Det finns appar som påstås göra användarna till höghastighetsläsare. Men de ögonrörelser som apparna eliminerar är avgörande för förståelsen. Därför är det långt ifrån säkert att programmen skapar bättre läsare. Det visar en amerikansk studie publicerad i Psychological Science.

En genomsnittlig person tros läsa omkring 300 ord i minuten. På marknaden finns det appar som marknadsförs med löften om att kunna öka kapaciteten till 1 000 ord i minuten.

Tanken bakom appar som syftar till att göra användarna till höghastighetsläsare är att ögonrörelserna ska elimineras. När texten strömmar förbi ögon som aldrig behöver flytta sig uppstår alltså en betydande tidsvinst.

Men tidsvinsten kan enligt forskare vid University of California innebära försämrad läsförståelse. Ögonrörelserna är nämligen viktiga för läsarens förmåga att förstå innehållet. Av den genomsnittliga lästiden består 10 till 15 procent av återblickar som ska fylla luckor i förståelsen.

I testet fick 40 collegestudenter genomgå olika läsprov. Ibland hade de möjlighet att gå tillbaka i texten för att läsa om ett visst avsnitt på nytt, ibland maskerades den text som redan lästs vilket omöjliggjorde en omläsning.

Läsförståelsen var betydligt sämre när det gällde maskerad text eller komplicerade meningar. Det innebär enligt forskarna att läsaren enbart återvänder till ett avsnitt när det behövs för förståelsen. När ett avsnitt inte kan repeteras inverkar det negativt på läsförståelsen.

Många appar maximerar läshastigheten och minimerar läsarens kontroll och möjligheter att stanna upp och gå tillbaka i texten. Därför kan de, skriver forskargruppen, visserligen göra läsningen snabbare, men också försämra kvaliteten.

Anders

0 kommentarer

Det är inte bröstmjölk som gör barn smartare och friskare – utan läsning och respons på känslor. Det är nämligen tiden som modern tillbringar med barnen som gör susen, och inte några mirakelingredienser som bara ammande barn kan få i sig med mjölken. Bakom studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften The Journal of Pediatrics, står forskare vid amerikanska Brigham Young University.

I mängder av studier fastslås att barn som ammats är vassare på att räkna, läsa och skriva än jämnåriga barn som flaskmatats. Som förklaring har bland annat balansen mellan fettsyror i bröstmjölken angivits. Men de amerikanska forskarna avfärdar bröstmjölksteorin. I stället lyfter de fram andra faktorer som avgörande för utvecklingen.

Mammor som ammar ägnar mycket tid åt att läsa för barnen. De har också samvaro med barnen där de besvarar känsloyttringar. Enligt forskarna är detta två nycklar till barnens snabba utveckling. Därmed kan barn som flaskmatas ha samma förutsättningar som barn som ammas.

Läsning och respons på känslor kan vid fyra års ålder ge barn ett utvecklingsförsprång på två till tre månader. I en vuxens liv är det en liten tidsrymd – men vid så låg ålder kan det handla om en avgörande fördel. Läsningen och känsloresponsen kan exempelvis bidra till den lilla skillnad som gör att ett barn inte behöver specialundervisning. Därmed kan de fördelar som finns redan vid fyra års ålder påverka barnets framgångar i skolan resten av livet.

Mängden högläsning från nio månaders ålder och respons på känslor var enligt studien faktorer som vid fyra års ålder förutsäga barnens mognad för att lära sig läsa. Den beredskapen hade inget samband med konsumtionen av bröstmjölk.

Men det är bara förklaringen av bröstmjölk som mirakelmedel som de amerikanska forskarna underkänner. Barn som ammas är i regel vassare på saker som att läsa, skriva och räkna. Skälet är att mammor som ammar i allmänhet har mer tid för sina barn. De lever i hushåll med högre inkomster och har därför råd till längre föräldraledighet. Då har de också möjlighet att läsa för och interagera mer med barnen.

Forskarna anser därför att föräldrar behöver få mer information om vikten av läsning och känslorespons. Om inte föräldrarna själva har möjlighet att alltid ge barnen denna tid kan uppgiften slussas vidare till någon annan. Då kan även dessa barn få samma förutsättningar och försprång i utvecklingen.

Studien är baserad på en nationell databas där 7 500 amerikanska mödrar följts från barnets födelse fram till femårsdagen.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Vid lästräning får personer som har dyslexi ofta först se ett ord och sedan höra det uttalas. Men i stället borde ordningen vara den omvända. Det hävdar forskare vid University of Oxford i en studie publicerad i tidskriften Current Biology.

Forskarna har studerat hur snabbt två grupper, en där deltagarna har dyslexi och en där deltagarna klassas som goda läsare, kan skifta fokus mellan olika fenomen som pockar på deras uppmärksamhet. Dyslektikerna var i allmänhet något långsammare på att vända uppmärksamheten från ett synintryck till en talad röst.

I ett test fick deltagarna uppgiften att trycka på en knapp när de hörde ett ljud, såg en ljusblixt eller upplevde bägge samtidigt. I bägge grupperna var deltagarna snabbare när samma fenomen upprepades. För personerna med dyslexi var det just skiftet från synintryck till ljud som tog längst tid.

Därför tror forskarna att dataspel vore en bra metod för dyslektiker. I dataspel flyttas fokus hela tiden i högt tempo. För att kunna följa spelet krävs stor koncentration. Genom träning med dataspel förutspår forskarna att deltagarna inte bara skulle bli snabbare på att flytta uppmärksamheten mellan olika fenomen. Det skulle också kunna förbättra läsförmågan.

I dag går lästräningen ofta ut på att personer med dyslexi först får se ett ord och därefter får höra det uttalas. Med tanke på resultaten från uppmärksamhetsstudien anser forskarna att det i själva verket borde vara tvärtom. Kopplingarna mellan bokstäver och bokstavsljud tros bli starkare om de först får höra ljudet och därefter titta på det ord som sades.

Anders

Foto: Istockphoto

1 kommentarer

Läsbarhetsindex är sällan något lyckat redskap för att hitta lämpliga skolböcker till en viss åldersgrupp. Sju av åtta olika formler prickar in fel åldersgrupp i över hälften av fallen. Det visar en amerikansk forskarstudie publicerad i tidskriften Psychology in the Schools.

Olika typer av läsbarhetsindex är ett vanligt sätt att matcha elever med lämplig läsning. Formlerna kan till exempel ta hänsyn till saker som meningslängd, ordlängd, svåra ord och prepositionsfraser. Texterna får sedan ett slags etikett i form av en åldersrekommendation.

I studien deltog 360 amerikanska andra- till femteklassare. Eleverna fick högläsa sex stycken inför en forskargrupp som satte betyg på deras förmåga att läsa och förstå innehållet. Därefter testades texternas läsbarhet enligt åtta olika modeller.

De olika läsbarhetsformlerna gav ibland väldigt olika resultat – en text klassades beroende på vilket index som användes som lämplig till såväl första- som femteklassare.

Sju av åtta testade formler misslyckades att matcha text och läsare i över hälften av fallen. Den sämsta hade en träffsäkerhet på bara 17 procent. Dale-Chall var det läsbarhetsindex som bäst knöt ihop läsare och text, och prickade in elevernas ålder och förmåga i 79 procent av fallen. Formlerna visade sig också vara anpassade efter de elever som hade minst svårigheter med läsning.

Forskargruppen anser att studien bevisar att läsbarhetsindex är ett trubbigt verktyg. Lärare, föräldrar och förlag bör enligt forskarna därför vara medvetna om att en lärobok klassad som lämplig för en viss åldersgrupp inte nödvändigtvis behöver vara det bästa valet.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Den som läser skönlitteratur utvecklar sin förmåga till empati och förståelse för andra människor. Men vilken skönlitteratur som helst duger inte. Komplexa kritikerfavoriter har mer positiv inverkan än stereotypa bästsäljare. Det hävdar amerikanska forskare i en studie publicerad i Science.

Den som vill bidra till ett fungerande samhälle och på köpet vill utveckla förmågan till sociala relationer bör enligt forskarna läsa skönlitteratur av god kvalitet. Den slutsatsen drar de efter att ha studerat människors förmåga till empati med koppling till läsning.

Deltagarna delades in i fyra grupper. En grupp läste färsk skönlitteratur som nyligen nominerats till eller vunnit olika nationella utmärkelser, en annan grupp läste romaner plockade från Amazons bästsäljarlista, en tredje grupp läste artiklar hämtade från Smithsonian Magazine och en fjärde grupp läste ingenting alls.

Efter en stunds läsning fick deltagarna genomgå datoriserade empatitester. De tittade bland annat på fotografier av ögon och fick samtidigt beskriva vilka känslor personerna på bilderna visade.

Den deltagargrupp som läste kritikerfavoriterna visade klart större förståelse för personernas känslor. Forskarna anser därför att det är bevisat att läsningen ger empatin och den emotionella intelligensen en skjuts.

Skönlitteratur av god kvalitet kännetecknas enligt forskarna av att den utmanar läsaren. Därmed utlöser den psykologiska processer som är nödvändiga för att kunna identifiera sig med de känslor och upplevelser som skildras i böckerna. Bästsäljarlitteraturen anses inte ge samma effekt eftersom den kategoriseras som förutsägbar och full av stereotyper. Forskarna hävdar därför att bästsäljare snarast förstärker läsarens förväntningar i stället för att utmana dem. Den som enbart läser kioskvältare får därför inte samma psykologiska stimulans och inte heller samma empatiförmåga.

Anders

0 kommentarer

Johanna Lindbäck blir ny läsambassadör för barn och unga. Hon har skrivit en rad ungdomsböcker och var en av grundarna till bloggen Bokhora. Samtidigt satsar regeringen 15 miljoner kronor på åtgärder som ska få fler svenskar att läsa.

För två år sedan blev Johan Unenge Sveriges första läsambassadör. I dag lämnade han över titeln till Johanna Lindbäck. Under de två kommande åren ska hon arbeta för att väcka läslust hos barn och unga.

Valet tillkännagavs på Bokmässan i Göteborg. Där presenterade också kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth en satsning på 15 miljoner kronor för läsfrämjande åtgärder under Kulturrådets ledning. Satsningen kallas Läsa för livet och riktar sig till både barn och vuxna.

Även Institutet för språk och folkminnen får mer pengar. Det handlar om 3 miljoner kronor som är avsedda för språkvårdsinsatser.

Här kan du läsa mer om de ökade anslagen till Institutet för språk och folkminnen.

Anders

Foto: Jonas Hallqvist

0 kommentarer

Barn som i skolan får mer individuell handledning blir betydligt bättre på att läsa. I klasser där eleverna får specialanpassade instruktioner av läraren lär sig nästan samtliga att läsa på en god nivå. Det visar en amerikansk studie publicerad i tidskriften Psychological Science.

Amerikanska forskare har i tre års tid studerat utvecklingen hos flera hundra elever i första till tredje klass på en skola i Florida. Elevunderlaget var blandat sett till etnicitet, bostadsort (i stad, förort eller på landet) och föräldrarnas ekonomi. Nästan hälften av eleverna i studien levde i hem som klassades som fattiga.

Hela 94 procent av de elever som fick individanpassad handledning under alla tre åren klarade de nationella kraven. En stor del av dem låg också klart över rikssnittet jämfört med nationella prov.

Eleverna fick inte bara skräddarsydda instruktioner från lärarna. Lärarna hade i sin tur hjälp av ett datorprogram som genom algoritmer tar fram de uppgifter som är lämpligast för varje elevs förmåga. I övrigt hade inte lärarna några andra särskilda resurser eller utbildningar för att just utveckla barnens läsförmåga.

Hos de elever som inte fick individuell handledning under alla tre åren var det bara 78 procent som uppfyllde de nationella målen. Forskarna hittade ett tydligt samband mellan mängden individanpassad undervisning och elevernas läsförmåga. Att få stöd i första klass visade sig vara klart viktigast. Men enbart stöd första året garanterade inte läsning på en god nivå i tredje klass.

Anders

0 kommentarer

Surfplattor kräver mindre ansträngning för den äldre läsaren än fysiska böcker. Ändå föredrar majoriteten tryckta böcker framför digital läsning. Det visar en studie utförd vid tre tyska universitet och publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLOS One.

I studien testades 36 personer i åldern 21 till 34 år och 21 personer i åldern 60 till 77 år. I bägge grupperna rankades läsningen av tryckta böcker som mer njutbar än läsningen av e-böcker.

Deltagarna fick läsa på tre olika sätt – läsplatta, surfplatta och tryckt bok. Forskarna studerade samtidigt hjärnaktiviteten och tiden det tog för läsarna att fokusera med ögonen.

Den yngre gruppen hade samma mönster för ögonrörelser och hjärnaktivitet vid samtliga lässituationer. Den äldre gruppen använde däremot mindre tid och energi när de läste på en surfplatta.

Förklaringen är enligt forskarna att surfplattans bättre kontraster och belysning gör att texten blir tydligare och inte flyter ihop med bakgrunden.

Anders

0 kommentarer

Att sammanfatta och förklara långa texter är syftet med Friendly Reader. Genom att korta texter men behålla nyckelord ska den öka läsbarheten. Nättjänsten har utvecklats vid Linköpings universitet.

Tanken med Friendly Reader är att programmet ska kunna användas av alla som har behov av förenklade texter. Sammanfattningen sker genom samma teknik som Google använder för att ranka webbplatser. Nyckelord och nyckelmeningar identifieras och tar plats i sammanfattningen, medan sådant som bedöms som mindre viktigt läggs åt sidan. Friendly Reader erbjuder även synonymer, olika stilar och en extra markering som kan läggas över ett visst stycke för att ge ökad läsbarhet.

För att testa programmet matade vi in Mats Dahllöfs artikel om politikerspråk från Språktidningen 7/12. Den klockar in på drygt 8 000 tecken och behandlar ett ganska komplicerat ämne. Användare kan i procent själv välja hur mycket av den ursprungliga texten som ska finnas med i en sammanfattning. Med bara 1 procent kvar säger inte sammanfattningen särskilt mycket om innehållet i artikeln:

Med hjälp av denna typ av analys, där målet är att finna språkliga drag som kan knytas till olika egenskaper hos avsändaren, kan man bygga datormodeller som säger vilken typ av text eller för­fattare vi har att göra med.

Lite mer kött på benen blir det genom att ställa in 10 procent, men resultatet är fortfarande en bit ifrån en användbar sammanfattning av innehållet:

Vi kan därmed rangordna orden efter hur tydligt de skiljer ut en grupp av politiker från en annan. Det är sådana ord som man brukar kalla för nyckelord. Skillnaden ser dock ut att minska en del, från att han var ungefär dubbelt så vanligt förekommande som hon för tio år sedan. Aven en hel del av de gramma­tiska småorden är snedfördelade över könen. Detta syns tydligt när det kommer till ord som förskolan, skolan, elever och lärare. Med hjälp av denna typ av analys, där målet är att finna språkliga drag som kan knytas till olika egenskaper hos avsändaren, kan man bygga datormodeller som säger vilken typ av text eller för­fattare vi har att göra med. Dessa metoder ger inte någon perfekt träffsäkerhet, men de fungerar ändå så pass bra att de bekräftar att ordens frekvenser avslöjar en hel del om ledamöternas kön, ålder och politiska inriktning.

Här ges en god bild av Mats Dahllöfs metoder, men vilket ämne han faktiskt behandlar är alltjämt osäkert. Men genom att höja ett snäpp ytterligare, till 20 procent, får läsaren en hyfsad bild av hela artikeln:

Även andra kommunikativa strategier kan påverka ordens frekvenser. Vi kan därmed rangordna orden efter hur tydligt de skiljer ut en grupp av politiker från en annan. Det är sådana ord som man brukar kalla för nyckelord. Vi hittar intressant nog inte några ord som lika starkt pekar ut några motsvarande ”mans­frågor”. Det närmaste vi kommer är euro­peiska och unionen, men det kan vara uttryck för de manliga ledamöternas större benägenhet att använda namn. Man kan nämligen se att männen använder egennamn i högre grad än vad kvinnorna gör för attt ala om och till andra politiker. Borgerliga ledamöter talar mer om Socialdemokraterna, bestämdform plural, medan det för partiets egna ledamöter blir (vi) socialdemokrater, alltså obestämd form. En del av förklaringen till detta skulle kunna vara att kvinnliga ledamöter talar om och tillvarandra i debatter om ”kvinno­frågor” över blockgränserna, och att även männen tar ansvar förfrågor  liknande sätt. Skillnaden ser dock ut att minska en del, från att han var ungefär dubbelt så vanligt förekommande som hon för tio år sedan. Ett mer vardagligt tilltal med du till den verkliga adressaten, som också ofta förekommer, får därmed en mer informell karaktär. Mönstret är omvänt vad gäller pronomenet vi, som är vanligare bland yngre ledamöter, särskilt bland män och bland företrädare för regeringspartier. Aven en hel del av de gramma­tiska småorden är snedfördelade över könen. Detta syns tydligt när det kommer till ord som förskolan, skolan, elever och lärare. Med hjälp av denna typ av analys, där målet är att finna språkliga drag som kan knytas till olikaegenskaper hos avsändaren, kan man bygga datormodeller som säger vilken typ av text eller för­fattare vi har att göra med. Dessa metoder ger inte någon perfekt träffsäkerhet, men de fungerar ändå så pass bra att de bekräftar att ordens frekvenser avslöjar en hel del om ledamöternas kön, ålder och politiska inriktning.

Friendly Reader finns både för nedladdning och för användning på nätet.

Anders

0 kommentarer

– Högläsning är viktigt för alla – från de allra minsta till de äldsta. Hos barnet bygger det upp ordförrådet och hjälper barnet att förstå hur skriftspråket fungerar. Dessutom väcker det nyfikenhet och läslust. Men även hos äldre människor fyller högläsning en funktion. Genom att läsa gamla favoriter har man lyckats nå människor som man trodde var okontaktbara.

Det anser Mats Myrberg, professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet som forskat om läs- och skrivsvårigheter. Tillsammans med pedagoger, författare och personer verksamma inom barnkultur deltog han vid Läsrörelsens debatt om högläsning som hölls på Junibacken på tisdagen.

Moderatorn Sharon Jàma hade fullt upp med att tygla den livliga debatten, som stundtals gled in på sidospår som sambandet mellan läsning och klass samt digitala medier. Den senare frågan var det som väckte starkast känslor på scenen. När Behrang Miri, konstnärlig ledare för barn- och ungdomsverksamheten på Kulturhuset, lovordade läsappar, som han ansåg var lika bra för barnets språkutveckling som böcker, fick han mothugg av professorn. Med forskningen i ryggen hävdade Mats Myrberg att små barn utvecklar sitt språk näsa mot näsa med en förälder och inte via en skärm.

Kvällens starkaste argument för att högläsning fungerar stod dock Elisabeth Reslegård, en av initiativtagarna till Läsrörelsen för. Vid avtackningen berättade hon om sin egen son som lärt sig läsa först vid 15 års ålder, men som tack vare högläsning lyckades knäcka koden för läsning och lärde sig engelska på köpet.

Helén

2 comment

Sidor

Prenumerera på RSS - läsning