Den som ägnar mycket tid åt att läsa böcker får också extra mycket tid att göra det på. Den genomsnittliga bokslukaren blir nästan två år äldre än den som inte läser några böcker alls. Läsare av tidningar och tidskrifter lever även de något längre än personer som inte läser.

Bakom slutsatserna står forskare i epidemiologi vid Yale university, USA. De har tillfrågat 3 635 amerikaner om läsvanor. Forskarna har också följt deltagarnas hälsa under tolv år. Samtliga deltagare hade fyllt 50 år när studien påbörjades.

De som läste mer än 3,5 timmar i veckan – alltså i snitt minst en halvtimme om dagen – blev 23 månader äldre än de som inte läste alls. Tolv år efter att undersökningen gjordes var det 23 procent färre av bokslukarna som hade avlidit jämfört med icke-läsarna. I den grupp där mindre än 3,5 timmar i veckan ägnades åt läsning var det 17 procent färre som hade avlidit.

Skillnaderna mellan grupperna försvann inte trots att forskarna tog hänsyn till utbildningsnivå, ekonomisk situation med mera. De flitigaste läsarna var kvinnliga höginkomsttagare med utbildning på högskolenivå.

Studien är publicerad i tidskriften Social Science & Medicine.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Läshunden har redan tassat in i svenska klassrum. Då är det elever som läser för hunden. Nu kommer doftboken som ska göra läsningen till ett nöje för både två- och fyrbenta.

Doftboken Is that my dinner? har tagits fram av en amerikansk hundmatstillverkare och en reklambyrå. Den handlar om en hundvalp som letar efter mat och är avsedd för barn och hundar.

Tanken är att hunden ska krypa upp i soffan tillsammans med lillhusse eller lillmatte. Medan barnet läser berättelsen kan hunden krafsa på sidorna som preparerats med dofter av mat. Med boken följer dessutom smakprover på hundmat.

Is that my dinner? började i går att delas ut i amerikanska djurbutiker.

Anders

Foto: The Honest Kitchen

0 kommentarer

Att ljuda bokstav för bokstav fungerar bättre än att försöka lära sig hela ord på en gång. Ljudandet triggar nämligen rätt områden i hjärnan. Det visar en amerikansk forskarstudie publicerad i tidskriften Brain and Language.

Vänster hjärnhalva kopplas till många färdigheter som är viktiga för språkförmågan. Den brukar betraktas som det område som styr den verbala förmågan. Personer som har svårt för att läsa har däremot ofta mindre aktivitet i vänster hjärnhalva än personer som läser snabbt och rätt.

Med skillnaderna mellan hjärnhalvorna som utgångspunkt studerade forskarna hur personer lärde sig nya ord på två olika sätt. Den ena metoden var att lära sig orden genom att ljuda dem bokstav för bokstav, och den andra metoden var att på en gång lära sig hela ord.

Därefter kontrollerade forskarna hur väl deltagarna mindes orden. Ord som hade lärts in genom att ljuda utlöste stor aktivitet i vänster hjärnhalva. Ord som i stället hade lärts in som glosor behandlades i betydligt större utsträckning av höger hjärnhalva. Eftersom vänster hjärnhalva är avgörande för språkförmågan visar studien enligt forskarna att den bästa tekniken är att lära sig nya ord genom att ljuda.

Genom att ljuda skapas en stark koppling mellan bokstav och språkljud. När deltagarna använde samma taktik för tidigare okända ord hade de inga problem att läsa dem.

Forskarnas förhoppning är att de nya rönen ska hjälpa lärare att förbättra läsundervisningen. Den som på rätt sätt lär eleverna att läsa ser också till så att de lär sig metoder som även i framtiden underlättar inlärning.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Nästan all information om njursjukdomar är för svår för patienterna. Organisationer producerar alltså material som mottagaren sällan begriper till fullo. Det skriver en grupp australiska forskare i tidskriften American Journal of Kidney Diseases.

Den genomsnittliga patienten läser i vuxen ålder på en åttondeklassares nivå. Men var femte patient läser bara som en femteklassare. Bland patienter som har fyllt 65 år är det hela 40 procent som läser som en femteklassare eller sämre.

Rekommendationen är att information om njursjukdomar ska skrivas så att en femteklassare kan förstå den. Men så ser det inte ut i verkligheten. I stället var det bara 5 procent av informationen som var på femteklassarens nivå. En majoritet av informationen krävde kunskaper på en niondeklassares nivå – en läsförmåga som alltså långt ifrån alla patienter har.

Forskare vid universitetet i Sydney har kommit fram till att en stor del av informationsmaterialet om njursjukdomar missar målet. De har studerat 80 broschyrer avsedda för patienter i USA, Storbritannien och Australien. Med hjälp av olika textanalysmetoder har de undersökt svårighetsgraden.

Njursjukdomar är vanligare bland äldre, etniska minoriteter och socialt utsatta grupper. Samtidigt är det just dessa grupper där många läser sämre än genomsnittet. Därmed riskerar de att gå miste om viktig information om behandlingen av sjukdomar. Dödligheten i dessa grupper är dessutom högre.

Vanliga konsekvenser är enligt forskarna att de patienter som inte förstår informationen blir mindre motiverade att genomföra nödvändiga förändringar. Det kan gälla exempelvis medicinering och kostråd som åsidosätts. Därför är det mycket viktigt att den information som ges om njursjukdomar anpassas till mottagaren.

Anders

Foto: Istockphoto

1 kommentarer

En ryggsäck med valfria böcker får barn att ägna en stor del av sommarlovet åt läsning. När de återvänder till skolan till hösten har de inte bara bevarat läsningsformen från vårterminen. Många har också blivit bättre på att läsa. Det visar en studie från University of Rochester, New York, USA.

Ett fattigt område i Florida där få elever lever upp till de delstatliga kraven valdes av forskarna ut som plats för studien. Inte sällan har barnen tappat kunskaper under sommarlovet. Syftet var därför att se om de dels kunde uppmuntras att läsa, dels om de med hjälp av böckerna kunde behålla den läsförmåga de uppnått under vårterminen.

Forskarlaget ordnade en bokmässa för tjugo andraklassare. Efter att ha botaniserat bland böckerna fick eleverna välja ut upp till tretton böcker att ta med sig hem under sommarlovet. Kontrollgruppen bestod av tjugo andraklassare som under lovet fick ett par böcker skickade hem till sig. Urvalet hade anpassats efter andraklassarnas förmåga.

Elevernas läsning utvärderades både vår och höst. De barn som hade fått välja sina favoriter på bokmässan hade efter sommarlovet förbättrat sin läsning avsevärt. Barnen i kontrollgruppen låg däremot kvar på samma nivå.

Testet upprepades året därpå. Då fick den ena gruppen plocka med sig femton valfria böcker hem under sommarlovet. Den andra gruppen – alltså kontrollgruppen – fick den här gången välja ett mindre antal böcker.

När bägge grupperna hade möjlighet att välja böcker var det ingen som gjorde bättre ifrån sig än den andra. Men i bägge grupperna var framstegen stora. Fyra av fem elever behöll eller förbättrade sin läsning under sommarlovet.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Dåliga resultat i ett läsförståelsetest vid lärarutbildningens början säger inget om hur studenterna kommer att klara utbildningen. Trots en svag början finns det många som klarar sig utmärkt. Frågan är därför om den här typen av prov bör användas som urvalsinstrument. Det skriver Christine Lalander, universitetsadjunkt vid Institutionen för språkdidaktik på Stockholms universitet, i en licentiatuppsats.

År 2008 började 137 studenter utbilda sig till lärare i svenska och engelska vid Stockholms universitet. Av dessa deltog 97 i Christine Lalanders studie. Vid utbildningens början fick de göra ett diagnostiskt prov som testade deras läsförståelse. Fyra av texterna var på svenska och två på engelska. Texterna hade lix-värden mellan 36,37 och 47,13 – vissa var alltså ganska svåra.

Den genomsnittliga studenten fick 16,7 av totalt 30 poäng på provet. Studenter i åldern 22 till 26 år var de som lyckades bäst med ett snitt på 17,8 poäng.

Ett och ett halvt år senare fanns bara 48 av de 97 studenterna kvar på utbildningen. Övriga hade antingen hoppat av eller tagit en paus. En majoritet av avhopparna hade resultat under medel på testet i läsförståelse.

Christine Lalander kunde konstatera att det inte fanns något samband mellan svaga resultat på provet i läsförståelse och svaga utbildningsresultat. Däremot hade de studenter som klarade lästestet bäst i regel något bättre betyg.

I dag har det diagnostiska lästestet skrotats. Christine Lalander anser att studien väcker frågor om betydelsen av antagningsprov. Eftersom de riskerar att sålla bort kandidater som skulle kunna klara studierna utmärkt och bli goda lärare bör de åtminstone kompletteras av exempelvis intervjuer. Samtidigt skulle avstämningar kunna införas vid olika tidpunkter – där studenterna måste ha uppfyllt vissa mål – för att säkra att ingen går ut utbildningen utan tillräckliga kunskaper.

Anders

Foto: Istockphoto

5 kommentarer

I segregerade skolor i USA går svarta elevers läsinlärning långsammare än i blandade skolor. Och det är skolorna i sig som är problemet. Det hävdar amerikanska forskare i en studie publicerad i tidskriften Early Childhood Research Quarterly.

I studien analyserades resultat från 4 000 förstaklassare i amerikanska skolor. Ju mer segregerade skolorna var, desto mer försenad var de svarta elevernas utveckling. Bland vita och latinamerikaner påverkades däremot inte läsinlärningen av elevsammansättningen.

Ekonomiska och sociala förhållanden samt föräldrarnas studiebakgrund kan inverka på utvecklingen. Men dessa är faktorer som enligt forskarna ger långt ifrån hela svaret på de stora skillnaderna. Elever med liknande bakgrund noteras nämligen för sämre läsutveckling i segregerade skolor än i blandade skolor.

Problemet ligger i stället hos skolorna. Forskarna fastslår att det i segregerade skolor är vanligare med hög omsättning på lärare och bristande resurser. Segregerade skolor anställer oftare lärare som är nyutexaminerade eller har liten erfarenhet. Dessutom är sannolikheten i segregerade områden lägre för att eleverna ska kunna få hjälp i hemmet med läxor och annat skolarbete.

För att bryta mönstret efterlyser forskarna medveten samhällsplanering som inte bidrar till att skapa segregerade områden. En sådan insats kan vara att blanda olika typer av boenden och boendeformer. I skolor med svaga resultat är det viktigt att satsa på erfarna lärare som kan bidra till att lyfta elevernas läsförmåga.

Anders

0 kommentarer

Den som lär sig att läsa tidigt har längre fram i livet både bättre ordförråd och vassare logiskt tänkande. Den som däremot har det tufft med läsningen vid sju års ålder gör senare sämre ifrån sig på olika intelligenstester. Det skriver brittiska forskare i en studie publicerad i tidskriften Child Development.

Forskarna har testat 1 890 brittiska enäggstvillingar vid sju, nio, tio, tolv och sexton års ålder. Redan vid sju års ålder utgjorde barnens förmåga en säker indikator på hur de skulle klara olika kunskaps- och intelligenstester längre fram i livet. Barn som tidigt var duktiga på att läsa var också framstående på andra områden.

Tvillingarna delade inte bara gener utan även hemmiljö. Därför måste, enligt forskarna, skillnader mellan dem förklaras med inverkan från till exempel lärare eller kamrater.

Forskarna tror att läsförmågan är avgörande för många andra färdigheter. Att satsa på läsning i tidig ålder handlar därför också om att skapa förutsättningar för ett vassare logiskt tänkande.

Ett tydligt samband finns enligt forskarna mellan läsförmåga och intellligens. Eftersom läsförmågan tros vara avgörande för utvecklingen av kognitiva förmågor är det mycket viktigt att satsa på läsning i tidig ålder. De lässvårigheter som kan sopas bort redan i sjuårsåldern kommer enligt forskarna att gynna barnen på sikt.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Kunskapsgapet ökar mellan elever med föräldrar som tjänar mycket och elever med föräldrar som tjänar lite. Men gapet minskar om elever från hem med låga inkomster får motionera innan de sätter sig i skolbänken. Det visar en amerikansk studie publicerad i Frontiers in psychology.

De senaste femtio åren har kunskapsgapet i amerikanska skolor ökat dramatiskt. Elever med föräldrar som är höginkomsttagare har bättre provresultat, får bättre betyg och går i större utsträckning vidare till högre utbildning – som de i sin tur oftare slutför än elever med föräldrar som är låginkomsttagare.

Med tolv minuters motion före lektionen får dessa elever betydligt bättre resultat. Efter en stunds fysisk aktivitet var det lättare för eleverna att behålla koncentrationen samtidigt som läsförståelsen förbättrades.

Även elever med föräldrar som är höginkomsttagare hade lättare att behålla fokus efter att ha motionerat, men motionen gynnade dem inte lika mycket. Och deras läsförståelse påverkades inte alls.

Förklaringen tros vara att elever som har föräldrar som är låginkomsttagare är mer stressade. Fysisk aktivitet får stressen att minska och därmed öka förutsättningarna för att lyckas i skolarbetet.

För att alla ska få chansen till bättre resultat föreslås i rapporten särskilda åtgärder för skolor där många elever har föräldrar som är låginkomsttagare. Genom att baka in korta pauser för fysisk aktivitet mellan lektionerna skulle dessa elever ges möjlighet att uppnå bättre betyg.

Studien genomfördes vid Dartmouth college i New Hampshire, USA. Deltagarna var 17 till 21 år.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Pekböcker är lika lärorika som böcker skräddarsydda för att öka barnets vokabulär. Genom att läsa pekböcker tillsammans med en vuxen får barnet en mängd information på köpet. Det visar en kanadensisk studie publicerad i tidskriften Frontiers in Psychology.

Bilderböcker som syftar till att trimma barnets vokabulär marknadsförs ofta som nyttiga och nödvändiga. Böcker av pekbokskaraktär – där bilderna dominerar och bara något enstaka ord förekommer – betraktas i regel som mindre lärorika. Eftersom de inte innehåller några fakta har deras kunskapsbildande värde ifrågasatts.

Men pekböckerna kan vara minst lika lärorika. Det beror enligt en kanadensisk studie helt på hur böckerna används. Forskarna har undersökt hur 25 mammor läser två olika böcker om djur, en pekbok och en vokabulärbyggande bok, med sina barn.

När ett barn och en förälder tillsammans läser en pekbok brukar modern fylla ut med information om djuren. Ofta är det information som hjälper barnet att förstå världen. Mamman är under läsningen till exempel noga med att poängtera att giraffer alltid har lång hals, och att det inte bara är den giraff som förekommer i boken som har lång hals.

Även om pekböckerna i sig innehåller mindre information än andra typer av böcker, används de alltså enligt forskarna på ett sådant sätt att de ger barn motsvarande kunskaper som en mer avancerad bok gjort.

Anders

Foto: Thinkstock

0 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - läsning