”Att få unga att läsa är lite som att få dem att äta grönsaker. Det gäller att få till en smaklig rätt utan att tala om att det är nyttigt.” Så säger författaren Johan Unenge, nyligen utsedd till Sveriges första läsambassadör.

Det är Kulturrådet – via Författarcentrum – som ligger bakom idén till uppdraget, som går ut på att väcka ungdomars läslust. Under 25 års tid har Johan Unenge skrivit och illustrerat böcker för barn och unga, däribland Adam & Eva, Livet enligt Rosa och Hotell Gyllene knorren. Han sitter även med i Svenska barnboksakademien och verkar väl kvalificerad för rollen som läsambassadör.

Vad driver dig att skriva för unga?

– För mig väcker mellan- och högstadietiden starka minnen. Det är en tid som präglas av nyfikenhet och då man upplever mycket för första gången. Jag hämtar mycket inspiration ifrån skolmiljön och har nog aldrig kunnat släppa doften av fiskpinnar i skolmatsalen.

Varför behövs en läsambassadör?

– Det är mycket i tiden som talar för mitt budskap; signaler om minskad läsning av skönlitteratur i skolan och bristande läsförmåga hos unga. De flesta föräldrar ser det som en självklarhet att skjutsa sina barn till idrottsträningen flera gånger i veckan, men de ser inte samma nödvändighet att öva läsning.

Hur kommer du att arbeta?

– Jag har fått utrymmet att tolka uppdraget som jag vill. Under de två år som det varar kommer jag att tillbringa mycket tid ute på skolorna. Nyttan med skönlitteraturen är oomtvistad men lärarna måste påminnas. För barnens del gäller det först och främst att skapa läslust genom läs- och skrivaktiviteter. Och så får de träffa en livs levande författare.

Helén

Foto: Tommy Arvidsson

0 kommentarer

Dyslektiker störs mer av bakgrundsbrus än andra när de läser. Ett forskningsprojekt vid University of Southern California visar att dyslektiker inte har samma förmåga att filtrera information, och det gör att läsningen påverkas.

Dyslexi är ett utbrett fenomen. Mellan 5 och 17,5 procent har enligt studien svårigheter att läsa. Den främsta orsaken tros inte längre vara brister i hörandet eller seendet. En ny teori är att dyslektiker har svårare att skilja relevant information från ovidkommande information, vilket stör läsningen.

I forskargruppens test ingick 37 personer. Utan bakgrundsbrus presterade de som hade lässvårigheter i nivå med personer utan lässvårigheter. Med mycket bakgrundsbrus påverkades inte de senares resultat nämnvärt, medan resultaten för gruppen med lässvårigheter försämrades avsevärt.

Forskarna anser därför att studien backar upp teorin att det är bakgrundsbrus som leder till att läsning är svårare för dyslektiker. Bruset blir ett störande moment som gör att stavelser och ord ibland blir fel.

Anders

0 kommentarer

Den som är duktig på att läsa har i regel god musikalisk förmåga. Musik och läsning är därför besläktade förmågor som styrs av samma kognitiva mekanismer. Det hävdar forskare vid amerikanska Northwestern university i en studie publicerad i Behavioral and brain functions.

Forskarna testade 42 barn i olika åldrar och med olika fallenhet för läsning. Först testades förmågan att läsa och känna igen ord. Barnen fick därefter memorera sifferkombinationer för att sedan recitera dem baklänges ur minnet, och fick sin känsla för rytm och melodi testad.

Mindre goda läsare uppvisade mindre kognitiv aktivitet där goda läsare hade större förmåga att snappa upp musikaliska mönster samtidigt som den kognitiva aktiviteten var mer omfattande. Samma förhållande gällde arbetsminnet – den som gjorde bra ifrån sig på testet av sifferkombinationer var också duktig på läsning och musik.

Studien stärker enligt forskarna hypotesen om en biologisk koppling mellan musikalisk förmåga och läskunnighet. Musik kan därför vara ett sätt att underlätta läsutvecklingen.

Anders

0 kommentarer

Somliga frågor är knepiga att svara på. Kom hönan före ägget eller tvärtom? Blir popsnören sorgsna för att de lyssnar på ärkemelankolikern Morrissey eller styr sinnesstämningen musiksmaken? Och blir den som har lätt för att läsa uppmuntrad att sluka fler böcker eller är det de flitiga läsarna som utvecklar sin förmåga?

En av de frågorna har amerikanska forskare närmat sig ett svar på. De har studerat läsutveckling hos 436 amerikanska tvillingpar. Studien visar att de barn som läser bra vid tio års ålder tar mer initiativ till självständig läsning vid elva års ålder. Men det innebär inte nödvändigtvis att det gör dem bättre på att läsa.

Läsförmågan hos 10-åringarna visade sig förutsäga hur mycket tid de skulle ägna sig åt frivillig läsning ett år senare. Den som gjorde bättre ifrån sig var också mer benägen att intressera sig för böcker. Däremot sade 10-åringarnas fritidsläsning inget om deras läsprestationer som 11-åringar. Det gick alltså inte att se någon koppling mellan självständig läsning och förmåga.

Forskarna betonar att resultaten inte behöver betyda att många lärare, föräldrar och andra kämpar förgäves för att få barnen att läsa mer. Studien tar nämligen inte hänsyn till hur mycket eller hur utmanande litteratur barnen läser.

Förklaringen till barnens olika förmåga och läsintresse tros vara genetisk. Barn med goda förutsättningar kan vara mer benägna att vika tid åt läsning och biblioteksbesök. Barn som har sämre genetiska förutsättningar kan däremot tendera att undvika läsning, vilket i sin tur kan leda till ett minskat intresse även från föräldrarnas sida.

Anders

0 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - läsning