Kvinnor är mer positiva än män till pronomenet hen. Kvinnor som har fött barn är i sin tur mer positiva till hen än kvinnor som inte fött barn. Det visar ett examensarbete i psykologi av Åsa Aspling och Josefine Nilsson vid Högskolan i Kristianstad.

Pronomenet hen gav förra året upphov till en av de stormigaste språkdebatterna på länge. Samtidigt bidrog uppmärksamheten till att allt fler skribenter fick upp ögonen för ordet. Språkrådet ändrade också nyligen rekommendationen för hen.

Förra året ökade användningen av hen i svensk press med över 1 000 procent jämfört med 2011. Under första halvåret 2012 var debatten som hetast och pronomenet förekom ofta i texter om hen. Under andra halvåret ökade i stället användningen av hen i vanliga artiklar.

Den trenden håller i sig. Användningen av hen ligger enligt Språktidningens undersökning under årets första sex månader på motsvarande nivå som samma period 2012. Skillnaden är att hen-debatten nu är sällsynt i spalterna. I stället använder allt fler skribenter hen i löpande text utan att på något sätt förklara eller motivera ordvalet. Det tyder på att pronomenet är på väg att bli mer etablerat.

Hen används i pressen främst som ett alternativ till han, hon eller den. Några representativa exempel:

Nya mellannamn får inte tas, men den som redan har ett mellannamn behåller det så länge hen önskar. (GT)

För att bilda regering måste hen få fler ja-röster än nej-röster i riksdagen, vilket Sverigedemokraterna hoppas ska ge partiet ett avgörande inflytande över vem som bildar nästa regering. (Expressen)

"Svenskarna shoppar för mycket" berättade en rubrik i SvD i september 2006. "Det är ohållbart i längden", uttalade sig en expert. Så rätt hen hade. Backlashen kom snabbt. (Svenska Dagbladet)

Det blir uppenbart hur sjukdom förminskar männi­skan, gör hen mindre än vad hen är. (Hufvudstadsbladet)

Läsaren inser plötsligt att hen befinner sig i en alternativ värld och att det är något märkligt med proportionerna. (Norrköpings Tidningar)

Naturligtvis kan faktumet att en nämndeman blir vittne i den tingsrätt där hen tjänstgör vara komplicerat och utgöra ett potentiellt jäv, men lagmannen hade redan prövat saken med sin nämnd och då ingen hade haft med människan att göra förelåg inget problem. (Aftonbladet)

Hen-debatten visade att det är ett pronomen som väcker känslor. Kvinnor är, enligt Åsa Asplings och Josefine Nilssons examensarbete, mer positiva till hen än män. Kvinnor som har barn är i sin tur mer positiva till hen än kvinnor som inte har barn. Männens attityd till hen är däremot oförändrad oavsett om de har barn eller inte.

Män som har fyllt 51 år är mest positiva till hen. Det största motståndet bland män finns i åldersgruppen 31 till 50 år. Kvinnornas inställning till hen var däremot jämnt fördelad över åldersgrupperna.

Anders

4 kommentarer

Användningen av hen exploderade under 2012. Men pronomenet fanns till somligas besvikelse inte med i Språkrådets nyordslista. Även om hen-debatten gjorde att många upptäckte och började använda ordet uppfyllde det inte Språkrådets kriterier.

– Det är inget nytt ord. Det har förekommit under lång tid, ända sedan 1960-talet, och har varit relativt vanligt i vissa kretsar, säger Per-Anders Jande, nyordsredaktör vid Språkrådet.

Det är inte alltid orden i nyordslistan har debuterat i svenskan under det gångna året. Ibland kan de ha använts sporadiskt under något eller några år för att sedan snabbt öka i användning. En sådan utveckling kan i vissa fall ge en plats på listan. Men hen var redan för etablerat för att kunna klassas som ett nyord.

– Skulle vi ha tagit med det skulle det ha varit för många år sedan, säger Per-Anders Jande.

Däremot fick verbet henifiera plats i nyordslistan. I en krönika i Språktidningen nämner Per-Anders Jande dessutom ytterligare nyord som bildats med hen som bas, nämligen henniska, hensexa och henhippa.

Anders

0 kommentarer

Användningen av hen har i svenska tidningar under året ökat med sisådär 1 266 procent. Men för den kanske mest oväntade användningen av hen svarar Hovrätten för Övre Norrland. I en dom som föll i tisdags förekommer det omdiskuterade pronomenet.

Hen-debatten började med nyheten om att pronomenet skulle användas i en barnbok, eskalerade i samband med en debattartikel i Svenska Dagbladet och har under året fått fortsatt bränsle genom bland annat Dagens Nyheters syn på ordet som ett "queerpolitiskt ställningstagande" och tidningen Nöjesguidens hen-nummer.

Under 2012 har användningen av hen i svenska tidningar hittills ökat med 1 266 procent jämfört med föregående år. Åtminstone var tionde artikel diskuterar pronomenet. I övriga artiklar används hen som ett "vanligt" pronomen, där hen exempelvis kan ha gjort sig skyldig till misshandel eller stöld.

(Siffrorna ovan ska tas med en nypa salt. Sökträffarna är inte kontrollerade och bland alla hen återfinns också avstavningar som hen-nes. Om dessa var ungefär lika vanliga under 2012 som under 2011 bör procentsatsen vara hyggligt korrekt. Att det rör sig om en kraftig ökning står i vilket fall som helst utom tvivel. Träffarna är hämtade från ett antal databaser som samlar texter från svenska dagstidningar och tidskrifter.)

I tisdags använde Hovrätten för Övre Norrland i Umeå pronomenet hen i en dom. Målet gäller om en polis gjort sig skyldig till tjänstefel. I domen skriver rätten:

Ansvar för tjänstefel uppstod enligt straffbestämmelsens ursprungliga lydelse endast när en gärningsman hade åsidosatt vad som till följd av lag eller annan författning gällde för myndighetsutövningen. Numera gäller att en gärningsman gör sig skyldig till tjänstefel när hen åsidosätter vad som gäller för uppgiften. En bärande tanke bakom denna reform var insikten om att det är omöjligt – och inte alltid heller önskvärt – att ge föreskrifter för alla tänkbara situationer som kan uppstå i den offentliga verksamheten och att verksamheten därför ofta bedrivs på grundval av allmänna principer.

Det är sannolikt första gången som pronomenet används i en dom. Intressant är också att hen förekommer i samma mening som ordet gärningsman. Förklaringen är möjligen att substantivet gärningsman inom rättsväsendet av tradition kan betyda både man och kvinna och därmed ses som könsneutralt, medan pronomenen han och hon inte ses som könsneutrala.

Anders

6 kommentarer

Med ett frågeformulär i bagaget passade vi under helgens bokmässa i Göteborg på att undersöka besökarnas attityd till elva nyord. Eller rättare sagt, tio färskingar som vi har snappat upp under året och en gammal bekant på stark uppgång, hen. Det könsneutrala pronomenet visade sig också vara besökarnas favorit – hela 56 procent vill att ordet ska överleva.

Hur representativt resultatet är går onekligen att diskutera. De som svarade på enkäten stannade till vid Språktidningens monter under mässan för att tävla eller teckna en prenumeration. Sannolikt är göteborgare och andra västsvenskar samt språkintresserade rejält överrepresenterade.

Varje person som svarade på enkäten fick välja högst tre av de elva orden. Några enstaka besökare passade ändå på att kryssa fler ord än tre. Vi har räknat in även dessa i resultatet.

Så här svarade mässbesökarna på frågan Vilka nyord tycker du ska överleva?

1. Hen (könsneutralt pronomen): 56 procent

2. Fejla (misslyckas): 40 procent

3. Nomofobi (rädsla för att vara utan mobiltelefontäckning): 37 procent

3. Vissla (slå larm om missförhållanden på arbetsplatsen): 37 procent

5. Spökvatten (grumlig dryck som uppstår när vatten hälls i ett glas som tidigare innehållit mjölk): 34 procent

6. Jinxa (dra otur över något genom att prata om det): 23 procent

7. Hubot (en människoliknande robot känd från tv): 20 procent

8. Blingon (korsning mellan blåbär och lingon): 16 procent

8. Tyckonomi (samhällsklimat där åsikter går före analys, fakta och källkritik): 16 procent

10. Kvittojournalistik (journalistik som bygger på granskning av kvitton och bokföring): 14 procent

11. Drinkorexi (svälta sig för att kunna dricka kaloririk alkohol): 7 procent

Anders

6 kommentarer

Miljöpartiet väljer hen i det förslag till nytt partiprogram som presenterades i går. Det könsneutrala pronomenet ersätter därmed formuleringen hon eller han som användes i det förra partiprogrammet.

När Miljöpartiet år 2005 klubbade ett nytt partiprogram fanns förslag om att använda ordet hen. Då ansågs pronomenet inte vara tillräckligt känt för att det inte skulle störa läsningen, och förslaget röstades ned.

Efter det senaste årets debatt anser Miljöpartiet nu att tiden är mogen för att gå över till hen. Ordet sägs symbolisera ett modernt parti och anses nu ha nått tillräcklig spridning för att inte längre försvåra läsförståelsen. Så här används pronomenet i partiprogrammets andra avsnitt som har rubriken Människan:

"Människan är fantastisk. Hen är medkännande, skapande och kreativ. Hen kan drömma och har viljan att försöka omsätta sina drömmar i verklighet."

I det gamla partiprogrammet kunde det i stället se ut så här:

"En politiker ska vara ett föredöme och så långt som möjligt leva i enhetlighet med de idéer som hon eller han förespråkar."

Totalt förekommer hen åtta gånger i förslaget till nytt partiprogram.

Anders

1 kommentarer

Några vältajmade debattartiklar i samband med lanseringen av barnboken Kivi & monsterhund gjorde att pronomenet hen plötsligt fick kommentarsfälten att glöda. Nu är det dags för en uppföljare. Den här gången heter boken Kivi & den gråtande goraffen – och hen hänger med även i detta äventyr.

Det är i dag åtta månader sedan Kivi & monsterhund lanserades genom en debattartikel i Svenska Dagbladet. Jesper Lundqvist och Bettina Johansson stod bakom den första barnboken som använde ordet hen, och lyckades därmed lyfta fram ett pronomen som visserligen funnits sedan 1960-talet men aldrig nått någon större utbredning.

För någon vecka sedan blossade debatten upp på nytt i samband med att Dagens Nyheter i vissa typer av artiklar avrådde från att använda hen. Tidningens ledning förknippar ordet med queerpolitik, och är långt ifrån ensam om att göra den kopplingen. Även om medvetenheten om hen har ökat under året – det ploppar till exempel upp i tidningsartiklar ganska flitigt – tycks det återstå en hel del innan ordet kan etablera sig som ett pronomen bland andra. Att många alltjämt förknippar ordet med en politisk rörelse gör att dess sprängkraft är intakt.

Uppföljaren heter Kivi & den gråtande goraffen. Författaren Jesper Lundqvist kommenterar i ett pressmeddelande hen-turbulensen:

"Det är intressant att se hur det en hittar på speglas i verkligheten. Visst tänkte jag att det skulle kunna uppmärksammas, att skriva en barnbok med könsneutrala pronomen - men att de skulle bli ett sådant fasligt buller och bång hade jag aldrig anat. Det kändes lite som att Monsterhund hade släppts lös på bloggar och debattsidor. Samtidigt kände jag att ’hen’ ofta blev missförstått och lite mobbat. Så föddes idén om goraffen, ett djur som inte riktigt passar in i det förväntade och det därför kan vara lite svårt att tycka om. I alla fall innan en har vant sig."

Här kan du läsa mer om hen.

Anders

0 kommentarer

Efter några månader med sporadisk användning i dagspressen blev ordet hen i förra veckan åter föremål för debatt. Den tändande gnistan var denna gång en artikel i Dagens Media där det framkom att Dagens Nyheter avrådde från att använda pronomenet hen i nyhetstexter. Dels för att ordet kan ses som ett politiskt ställningstagande, dels för att det kan störa läsningen.

Rekommendationen orsakade häftiga reaktioner. En som ogillade beslutet var Oivvio Polite. Han snickrade ihop sajten dhen.se som speglade dn.se med en liten skillnad – alla hon och han var utbytta mot hen. I Dagens Media berättar han om varför han valde att henifiera Dagens Nyheters webbplats:

"Det viktiga är inte att folk säger 'hen'. Jag vill att folk ska förstå att när man säger 'han' och 'hon' så är det också ett val som även det är politiskt.

Dagens Nyheter svarade med att polisanmäla Oivvio Polite, och gav därmed hen-debatten nytt bränsle. I Journalisten fick han svara på hur idén till den henifierade versionen av dn.se uppkom:

"Jag är involverad i frågor som rör språk och identitet. Jag delar lokal med tidskriften Ful, som är queerfeministisk, så jag har diskuterat frågan en del de senaste dagarna. Jag har också jobbat för en annan feministisk tidskrift. Den här sortens proxyfilter har funnits sedan 90-talet och det senaste halvåret har det dykt upp några 'heneratorer'. Jag tycker att hen-debatten är intressant, och jag ville kommentera den på det här sättet."

Verbet henifiera ('ersätta något med hen') har använts även före turerna kring Dagens Nyheter och dhen.se. En bloggare undrar i ett inlägg om det svenska bokstaveringsalfabetet bör kvoteras eller henifieras, alltså antingen förändras genom att ersätta vissa mansnamn med kvinnonamn eller genom att enbart använda namn som kan bäras av både män och kvinnor.

På nätet går det också att få hjälp av henerator.se, en funktion som gör att alla hon och han byts ut mot hen på de sajter som besöks. Sajten henererar alltså henifierade webbplatser.

Anders

2 kommentarer

"Det blir möjligtvis roligt om man ser framför sig hönor med resväskor, men jag tror att folk förstår vad vi menar", säger Norwegians marknadschef Sara Camursoy till Resumé om att flygbolaget i en annonskampanj kallar sig the businesshen's airline. Annonserna har bland annat publicerats i Dagens Nyheter, där redaktionsledningen avråder från användning av pronomenet hen i nyhetstexter. Detta eftersom hen dels anses kunna hindra läsningen av tidningen, dels kan uppfattas som ett queerpolitiskt ställningstagande.

Något totalförbud är det dock inte frågan om. I lördagstidningen fanns exempelvis ett reportage om möhippor och svensexor där både män och kvinnor deltar. Sådana kan kallas henhippor eller hensexor.

Under en kort stund i dag gick det dock att läsa en henifierad version av Dagens Nyheter på nätet. Journalisten Oivvio Polite skapade spegelsajten dhen.se där alla han och hon var utbytta mot hen. Som objektsform användes henom. En liknande henifierad surfupplevelse kan fås genom sajten henerator.se.

Webbplatsen, som enligt Dagens Media har polisanmälts av Bonnier, är i skrivande stund oåtkomlig, men Ajour och Feber visar hur den såg ut. I Dagens Media berättar Oivvio Polite om spegelsajten.

Här kan du läsa mer om DN:s syn på ordet hen.

Anders

0 kommentarer

Samma dag som det framkom att Dagens Nyheters redaktionschef Åsa Tillberg avrådde tidningens journalister från att använda ordet hen dök det ändå upp på webbplatsen. Norwegian kampanjar med budskapet att flygbolaget är "the businesshen's airline". På nätet lyftes sammanträffandet fram som något slags poetisk rättvisa.

Trots att hen har funnits som pronomen i svenskan i snart 50 år (om än under många långa år i djup medieskugga) finns det få ord som väcker så heta känslor. Enligt Dagens Media skriver Åsa Tillberg i ett mejl till personalen att hen alltjämt är så nytt och ovant att det får många läsare att tappa fokus i läsningen. Det är ett tungt argument. Texter ska så klart vara begripliga. Läsarna är säkerligen vana att i tidningarna ständigt möta nya substantiv, verb och adjektiv. Pronomen är däremot en ordklass som sällan ser särskilt mycket action.

Men det känns lite trist att ett av skälen till att Dagens Nyheter avråder från hen i nyhetsartiklar är att det "kan uppfattas som ett querpolitiskt ställningstagande". Hen är ett fiffigt och i många fall alldeles briljant litet ord som fyller en språklig funktion – queer eller inte.

Även om hen alltjämt är sällsynt i dagspressen har användningen närmast exploderat under året. I just Dagens Nyheter har hen lovordats av Björn Wiman och Karl Dalén. I enkäter som gjorts av Medievärlden och Dagens Media framkommer att flera chefredaktörer anser att hen är problematiskt eftersom ordet för många alltjämt är obekant och därför riskerar att skymma innehållet i texterna. Jan Helin, chefredaktör för Aftonbladet, har en ganska representativ hållning i frågan:

"Aftonbladet har samma policy för hen som för andra nyord, vilket betyder att det ska hanteras med förnuft och känsla av redaktörerna."

Språktidningens chefredaktör Patrik Hadenius diskuterade i dag ordet hen med Åsa Tillberg i Nordegren & Epstein i Sveriges Radio. Patrik Hadenius sade bland annat att använda hen är ett sätt att visa att det går att vara modern och progressiv trots att hen gör en tryckt tidning.

Anders

0 kommentarer

Dagens gästbloggare är Henrik Williams, professor i nordiska språk vid Uppsala universitet:

1 april i år kunde Språktidningen meddela det sensationella fyndet av en runsten som enligt uppgift använde ordet hen i den avslutande nekrologen: ”Hen ligger i Hjaltland (= Shetland)”. Stenen på bilden föreställer visserligen ett runminnesmärke vid gamla Turingevägen i Södertälje (Sö 311) som handlar om något helt annat, men så var ju det hela också ett aprilskämt.

Som ett skämt kan det tyckas att ordet hen skulle ha att göra med engelskans hen ’höna’, men en del upprörda insändarskribenter använder faktiskt detta argument mot innovationen. Att ord på olika språk råkar likna varandra betyder ju inte nödvändigtvis att det har med varandra att göra. Tänk bara på ordet fart som betyder helt olika saker på svenska och engelska...

Hur som helst har vi uppenbarligen stor användning för ett könsmässigt ospecificerat pronomen som hen, och det kunde nog ha behövts långt tidigare, även om det nu alltså inte finns på Språktidningens runsten. Men det ironiska är att det faktiskt har funnits en alldeles äkta runinskrift från vikingatiden med ett ord som till synes kan vara identiskt med hen. På Härnevisstenen (U 621) i Bro tre mil nordväst om Stockholm har det stått ”Åbjörn och Sjöbjörn och Gunhild lät resa denna sten efter sin fader och ?? efter sin make Assur.” Det ord som jag har markerat med frågetecken är ristat en på stenen, vilket kan återges som (h)en eftersom h ganska ofta faller bort i uppländskt runspråk (liksom i den sentida roslagsdialekten).

Elias Wessén som 1949 publicerade Härnevistenen i Upplands runinskrifter 3 räknade med att en återger pronomenet hon och syftar på Gunhild. Denna del av runstenen är sedan länge förstörd och Wessén menade att 1600-talsrunologerna läste fel när de avtecknade en. Ordet hen tänkte han naturligtvis inte på. Men inte ens detta belägg går att se som det första på hen, även om man som jag tror att det faktiskt har stått en. Evert Salberger visade nämligen i en artikel 2000 i tidskriften Gardar att ordet kan tolkas som än, vilket betyder ’dessutom’. Kanske inte lika spännande, men rätt ska vara rätt.

Den som vill veta mer om runor och runstenar kan söka vidare här.

Henrik Williams

2 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - hen