ordet i en artikel om MRSA. Tre år senare talades det ibland om risken för samhällsspridning av svininfluensan. I medicinskt fackspråk är ordet etablerat sedan länge.

Samhällsspridning har sällat sig till de fackspråkliga ord som plötsligt används av allmänheten. Fler sådana ord med koppling till coronaviruset är bland annat flockimmunitet, asymtomatisk spridning och droppsmitta.

Det senaste halvåret har samhällsspridning blivit ett vanligt ord i pressen, i sociala medier och i bloggar. Ordet används om en smitta som sprider sig på bred front i samhället och utgör en väsentlig hälsorisk för medborgarna.

Användningen av samhällsspridning tog fart i februari i år och ökade dramatiskt i mars. Falköpings Tidning rapporterade om hur smittskyddsläkaren Thomas Wahlberg beskrev läget i Västra Götaland. Att smittan nu spreds i flera led i Sverige var ett tecken på samhällsspridning:

De allra flesta är nu smittade i Sverige. Tidigare hade de flesta smittade varit utomlands eller hade haft kontakt med personer som varit utomlands. Att de flesta nu är smittade i Sverige visar att vi har en samhällsspridning. Vi ser att allt fler äldre insjuknar och vi har haft fall på äldreboenden, sa Thomas Wahlberg.

Ordet samhällsspridning var vanligast i mars. Sedan dess har användningen minskat något. Det tyder på att samhällsspridningen av coronaviruset har blivit något av ett nytt normaltillstånd. Men nedgången kan också bero på att viruset inte längre sprids lika fort. Aftonbladet skriver om hur R-talet – en kortform för reproduktionstal som även det är ett fackord som har blivit allmänspråk – har varierat i Region Uppsala:

R-talet som sjönk till 0,5 i juli steg till 1,2 i början av augusti. Det innebär att personer med covid-19 smittar i snitt 1,2 andra personer. I mars, då samhällsspridningen var som störst i Sverige närmade sig R-talet 1,7.

Anders

Foto: Pixabay

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

0 kommentarer

Inom vården har det länge talats om asfaltstatueringar. Nu börjar ordet synas även i allmänspråket.

Asfaltstatuering är ett ord som tillhör jargongen inom vårdyrken. Den som får en sådan skada har fallit i backen och slagit sig rejält på asfalten – och på samma sätt som en tatuering kan den lämna spår i form av ärr som aldrig försvinner.

Sveriges Television rapporterar att många av de patienter som kommer in för att behandla asfaltstatueringar har varit inblandade i olyckor med elsparkcyklar. I ett inslag talar Johan Raxell, läkarchef på akuten på Södersjukhuset i Stockholm, om typiska skador i samband med den här typen av olyckor:

”Man får sår genom läppar, i ansiktet, man får asfaltstatueringar och man får frakturer och slår ut tänder.”

Ordet är belagt i skrift sedan 2007. Då skrev Expressen om personer som behövde sjukhusvård efter cykelolyckor:

Andra skrapar upp näsan, hakan och kinderna eller får så kallade asfaltstatueringar.

Asfaltstatuering används också i informellt språk bland idrottare och motionärer. Bland cyklister talas det även om grustatueringar. Då rör det sig om skador efter att ha ramlat på grusunderlag.

Anders

Foto: Pixabay

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

0 kommentarer

Flockimmunitet, droppsmitta och triage blev plötsligt ord som de flesta kände till. Den utvecklingen var ett tecken på att Sverige fått åtskilliga soff- och hobbyepidemiologer.

Coronapandemin gjorde att en rad ord som varit etablerade i det medicinska fackspråket tog steget över till allmänspråket. De som kanske har hörts och synts mest är flockimmunitet, droppsmitta och triage. Samtidigt har förmodligen en stor del av befolkningen diskuterat de bästa metoderna för att platta till kurvan. Det talas ibland skämtsamt om att Sverige har blivit en nation av hobbyepidemiologer.

En hobbyepidemiolog använder sina nyfunna – och ofta ganska begränsade – kunskaper i epidemiologi för att sia om utvecklingen. Ordet användes bland annat av statsminister Stefan Löfven i en intervju i Svenska Dagbladet. Han fick då frågan om han ville analysera de stora skillnaderna i dödstal för coronaviruset covid-19 i de nordiska länderna:

Nej, jag vill avvakta. Jag har just lyssnat på Folkhälsomyndighetens pressträff, de gör också en betraktelse över detta och de är försiktiga med att dra snabba slutsatser. Jag tror att även vi hobbyepidemiologer ska vara försiktiga med för snabba slutsatser, säger Löfven.

Hobbyepidemiolog används även om personer som är experter inom andra områden – som ekonomi – men som ändå uttalar sig om coronapandemin. Svenska Dagbladet berättar om Jean-Pisani Ferry, tidigare ekonomisk rådgivare åt Frankrikes president Emmanuel Macron:

Det är en rätt mörk framtid Jean Pisani-Ferry ser framför sig. Som så många andra har den franske stjärnekonomen förvandlats till något av en hobbyepidemiolog hemma på kammaren. För den som vill kunna uttala sig om den ekonomiska framtiden gäller det att sätta sig in i virusets utbredning, och Pisani-Ferry pratar om infektionshastigheter och coronavirusets dödlighet som om han aldrig har gjort annat.

Även soffepidemiolog används i samma betydelse. Här är det soffan som får symbolisera att det inte är någon utbildad ämnesexpert som uttalar sig. I Kvartal skriver Henrik Höjer om samhällsdebatten i coronakrisens kölvatten:

Soffepidemiologer, killgissare, hobbyvirologer. Jodå – epiteten över de som dristat sig ha åsikter om smittspridning, masstestning, iva-platser och Folkhälsomyndighetens påståenden har duggat tätt.

Soffepidemiolog är belagt sedan 2020. Hobbyepidemiolog – som är betydligt vanligare – är belagt sedan 2017. Då användes ordet bland annat i Helsingborgs Dagblad.

Anders

Foto: Unsplash

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

0 kommentarer

Det brukar heta att mammutarna dog ut för att det inte fanns några papputar. Nu talas det om en annan typ av papput, en typ av man som anklagas för att leva enligt förhistoriska ideal.

Bland ordvitsare är mammut och papput ett etablerat par. Ett föräldrapar undertecknade nyligen en födelsedagsannons i Sundsvalls Tidning just så:

Lilla loppa, när blev du så stor? Stort grattis på din 2-årsdag älskade Agnes. Massa pussar och kramar från mammut och papput.

De senaste veckorna har en annan typ av papput uppmärksammats i samband med utgivningen av Otto Gabrielssons bok Vildhavre. Där skildrar han relationen till pappan Jörn Donner, som själv beskrev sonen som ”ett misstag”.

I Jörn Donners självbiografi Mammuten nämns Otto Gabrielsson i en bisats. I Vildhavre använder han i stället papput för att beskriva fadern:

Du var på samma gång ångvält, pansarvagn, gödselspridare och för­historisk elefant. En papput. Det in­gick inte i ditt livsuppdrag att kän­na efter. Du manglade vidare och de­lade ut en kanonad av käftsmällar med dina ord.

I Expressen skriver Ebba Witt-Brattström om boken. Hon undrar bland annat varför söner är så fascinerade av sina fäder:

Söner skriver sällan böcker om sina mammor, som fortfarande verkar vara brödet och mjölken som levereras punktligt. Annars är vi dåliga mödrar, som borde skämmas livet ut. Men pappor, inte bara papputar, kan vara lika usla som Jörn Donner och ända avgudas.

I Hufvudstadsbladet talas det om författarens papputbesatthet i sökandet efter bekräftelse:

Gabrielsson beskriver tonårens jobbiga besök på Donners sommar-ställe där papputen går omkring sur och bister medan hans hustru gör sitt bästa för att med svårbegripliga lantliga bestyr sysselsätta en blyg och olycklig ung gäst som helst bara vill se på tv.

Anders

Illustration: Pixabay

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

0 kommentarer

I debatten om coronaviruset covid-19 talas det allt oftare om folkhälsonationalism. Ordet står för en lojal hållning gentemot det egna landets hantering av pandemin.

Sveriges agerande under coronakrisen sticker ut. Somliga har stort förtroende för Folkhälsomyndighetens och andra myndigheters hantering av pandemin trots ett förhållandevis stort antal smittade och döda. Andra anser med samma statistik som utgångspunkt att Sveriges strategi för att bekämpa smittspridningen har misslyckats.

Men många sluter alltså upp bakom de myndigheter som är ansvariga för att hantera krisen. Dagens Nyheter skriver att det här har skapat en typ av patriotism:

Svenskar ser sig sällan som patrioter. Men landets sätt att hantera coronasmittan har för många blivit så viktigt att försvara att en ny folkhälsonationalism har växt fram.

Svenska Dagbladet skriver att folkhälsonationalism är ett utslag av en svensk modell baserad på frivillighet. I stället för tvångsåtgärder förutsätts medborgarna förstå sitt eget bästa:

Vid sidan av den förvaltningspolitiska förklaringen till de egna svenska coronalinjen kan det alltså finnas en annan, som vi kanske kan kalla folkhälsonationalism. Den skiljer sig i så fall från en del annan nationalism, genom sin ickeauktoritära prägel – vilket också förklarar varför svenska åtgärder kommit senare och varit mindre drastiska. Om Sverige ska stängas, ska svenskarna hinna växa in i det nya läget.

I samma betydelse används i mindre utsträckning coronanationalism och coronapatriotism.

Anders

Foto: Pixabay

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

0 kommentarer

En resebubbla är inte öppen för alla. Bara invånare i länder som anses ha kontroll på coronaviruset covid-19 släpps in.

Över hela världen diskuterar politiker och myndigheter hur gränser ska öppnas och samhällen återgå till det normala när pandemin väl är över. I Europa är det flera länder som anser sig ha kontroll över smittspridningen. Men samtidigt som de vill öppna gränserna innebär ett sådant steg en risk för en ny smittvåg.

Nyligen var turistkorridorer ett alternativ. Förslaget gick ut på att tillåta resande till populära destinationer. Men väl på plats skulle besökarnas kontakter med lokalbefolkningen minimeras. De skulle också få regler för vilka aktiviteter som var tillåtna.

Nu talas det mycket om resebubblor. Idén går ut på att bara resenärer från länder som betraktas som säkra ska släppas in i bubblan. Och de får bara färdas till andra säkra länder.

Svenska Dagbladet rapporterade nyligen att Estland, Lettland och Litauen hade öppnat gränserna till varandra:

Därmed skapades ett slags ”resebubbla” inom EU, inom vilken man kan röra sig helt fritt. Litauens premiärministen Saulius Skvernelis beskrev bubblan som ”en gnutta hopp” om att vardagen kan återgå till det normala. Alla som reser in i bubblan utifrån måste dock sitta i karantän i 14 dagar – även andra EU-medborgare.

Australien och Nya Zeeland överväger en liknande överenskommelse. Alan Joyce, vd för flygbolaget Qantas, säger enligt Vagabond att en resebubbla på sikt skulle kunna inkludera fler länder:

Om denna resebubbla visar sig fungera kan en liknande strategi genomföras gentemot länder som har Covid-19 under kontroll.

En resebubbla har också diskuterats inom Norden. Men där är det smittspridningen i Sverige som har fått grannländerna att tveka. Omni berättar att Maria Ohisalo, inrikesminister i Finland, beskriver situationen i Sverige som oroväckande:

Därmed ser det inte ut att bli någon nordisk ”resebubbla”, trots att EU-kommissionen i onsdags föreslog att länder kan komma överens om att tillåta fritidsresor om länderna har en liknande smittspridning.

I den här betydelsen är resebubbla belagt i svenskan sedan 2020.

Anders

Foto: Pixabay

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

0 kommentarer

Den nya sortens hemburgare tillagas inte i det egna köket. I stället körs den ut till hemmet.

Hemburgare har använts sporadiskt i svenskan åtminstone under de tio senaste åren. Då har ordet syftat på hamburgare som tillagas i det egna hemmet. Under coronautbrottet har en ny typ av hemburgare dykt upp. Nu är det matställen som levererar hemburgare hem till kunderna. Resumé berättar till exempel om en kedja som marknadsför ”den Corona-anpassade Hemburgaren främst via sociala medier”. Västerbottens-Kuriren skriver om hur idén förverkligades:

Ett omställningsarbete inleddes direkt. Idén på ”hemburgaren” skapades, och en ny betal- och beställningsapp blev till på endast tre veckor.

Det var sannolikt tyska emigranter som tog med sig maträtten till USA under 1800-talet. Kopplingen till Tyskland och sjöfart över Atlanten gjorde att den började kallas Hamburger, vilket då som nu även betyder ’person från Hamburg’.

I svenskan används ofta kortformen burgare. Och ham har alltså inget med ’skinka’ att göra. När det talas om olika typer av burgare ersätts ham med ett led som berättar vad det är för typ av burgare, som hemburgare, fiskburgare eller bönburgare. Det här sker trots att ham i sig inte anger någon egenskap hos burgaren.

Baaam rapporterar att en annan kedja i samband med coronautbrottet tog fram en låda med nyckelingredienserna för att kunderna skulle kunna tillaga burgarna i hemmet:

Hemburgarlådan fungerar alltså som ett gör-det-själv-kit, och rymmer ingredienser till fyra kompletta burgare.

Hemburgare är liksom corontän och covidiot ett skämtsamt nyord i coronakrisens spår. Om den blir kvar på menyerna – och kanske därmed även etablerar sig i svenskan – återstår att se.

Anders

Foto: Unsplash

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

0 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - Veckans nyord