Nitton bokstäver är vad som brukar behövas för att barn ska kunna läsa sina första ord. Det fastslår forskare i psykologi och utbildningsvetenskap vid Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet i Trondheim. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften New ideas in psychology.

Forskarna har studerat 412 norska barns läsförmåga innan de började skolan. Målet var att identifiera en kritisk punkt för hur många bokstäver som var nödvändiga att behärska för att de skulle kunna pussla ihop bokstäver till ord. Barnen testades vid tre tillfällen.

Slutsatsen är att barn i snitt behöver ha lärt sig 19 av det norska alfabetets 29 bokstäver. Dessutom behöver de ha en viss förståelse för att vissa bokstäver kan uttalas på olika sätt. Innan barn har nått den kritiska punkten tenderar ord att upplevas som ett ostrukturerat myller. Men när de känner till de flesta och vanligaste bokstäverna skapar enstaka okända bokstäver mindre bekymmer. Då är det också sällsyntare att de ger upp på grund av att de inte känner till samtliga bokstäver.

Forskarna anser dessutom att resultaten talar för att barn samtidigt ska lära sig hur bokstäverna låter. De hävdar att den metoden är effektivare än den princip som går ut på att barn ska lära sig bokstäver när de möter dem i olika ord.

Anders

Foto: Pixabay

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

0 kommentarer

Läshundar motiverar barn till att läsa mer. Sällskapet gör dessutom att barn känner sig säkrare och mer intresserade. Det visar en studie publicerad i tidskriften Anthrozoös.

Camille Rousseau, doktorand vid kanadensiska University of British Columbia, har tillsammans med utbildningsforskaren Christine Tardif-Williams undersökt sjutton barns läsning. Barnen gick i första till tredje klass. De fick läsa högt både på egen hand och med en läshund i rummet.

Inför testet utvärderades barnens läsförmåga. I testet fick de läsa berättelser som låg aningen över deras förmåga. Efter att ha läst den första berättelsen fick de frågan om de ville fortsätta läsa en annan berättelse.

När barnen hade sällskap av en läshund visade de mer intresse. De läste längre, kände sig säkrare och visade mer uthållighet vid svårare avsnitt i berättelserna.

Anders

Foto: University of British Columbia

0 kommentarer

Bara en av nio svenska tonåringar läser dagligen en bok eller en dagstidning. De dagliga läsarna har halverats inom loppet av sex år. Det visar Statens medieråds undersökning Ungar & medier.

Att läsa böcker eller tidningar på fritiden blir allt mer sällsynt bland svenska tonåringar. Det är 11 procent som dagligen plockar upp en bok eller en tidning. Hälften av tonåringarna läser minst en gång i veckan. En av sex uppger att de aldrig läser på sin fritid.

Sedan 2012 har andelen dagliga nöjesläsare halverats. Under samma period har nästan samtliga tonåringar fått en egen smartmobil. Och det är nästan samtliga som surfar på nätet och använder sociala medier dagligen.

I åldersgruppen 9 till 12 år är de regelbundna läsarna fler. Här svarar 22 procent att de läser en tidning eller en bok varje dag. Men även här sjunker intresset för att läsa jämfört med tidigare undersökningar.

Det är 3 procent av tonåringarna som dagligen lyssnar på ljudböcker och 6 procent av barnen i åldern 9 till 12 år. Men majoriteten lyssnar aldrig på ljudböcker.

Anders

Foto: Pixabay

0 kommentarer

Föräldrar som läser ihop med sina barn använder sällan bryska metoder. Och läsningen gör det lättare för barn att koncentrera sig. Det hävdar forskare vid Rutgers university, USA, i en studie publicerad i Journal of development & behavioral pediatrics.

Forskarna undersökte hur 2 165 mammor läste ihop med sina barn vid ett och tre års ålder. Därefter ställde de frågor om hur mammorna var som föräldrar vid tre och fem års ålder. Personerna som deltog i studien var alla bosatta i amerikanska storstäder.

Forskarna hittade en stark koppling mellan läsning och såväl barnens som mammornas beteende. De mammor som läste med sina barn vid ett års ålder använde sällan bryska metoder när barnet hunnit bli tre år. Och de mammor som ofta ägnade sig åt högläsning med sina treåringar tog sällan till tuffa metoder när barnet fyllt fem år.

Läsningen påverkade också barnen. De barn som hade mammor som ofta läste med dem ägnade sig mindre åt störande beteenden, hade lättare att koncentrera sig och var mer sällan hyperaktiva.

Att läsa tillsammans kan enligt forskarna skapa ett band som ger många positiva effekter på lång sikt. Läsningen gynnar barnens koncentrationsförmåga – och det kan i sin tur innebära att föräldrarna inte anser sig ha något behov av att använda bryska metoder.

Anders

Foto: Pixabay

0 kommentarer

Större mellanrum mellan bokstäver gör att läsningen går snabbare. Men det är inte den visuella processen som påskyndas. I stället är det i ett senare skede som avståndet mellan bokstäver har betydelse.

Färre fel och bättre flyt är effekten av utökat avstånd mellan bokstäver. Det konstaterar forskare vid Binghamton university, USA, i en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Brain Research. De har undersökt elektrofysiologiska responser på läsning av ord med varierande avstånd mellan de bokstäver som ingår i orden.

Slutsatsen är att större mellanrum är en fördel. Läsaren pusslar snabbare och med bättre precision ihop bokstäverna till ord. Men avstånden får inte heller bli så stora att tvivel uppstår om vilka bokstäver som hör ihop genom att bilda ord. Om det b ö r j a r  a t t  s e  u t  s å  h ä r är det inte säkert att läsningen går lättare.

Men det är inte den visuella processen som påskyndas på grund av större mellanrum. Den positiva effekten kommer i stället i själva tolkningsskedet. Här finns internaliserade mönster för hur ord ska se ut – exempelvis vilka bokstavskombinationer som är vanliga respektive omöjliga i ett visst språk. Mer mellanrum underlättade läsningen av ord som bestod av möjliga bokstavskombinationer. Däremot hade avståndet inte samma positiva inverkan när det gällde påhittade ord skapade av omöjliga bokstavskombinationer.

Anders

Illustration: Istockphoto

0 kommentarer

Nu har svenska fjärdeklassare kämpat upp sin läsförmåga till oanade höjder. Det visar den stora internationella undersökningen Pirls 2016. I studien visar fyrorna det bästa resultatet sedan 2001, då de senast nådde toppnivå.

Pirls testar elevernas läsförståelse, både vad gäller faktatexter och skönlitteratur. 50 länder deltog i undersökningen. De ryska eleverna fick det bästa resultatet, följt av fjärdeklassarna i Singapore. De svenska eleverna hamnade på plats tolv i ligan, men felmarginalerna är mycket små i toppen, enligt Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson:

Sverige har aldrig varit nere i någon gärdsgårdsserie, men är nu åter i Premier League.

Tidigare har svenska fjärdeklassare medverkat tre gånger: 2001, 2006 och 2011 – och sedan starten har resultatet stadigt försämrats bland de svenska eleverna. Många drog således en lättnadens suck resultatet av den senaste studien presenterades i dag.

Maria

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Bättre ordförståelse, större ordförråd och fler steg på vägen mot att lära sig skriva. Det är några av effekterna när föräldrar börjar läsa för barnen redan vid sex månaders ålder. Det visar en amerikansk forskarstudie.

Forskarna har följt drygt 250 mammor och deras barn från sex månaders ålder till fyra och ett halvt års ålder. Vid flera tillfällen testades barnens kunskaper. Mammorna intervjuades vid varje tillfälle om hur de läste tillsammans med barnen.

Det var inte bara antalet lästimmar som hade betydelse. Aktiv läsning hade störst effekt. De barn som utvecklades mest hade mammor som diskuterade innehållet i texter och bilder samt talade om vilka känslor som berättelserna väckte.

I de hem där läsningen var aktiv och riklig skapades varaktiga fördelar för barnen. Vid fyra och ett halvt års ålder var de bättre på att skriva sitt namn, hade ett större ordförråd och var bättre på ordförståelse.

Studien visar enligt forskarna att det är viktigt att föräldrar tidigt börjar läsa för och tillsammans med barnen. Därför bör föräldrar på olika sätt uppmuntras att läsa för barnen.

Anders

Foto: Istockphoto

2 kommentarer

Med hjälp av dna kan forskare förutsäga hur barns läsförmåga utvecklas. Genetiska faktorer förklarar upp till 5 procent av skillnaderna. Det är betydligt mer än exempelvis biologiskt kön.

Forskarna har studerat läsförmågan hos 5 825 barn och hur den utvecklats mellan sju och fjorton års ålder. Hos varje barn undersökte forskarna dessutom gener som anses särskilt viktiga för inlärning.

Slutsatsen är att genetiska faktorer kan förutsäga barns läsförmåga. De ger långt ifrån någon heltäckande bild av den förväntade utvecklingen, men gener är till exempel mer betydelsefulla än biologiskt kön. Genetiska faktorer kan enligt forskarna förklara upp till 5 procent av skillnaderna mellan olika individer. Biologiskt kön förklarar däremot bara upp till 1 procent av skillnaderna.

Resultaten skulle enligt forskarna kunna få praktisk användning i skolan. När de genetiska faktorerna antyder att någon kommer att få kämpa med läsningen skulle åtgärder kunna sättas in tidigt från skolans sida. Det skulle dessutom vara möjligt att då studera vilka metoder som fungerar på olika typer av genetiska profiler.

Bakom studien står forskare vid brittiska King’s College London, Karolinska institutet och tre amerikanska universitet. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Scientific Studies of Reading.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Dagens amerikanska förstaklassare är bättre på att läsa än vad förstaklassarna var för tolv år sedan. Dessutom har de elever som har det tuffast med läsningen förbättrat sig ännu mer. Men gapet till de elever som klarar sig bäst är fortfarande stort.

Det är utbildningsforskare vid Ohio state university som har jämfört förstaklassare från 2002 och 2013. I studien deltog 364 738 barn från 2 358 skolor i 44 delstater. Studien är publicerad i tidskriften Educational Researcher.

Elevernas kunskaper testades på sex olika sätt. Fyra av dessa – att känna igen bokstäver, att känna igen ord, att känna igen språkljud och att förstå hur talat språk överförs till skrift – betraktas som grundläggande. De två avancerade förmågorna är läsning av text och självständig användning av kända ord.

Forskarnas slutsats är att förstaklassarna blivit bättre på att läsa. När de lämnade förskolan befann de sig på ungefär samma nivå som 2002 års förstaklassare gjorde efter ett år i skolan. Inte minst har de elever som får kämpa mest med läsningen knappat in på de elever som har det lättare.

Men utvecklingen är inte enbart positiv. Lågpresterande elever har förbättrat sina grundläggande färdigheter. Däremot ökar kunskapsgapet något när det gäller avancerade förmågor, alltså att läsa text och att använda ordförrådet självständigt.

Skälet till förbättringarna är enligt forskarna sannolikt att det läggs större vikt vid att barn tidigt lär sig dessa grundläggande färdigheter. Att avståndet inte krymper när det gäller avancerade färdigheter kan bero på att barnen får för få möjligheter till läsning. Forskarna tror därför att skolorna i ett tidigare skede borde ge chansen till mer avancerad läsning.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Att skicka gosedjuren till ett bibliotek för en övernattning är ett knep att få barn att läsa. Dagen därpå vill barnen läsa samma böcker som deras gosedjur kikat på. Det visar en japansk forskarstudie publicerad i tidskriften Heliyon.

I många länder ordnas övernattningar med lästema. Barnen får sova hemma i den egna sängen. I stället är det gosedjuren som får tillbringa natten på ett bibliotek. Där får de – inte helt oväntat med assistans från personalen – låna de bilderböcker som de är mest sugna på att läsa.

På morgonen får barnen se fotografier på gosedjurens läsfynd bland hyllorna. De får också med sig samma böcker. Under dagen är det många av barnen som sätter sig och läser böckerna för gosedjuren. Barnen visar också stort intresse för gosedjurens val av läsning.

I det japanska testet deltog 42 barn. Efter tre dagar hade effekten till stor del ebbat ut. Det var inte längre många barn som läste för gosedjuren.

Men det gick att väcka intresset till liv på nytt. Genom att för en natt ta bort gosedjuren och att åter visa fotografierna på gosedjuren i biblioteket inspirerades många barn till läsning.

Det fanns stora skillnader mellan de olika barnens beteende. Forskarnas förklaring är till detta att barn i femårsåldern håller på att förstå gränsen mellan fantasi och verklighet. Vissa barn tros ha insett att det inte var gosedjuren själva som hade valt ut böckerna, medan andra antas ha trott att det var så det gick till.

Anders

Foto: Istockphoto

1 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - läsning