Bonden Pär Strömberg trodde först att det var en vanlig sten han hittat på åkern vid Skråfosa när han inspekterade jorden inför vårsådden. Men några vaga ristningskonturer fick honom att ta kontakt med Fornminnesinstitutet. När myndigheten undersökte stenen visade det sig snart att den var en guldklimp för språkforskarna. Ristningen innehåller nämligen det allra första belägget för ordet hen som pronomen i svenskan. Runstenen har nu bidragit till att lösa en gåta som har gäckat språkforskarna sedan 1900-talets början.

Att nya runstenar upptäcks i Sverige är inte helt ovanligt. Ofta hittas de på åkrar eller som en del i ett byggnadsverk. De senaste åren har flera fynd gjorts i Stockholmsområdet, bland annat i Vallentuna, Österhaninge och Salem. Men inget har varit lika omvälvande som Skråfosastenen. Så här lyder ristningen:

"För Sigyn, som reste västerut,

restes denna sten,

och Åsmund högg.

Hen ligger i Hjaltland."

Sigyn tros ha varit hemmahörande i Eskilstunatrakten, alltså bara någon mil från den åker där Skråfosastenen nyligen påträffades. Västerut måste tolkas som resor till de brittiska öarna. Hjaltland var den tidens benämning på Shetlandsöarna. 

Forskarna funderade länge på om Åsmund inte hade full kännedom om runraden och högg fel när han refererade till Sigyn som hen, men har kommit fram till att så sannolikt inte var fallet. Dels har runradens tecken för a och e inte mycket gemensamt, dels har samme Åsmund på flera andra ristningar påträffade i Sörmland visat att han behärskade tidens alfabete till fullo.

Dessutom fanns vid denna tid inga utpräglade könsroller. Eftersom många män reste till fjärran länder skötte ofta kvinnor samtliga uppgifter på gården. Detta tros ha bidragit till framväxten av det könsneutrala pronomenet hen.

Jörn Skotte, forskningsarkivarie vid Fornminnesinstitutet, har undersökt stenen tillsammans med forskare vid Isof, Institutet för stenar och folkdräkter. Expertgruppens slutsats är att pronomenet hen användes för bägge könen åtminstone dialektalt i svenskan redan på 1000-talet.

Och inte nog med det. Det finns en koppling mellan fornsvenskans hen och det engelska ordet för höna.

Likt de flesta av den tidens vikingar ägnade sig inte Sigyn åt plundringståg, utan åt handel. Det är troligt att det i detta sammanhang förekommit byteshandel med husdjur. Det finns nämligen brittiska dokument som nämner en Sigyn, som handlade med fjäderfä. I samma dokument finns också det första anglosaxiska belägget för ordet hen.

Det finns flera exempel på engelska ord som lånades in från fornsvenskan på den tiden, till exempel mjöd (på engelska mead). Men det var först med tolkningen av den nyfunna runstenen som sambandet mellan fornsvenskans hen och engelskans hen kunde fastställas. Ett svenskt pronomen, hen, som under medeltiden föll i glömska i sveamålen, lånades alltså in i engelskan som ett substantiv för det som i Sverige heter höna – efter hönshandlaren Sigyn.

Kanske går det, som ordspråket säger, inte att göra en höna av en fjäder. Men väl ett engelskt substantiv av ett fornsvenskt pronomen.

Anders

Foto: Lise Claesson/Fornminnesinstitutet

24 kommentarer

Hen kom, hen såg, men kommer hen att segra? Den frågan ställde Jessika Gedin i gårdagens avsnitt av Babel, där Språktidningens chefredaktör Patrik Hadenius tillsammans med kulturjournalisten Ingrid Elam och kolumnisten Natalia Kazmierska försökte reda ut om hen är här för gott.

Trots att de tre i panelen var eniga om att ett nytt personligt pronomen har en funktion att fylla tycks detta inte spegla åsikterna hos svenska folket. En opinionsmätning av Gfk Samhällsbarometer visar att 68 procent av befolkningen är emot att byta ut han och hon mot hen. Trots att motståndet dominerade genomgående oavsett kön, ålder och utbildningsnivå fanns det något fler positiva både bland yngre och bland dem som sympatiserar med Vänstern och Miljöpartiet. Föga förvånande kanske, eftersom dessa partier har en överrepresentation av väljare som anser att jämställdhet och hbt-frågor är viktiga.

Men kanske ligger problemet i själva frågeställningen: "Är du för eller emot att man byter ut han och hon mot ett gemensamt pronomen hen i Sverige?"

Att systematiskt ersätta samtliga han och hon i tal och skrift är allt för drastiskt för de flesta. Att acceptera hen som ett komplement är en annan sak. Hade frågan formulerats "Är du för eller emot ett gemensamt pronomen hen som komplement till han och hon" kanske man fått ett annat resultat.

Debatten präglas av brist på nyansering. Sociala medier svämmar över av hen-fientliga kommentarer som "får vi inte längre vara pojke och flicka?" och "Ännu ett sätt att uppfostra barn jämställt. Använd hen och allt är löst. Gråt!".

Att hen skapar oro och osäkerhet är normalt i ett samhälle där vi är vana att identifiera oss själva och andra utifrån vårt kön. Hen utmanar detta synsätt, vilket kan både skrämma och inspirera.

Kommer ordet att ha erövrat språket om 40 år? Hen som lever får se.

Helén

3 kommentarer

Ett steg bort från det patriarkala och ett kliv mot en närmare relation. Så motiverar Helena Myrstener, präst i Limhamns församling, i en debattartikel i Kyrkans tidning varför hon vill att gud ska börja benämnas som hen i stället för han inom Svenska kyrkan.

Det könsneutrala pronomenet hen har fått stor uppmärksamhet under de senaste månaderna. Det började med den första barnboken där hen användes genomgående, och i morgon kommer ett nytt nummer av tidningen Nöjesguiden där hen också används genomgående.

I en avhandling i kyrkovetenskap visar Agneta Lejdhamre hur hon och han ges motsatta roller i de texter som ingår i Den svenska psalmboken. Han är självständig, asexuell och mäktig. Hon är underordnad, beskylls för klandervärd sexualitet och rör sig i psalmtexterna främst i den privata sfären. Där han är gudomlig får hon ofta symbolisera negativa egenskaper. Han förekommer också i mycket större utsträckning i texterna än hon.

Helena Myrstener skriver i Kyrkans tidning att det nu är dags att introducera hen inom Svenska kyrkan. Syftet är inte att utesluta "den manliga eller kvinnliga aspekten", utan att försöka möta de människor som i dag anser att den traditionella manliga beskrivningen av gud är för snäv.

I nyskrivna psalmer och böner har kyrkan enligt Helena Myrstener rört sig bort från de traditionella könsrollerna. Men för att kunna genomföra en verklig förändring måste även gudsbilden diskuteras:

"Kan det vara dags att våga något nytt som hänvisar till en Gud utanför de gränser som kön sätter? Syftet skulle inte vara att utradera t.ex. Jesu tilltal till Gud som fadern utan istället bana väg för ett gudsbegrepp som jag i första hand ser som en relation. Låta Gud vara Gud helt enkelt. Gränslös och beredd att befria även oss som kan tyngas av de olika föreställningar som finns av hur män eller kvinnor ska vara. Då tror jag att vi kan våga vara människor först och främst och inte hon eller han."

Här kan du läsa mer om hen-debatten.

Anders

3 kommentarer

Är 2012 på väg att bli hens år? Den hen-debatt som präglat årets två första månader visar inga som helst tecken på att avmattas. I stället tycks det som att hen är på väg att etablera sig på allvar. Tecknen är många.

På fredag kommer ett nytt nummer av Nöjesguiden. Chefredaktören Margrét Atladóttir har publicerat en bild av omslaget i sin blogg. I tidningens samtliga artiklar används det könsneutrala pronomenet hen.

I går användes hen i en artikel i Skånskan om en bilolycka i Malmö:

"En person som färdades i en bil som krockskadades både fram och bak blev så pass illa skadad att hen fick föras till Universitetssjukhuset i Malmö i ambulans."

Användningen av hen blev föremålet för en livlig diskussion på tidningens Facebook-sida. Anna-Malin Karlssons artikel om hen i Svenska Dagbladet har hittills fått över 360 kommentarer.

Hen har förekommit sporadiskt i pressen under några år. I Språktidningen 3/2007 säger språkforskaren Karin Milles att hens framtid avgörs av användarna. Det går inte att introducera ett komplement till han, hon och den ovanifrån. För att få fäste krävs det att hen faktiskt används.

Just nu tycks hen också användas mer än någonsin tidigare. I databasen Presstext, som samlar artiklar från ett stort antal svenska dagstidningar och tidskrifter, har hen i år redan använts fler gånger än under hela förra året.

Debatten tog fart i samband med utgivningen av barnboken Kivi & monsterhund. I debattartiklar i Svenska Dagbladet och Sydsvenskan beskrevs hen av förläggarna som ett ord som "ger möjlighet att möta världen mer förutsättningslöst".

Nu kommer barnbok nummer två om hen, Känn med hen av Anette Skåhlberg. Boken handlar om figurerna hun, hin, hån, hyn och hen. I Dagens Nyheter säger Anette Skåhlberg att hon vill nyansera debatten. Samhället blir inte mer jämställt bara för att ett nytt pronomen vinner mark:

"Vi får inte ett mer jämställt samhälle genom att byta ut hon och han, utan vi riskerar att ta ett steg bakåt. I stället för att arbeta med att göra hon och han lika starka så använder man 'hen' för att slippa tänka på de problem vi egentligen har."

Som sagt. Kanske är hen på väg att nå ett större genomslag. Hen som lever får se.

Anders

1 kommentarer

Det var en liten ändring i Alice Tegnérs sång om sockerbagaren som orsakade mest läsarreaktioner efter att Aftonbladets Helena Utter besökt förskolan Egalia i Stockholm. Där försöker personalen undvika uppdelningar i manligt och kvinnligt. I sången ersattes han med hen: En sockerbagare hen bor i staden.

Pronomen är slitstarka saker i svenskan. Det dräller av nya substantiv, verb och adjektiv, medan personliga pronomen närmast tycks vara språkets motsvarighet till urberget. Det är en stabil ordklass där få förändringar äger rum.

Men kanske är det dags nu. Hen har lanserats som ett könsneutralt pronomen. Hittills har genomslaget varit begränsat. Tidskriften Ful använder sedan flera år tillbaka hen i stället för han och hon, och efter nyår kommer den första barnboken där hen är genomgående. Olika förlag har tidigare gett ut böcker där huvudpersonerns kön inte framgått. Men Kivi & monsterhund, som är skriven av Jesper Lundqvist och illustrerad av Bettina Johansson, är enligt egen utsago den första barnboken som konsekvent använder ett språk som "inte är kopplat till vad vi har mellan benen".

Jesper Lundqvist säger i ett pressmeddelande att det varit befriande att skriva hen:

"Varje gång man skriver 'han' eller 'hon' får man ett kulturhistoriskt bagage att förhålla sig till; medvetet eller omedvetet måste man möta upp eller bemöta sina egna och andras bilder, tyckanden, fördomar och generaliseringar om manligt/kvinnligt och pojkigt/flickigt. Det är jätteskönt att slippa den biten."

I Språktidningen 3/2007 säger Karin Milles, språkforskare vid Södertörns högskola, att det är svårt att säga något bestämt om hens framtid. Men om rörelsen för ett neutralt pronomen är tillräckligt stark kan hen få ett bredare genomslag:

"Jag tror att det beror på vad som händer med genusdebatten framöver. Om femtio år kan vi ha ett fullt genomslag för hen, eller så använder alla den som neutralt pronomen."

Anders

3 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - hen