Forskarjargong och fackspråk får många att känna sig ointresserade och mindre kunniga. Och det gäller även när facktermer förklaras. Texter fria från termer och utan förklaringar ger i stället läsaren en positivare känsla.

Bakom dessa slutsatser står kommunikationsforskare vid Ohio state university. De har undersökt hur läsare reagerar på texter om ämnen som självkörande bilar och robotkirurgi. Studien är publicerad i Journal of language and psychology.

Testtexterna fanns i tre olika versioner. I en av dem fanns en mängd facktermer. I en annan fanns samma termer men med förklaringar. Och i den tredje hade termerna ersatts med de förklaringar som gavs i den andra textvarianten.

Texterna med fackspråk och forskarjargong räknades som svårast att förstå. Många läsare kände sig både ointresserade och okunniga.

Men mest anmärkningsvärt var enligt forskarna att definitionerna inte påverkade attityderna till texterna. Att det över huvud taget fanns förklaringar i texterna var alltså något som fick intresset att minska. De skapade en känsla av att innehållet inte riktigt var för dem. De hade en exluderande effekt.

Facktermerna hade en annan inverkan. Personer som läste dessa texter rankade sig själva som mindre vetenskapskunniga och de var mindre sugna på att diskutera vetenskap.

Forskarnas råd är därför att fortsätta diskutera forskning – men att göra det med ett vardagligt språk som allmänheten förstår. Då är det fler som känner sig både engagerade och intresserade.

Anders

Foto: Pixabay

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

0 kommentarer

33 personer har sökt jobb som terminolog på Språkrådet. Under hösten ska Språkrådet ta fram en plan för hur terminologiarbetet ska bedrivas.

Förra året valde regeringen att flytta ansvaret för terminologifrågor från Terminologicentrum till Institutet för språk och folkminnen. Där blir det Språkrådet som kommer att bedriva arbetet. I ett första skede kommer två terminologer att anställas. Det var 33 personer som sökte de lediga tjänsterna.

– Det är otroligt kompetenta personer, säger Harriet Kowalski, chef för Språkrådet.

Terminologerna kommer att börja på Språkrådet under hösten. Tillsammans med ledningen ska de utarbeta en plan för hur terminologiarbetet ska organiseras och bedrivas. På sikt kan det bli aktuellt att anställa fler terminologer.

– Vi börjar på det här sättet för att kunna bygga och utveckla. Det är viktigt att vi i den här processen ser till så att terminologi blir en del av Språkrådets uppdrag och inte en del i sig, säger Harriet Kowalski.

Terminologicentrum läggs ned vid årsskiftet.

Anders

Foto: Språkrådet

0 kommentarer

Språkrådet får huvudansvaret för utvecklingen av svensk terminologi. Det föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2017. Språkrådet får dessutom ett anslag på 4,3 miljoner kronor – samma summa som tidigare gått till Terminologicentrum, TNC.

I samband med regeringsskiftet gjorde också en ny syn på terminologiarbete och TNC intåg i regeringskansliet. I den rödgröna koalitionens första budget skulle det statliga anslaget till TNC strypas från och med 2016. Men i den alliansbudget som röstades igenom förblev anslaget oförändrat.

Svaret på den debatt som uppstod blev en utredning. Tidigare i år kom utredaren Ingrid Strömberg fram till att huvudansvaret för terminologifrågor borde flyttas till Språkrådet. Samtidigt skulle det statliga stödet till TNC halveras.

I budgetpropositionen följer regeringen i stor utsträckning utredarens förslag. Ansvaret för terminologifrågor flyttas från näringsdepartementet till kulturdepartementet. Och huvudansvaret för området överförs till Språkrådet, som är en del av myndigheten Institutet för språk och folkminnen.

– Vi är positiva till uppdraget och till möjligheten att utveckla detta område. Detta måste ske i mycket nära samråd med aktörer som TNC, säger Ingrid Johansson Lind, generaldirektör för Institutet för språk och folkminnen.

Exakt hur rollfördelningen mellan Språkrådet och TNC kommer att se ut vill inte Ingrid Johansson Lind spekulera om i dagsläget.

– Uppdraget är inte formulerat än, säger hon.

I propositionen får myndigheten ansvaret för att ta fram ett förslag på hur det framtida terminologiarbetet ska organiseras. Ett statligt ansvar är viktigt eftersom ”det offentliga terminologiarbetet blir relevant för så många som möjligt och struktureras på ett effektivt, ändamålsenligt och långsiktigt sätt”. I propositionen motiveras steget dessutom som ett sätt att föra terminologin närmare språkpolitiken:

Regeringen ser ett värde i att knyta terminologiarbetet närmare språkpolitiken. Det svenska språkets ställning som samhällsbärande språk är beroende av att det kontinuerligt skapas termer för nya företeelser och begrepp. Det är därför av betydelse att det offentliga terminologiarbetet genomförs på ett språkpolitiskt medvetet och samordnat sätt.

Det anslag på knappt 4,3 miljoner kronor som tidigare gått till TNC öronmärks nu alltså åt Språkrådet. Därifrån ska pengar slussas vidare till TNC. Det finns enligt propositionen inget som hindrar att en del av pengarna stannar hos Språkrådet. Det huvudansvar som landar på myndigheten bör enligt propositonen finansieras genom anslaget. Pengarna till TNC ”bör preciseras och inriktas på ett antal definierade och allmännyttiga tjänster”.

De anställda på TNC har de senaste åren levt med ett ständigt hot om nedläggning eller stora nedskärningar av verksamheten. Dessa farhågor försvinner inte med budgetpropositionen. Eftersom diskussioner med myndigheten väntar dröjer det innan ovissheten kan skingras. Men det råder turbulens inom TNC även på andra sätt.

Nyligen lämnade vd:n Karin Delby sitt uppdrag. Det skedde direkt efter att SIS, Swedish standards institute, försökt ta över 100 procent av aktierna i TNC. Några delägare – bland annat Svenska Akademien – valde trots flera propåer att inte sälja. Men SIS kontrollerar nu en majoritet av aktierna i TNC. Tillförodnad vd är Anneli Rafiq, som kommer just från SIS.

Språktidningen har sökt Anneli Rafiq.

Här kan du läsa mer om turerna kring TNC.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Halvera bidraget till Terminologicentrum, TNC, och flytta en stor del av ansvaret för terminologifrågor till Språkrådet. Det föreslår Ingrid Strömberg i en utredning om terminologiarbetet i Sverige.

I ett budgetförslag som lades fram hösten 2014 ville den rödgröna regeringen från och med 2016 i princip strypa bidragen till TNC. Den motivering som gavs var att det handlade om ett aktiebolag som därför av principskäl borde klara sig utan bidrag. Efter kritik mot förslaget backade regeringen. I stället tillsattes en utredning samtidigt som det ekonomiska stödet till TNC löpte vidare.

Utredaren Ingrid Strömberg föreslår stora förändringar på terminologiområdet. Hon vill bland annat halvera de statliga bidragen till TNC. Samtidigt ska Språkrådet, som är en del av myndigheten Institutet för språk och folkminnen, ta huvudansvaret för utvecklingen av terminologi. Det medför att det i stället för näringsdepartementet blir kulturdepartementet som ansvarar för frågorna. Dessutom efterlyser Ingrid Strömberg tydligare riktlinjer för terminologiarbetet.

Även Ingrid Strömberg anser att TNC som ett aktiebolag är för beroende av statliga bidrag. I dag består drygt hälften av TNC:s intäkter av just bidrag. Men hon lyfter också fram vad hon anser är brister med TNC:s arbete.

Ingrid Strömberg hävdar att TNC saknar koppling till forskning och har få kontakter med det privata näringslivet. Inte heller tar TNC tillräckligt ansvar för samordningen av terminologiarbetet mellan olika myndigheter. Däremot finns en arbetsrelation med Språkrådet, där frågor rörande terminologi i regel delegeras till TNC.

Detta vill alltså Ingrid Strömberg ändra på. Språkvård och terminologi är enligt utredningen så närstående att det framstår som oproblematiskt att flytta ansvaret till Språkrådet. Där är dock resurserna för terminologiarbete ytterst begränsade. I utredningen nämns inget om höjda anslag till Språkrådet om ansvarsflytten skulle bli verklighet.

En del av de påståenden som görs i utredningen förefaller märkliga eller till och med felaktiga. TNC är långt ifrån det enda aktiebolaget i Sverige som till stor del finansieras av statliga bidrag. Om principen skulle tillämpas konsekvent borde regeringen rimligtvis strypa bidragen till exempelvis Dramaten och Kungliga Operan.

Att TNC saknar stark forskningsförankring är också en slutsats som går att ifrågasätta. TNC samarbetar med flera nordiska universitet och svarar till och med för utbildning i terminologi.

I utredningen dras inte heller någon tydlig linje mellan språkvård och terminologi. Visst kan områdena sägas vara närstående, men att sätta likhetstecken mellan dem är definitivt att gå för långt. Om terminologiansvaret ska flyttas till Språkrådet behövs ny kompetens där – och den finns i dag främst samlad hos TNC.

I ett yttrande riktar Språkförsvaret kritik mot flera av Ingrid Strömbergs förslag. Ansvarsflytten riskerar att bli ”en byråkratisk skenlösning” om inte Språkrådet får resurser att bygga upp en egen kompetens i terminologi. Språkförsvaret ifrågasätter kritiken gällande bristande samordning. Själva nyckeln till ett framgångsrikt terminologiarbete är just samordning. Vidare skriver Språkförsvaret att utredningen tycks vara ett försök att i efterhand rättfärdiga de nedskärningar som regeringen ville göra redan 2014.

I yttrandet från TNC framgår det att tydligare riktlinjer för verksamheten skulle välkomnas. Samarbetet med Språkrådet beskrivs som gott och välfungerande. Däremot anser inte TNC att det inom Institutet för språk och folkminnen finns den kompetens inom terminologi som är nödvändig för en ansvarsflytt. Med minskade bidrag till TNC riskerar terminologiarbetet att bli lidande eftersom det sprids ut på fler inblandade med var för sig små resurser.

Här kan du läsa mer om TNC.

Anders

Foto: Istockphoto

2 kommentarer

I budgeten för 2015 föreslår regeringen en chockbantning av anslagen till Terminologicentrum, TNC. Kvar blir bara 273 000 kronor om året. Om nedskärningarna blir verklighet är arbetet med svenskt fackspråk hotat.

TNC:s uppdrag är att ”verka för en effektiv fackspråklig kommunikation i svenskt näringsliv och i samhället”. I praktiken innebär det att TNC utvecklar svensk terminologi inom en mängd olika områden. Arbetet sker ofta i samråd med olika expertgrupper. Syftet är att se till så att det finns ett tydligt definierat svenskt fackspråk.

I dag drivs TNC som ett aktiebolag, men verksamheten är beroende av bidrag från näringsdepartementet. Det är dessa pengar som regeringen nu vill dra in ”för att finansiera prioriterade satsningar”. Nästa år får TNC enligt budgetpropositionen drygt 4,2 miljoner. År 2016 bantas bidraget till 273 000 kronor. Bidraget ligger sedan kvar på samma nivå både 2017 och 2018.

Vilka de prioriterade satsningarna är framgår inte av propositionen. Det framgår inte heller varför regeringen väljer att chockbanta bidraget till TNC.

TNC säljer redan i dag olika utbildningar och tjänster. Att den verksamheten inom loppet av ett år skulle kunna öka så mycket att den skulle kompensera för regeringens nedskärningar förefaller osannolikt. I praktiken går det därför närmast att likna regeringens besked med ett nedläggningsbeslut.

Även om TNC blir kvar är det svårt att se hur verksamheten skulle kunna drivas i någon större omfattning. TNC har i dag nio anställda. Det kvarvarande bidraget täcker inte ens en heltidstjänst. Det är naturligtvis inte tillräckligt för att kunna fullfölja det uppdrag som TNC i dag har från näringsdepartementet.

Om nedskärningarna blir verklighet är sannolika konsekvenser att Rikstermbanken läggs ned eller upphör att uppdateras, att databaser och arkiv avvecklas och att andra termgrupper inte längre kan vända sig till TNC för stöd.

Men mest kännbara blir sannolikt de långsiktiga konsekvenserna. Utan TNC finns det en överhängande risk att vården av svenskt fackspråk är hotad. Det innebär i sin tur att det kommer att bli betydligt svårare att efterleva språklagens krav på ”att svensk terminologi inom deras [myndigheternas] olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas”.

Här kan du läsa mer om terminologi och TNC:s arbete.

Anders

3 kommentarer

För den oinvigde kan ordet betong ofta förknippas med mindre lustfyllda företeelser; betonghäck kallas till exempel den politiker som fastnat i invanda mönster medan betongghettot illustrerar förortstristessen. Det var därför inte utan en viss tungsinthet som jag begav mig till Betongföreningens frukostseminarium om den nya betongtekniska ordlistan. Mina farhågor försvann i samma stund som jag klev in i köket där ett gäng hjärtliga herrar och damer tuggade smörgås och utbytte artigheter om väder och vibreringsfri betong.

Fyrtio år har passerat sedan Terminologicentrum (TNC) gav ut den senaste betongordlistan. Sedan dess har cementblandarna hunnit snurra många varv och i takt med att nya tekniker tagits i bruk har behovet av nya facktermer vuxit. För fem år sedan startade Betongföreningen i samarbete med TNC projektet att arbeta fram en ny betongteknisk ordlista. Under ledning av Ingvar Börtemark utsågs en arbetsgrupp med 30 personer, var och en handplockad på grund av sina specialistkunskaper. Systematiskt gick man igenom den befintliga ordbokens samtliga termer. Föråldrade termer rensades bort medan andra stöptes om. I vissa fall upptäcktes tomrum som pockade på att nya termer myntades, vilket föll på Betongföreningens lott.

– Syftet med ordlistan är att den ska vara normerande, säger Ingvar Börtemark, ordförande i redaktionsgruppen.

För att enas om de 900 termerna krävdes kompromisser och fastän endast lite finlir kvarstår innan boken ligger färdig på bordet – och nätet, kunde man ana att projektet väckte starka känslor.

– Varför har inte betongytor fått en egen sektion, undrade till exempel en av åhörarna.

– Nu står alla termer som betecknar ytbehandling under sektionen ”övrigt”. Innebär det att jag jobbat med ”övrigt” i trettio år?

Ingvars favorit bland termerna är självkomprimerande betong.

– Det är ett fint ord på många sätt. Det står för en ny teknik som spar så väl tid som arbetskraft – och mänsklig hörselförmåga.

Helén

0 kommentarer
Prenumerera på RSS - terminologi