Hen är lika lättläst som han och hon. Det könsneutrala pronomenet har ingen inverkan på läshastigheten. Det visar en svensk studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Psychology.

När debatten om det könsneutrala pronomenet hen kulminerade 2012 var inledningsvis språkvården och medierna i många fall ganska skeptiska. När de uppmanade till försiktighet var läsbarheten ett vanligt argument. Hen befarades kunna störa rytmen eftersom läsarna inte troddes vara bekanta med ordet.

Att vi reagerar på nya ord i språket är naturligt. Det gäller i synnerhet pronomen eftersom det är en ordklass där förändringar är mycket sällsynta.

Men hen etablerade sig snabbt. I takt med att ordet blev allt vanligare ändrades också rekommendationerna. De försiktiga attityderna blev allt mer tillåtande.

Nu fastslår svenska forskare i psykologi att hen inte påverkar läshastigheten. De har studerat ögonrörelser hos 120 svenskar. De fick läsa texter där pronomenen alternerades: Förskolläraren/Doktoranden/Tjejen/Studenten skrev under kontraktet. Hen/Hon såg fram emot att börja på nya jobbet.

Hen var alltså lika lättläst som han och hon. De olika pronomenen processades lika snabbt.

Det fanns inte heller några tecken på att personliga attityder skulle ha någon betydelse. Deltagare som till exempel beskrev sig som feminister eller gillade hen läste ordet i samma hastighet som andra testpersoner.

Resultaten antyder att vi numera är vana vid hen och att pronomenet kan referera till alla kön. Tidigare forskning visar annars att vi stannar till när ett pronomen inte matchar vår förförståelse. Att använda han om drottning får till exempel läsningen att komma av sig eftersom de flesta nog förväntar sig hon.

Hen tycks inte påverka föreställningarna om hur världen ser ut. Därför har det heller ingen inverkan på läshastigheten.

Här kan du läsa mer om utbredningen av hen i svenska medier.

Anders

Foto: Pixabay

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

0 kommentarer

Hen blev ännu vanligare i svensk press under 2020. Användningen av det könsneutrala pronomenet har nu ökat tio år i följd.

I Upsala Nya Tidning diskuterade språkvårdaren Rolf Dunås 1966 behovet av ett könsneutralt pronomen i svenskan. Hans förslag var hen. Men i språkvetarkretsar hade frågan redan diskuterats i flera år. Språkforskaren Karl-Hampus Dahlstedt ska ha tagit upp hen under föreläsningar redan under 1950-talet.

Diskussionen dök upp i medierna då och då under de följande årtiondena. Men det var främst en debatt mellan språkvetare. Många efterlyste ett könsneutralt pronomen – men många var också skeptiska till att det över huvud taget skulle vara möjligt att införa ett nytt pronomen.

Kring millennieskiftet började hen etablera sig bortom den massmediala mittfåran. Hen blev under det tidiga 2000-talet allt vanligare som pronomen bland personer som inte ville omtalas som han eller hon. Ett antal feministiska skribenter och tidskrifter började också använda hen. I takt med att hen blev vanligare blev det också allt oftare föremål för debatt i etablerade medier.

Debatten kulminerade 2012 i samband med utgivningen av barnboken Kivi och monsterhund. Författaren Jesper Lundqvist använder genomgående hen om huvudpersonen och berättar inte om Kivi är man, kvinna eller icke-binär. Debatten handlade inte bara om hen i sig. Det könsneutrala pronomenet diskuterades ofta i relation till könsroller och barnuppfostran.

Debatten var bitvis oerhört intensiv. Men den tystnade 2015 när hen togs med i nya upplagan av Svenska Akademiens ordlista. Intåget i ordlistan tog död på argumenten om att hen inte skulle vara etablerat eller ett riktigt ord. Det sågs också som en bekräftelse på att det faktiskt var möjligt att införa nya pronomen i svenskan.

Sedan 2011 har hen från år till år blivit vanligare i svensk press. Då gick det drygt 13 000 han och hon på varje hen. Under 2020 gick det bara 114 han och hon på varje hen. Under 2019 var motsvarande siffra 122.

Hen har alltså blivit mer än hundra gånger vanligare inom loppet av tio år. Men han och hon är alltjämt mycket vanligare i medierna.

Dessutom verkar svensk press att fortsätta skriva mer om män än om kvinnor. Pronomenet han var förra året 84 procent vanligare än hon. Det gick 74 han på varje hen – men bara 40 hon på varje hen.

De exakta siffrorna ska tas med en nypa salt. I materialet – som är för stort för att kontrollera inom ramarna för den här undersökningen – ingår drygt 3,6 miljoner belägg på han, hen och hon. Alla träffar är dock inte äkta utan i underlaget ingår till exempel även avstavningar som han-, hen- och hon-.

Anders

Foto: Pixabay

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

1 kommentarer

Hen fortsätter att bli allt vanligare i svensk press. Under 2019 gick det 122 han och hon på varje hen. Det är den största andelen hen hittills.

I ett av Språktidningens första nummer 2007 fanns en artikel om det könsneutrala pronomenet hen. Då var det ett ord som ganska få kände till och ännu färre använde. Det förekom dock i vissa tidskrifter och var dessutom ganska vanligt bland personer som inte definierade sig som män eller kvinnor.

Under 2010 började debatten om hen komma igång. Då rapporterade bland annat Sydsvenskan om en förälder som inte ansåg att det egna barnet skulle uppfostras in i typiska könsroller för pojkar eller flickor. Barnet skulle på egen hand få utveckla sin identitet. Ett sätt att undvika könsstereotyper var att använda pronomenet hen. Två år senare utkom barnboken Kivi och monsterhund. Där används pronomenet hen genomgående om huvudpersonen. Uppmärksamheten kring boken ledde till en intensiv diskussion som utlöstes av en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Men hen blev ganska snart accepterat. Inledningsvis hade flera svenska medier en avvaktande hållning. Pronomenet användes först oftare i texter av personlig karaktär, som ledare och krönikor. Snart började det även bli vanligt i exempelvis nyhetstexter.

Hen har blivit vanligare i svensk press för varje år. Och 2019 var inget undantag. Då gick det 122 han och hon på varje hen. Under 2018 gick det 133 han och hon på varje hen. Det kan jämföras med 2011. Året innan den stora debatten om pronomenet bröt ut gick det drygt 13 000 han och hon på varje hen.

Fortfarande är hen vanligare i finlandssvensk press. Där gick det förra året 47 hen på varje han och hon. Det var dock en tillbakagång jämfört med 2018 då motsvarande siffra var 38.

De exakta siffrorna i den här undersökningen ska tas med en nypa salt. Det totala antalet träffar på han, hen och hon är drygt 2,8 miljoner. Den stora majoriteten är pronomen. Men i det materialet, som är för stort för att kontrollera, finns exempel på hur samma bokstavskombinationer används i andra betydelser och som egennamn. Där ingår också avstavningarna han-, hen- och hon-.

Anders

Foto: Pixabay

0 kommentarer

 

Här är ett nytt avsnitt av Språktidningens podd! Gäst i dagens avsnitt är Karin Milles, docent i svenska vid Södertörns högskola. Hon samtalar med Språktidningens chefredaktör Anders Svensson om debatten om det könsneutrala pronomenet hen och andra diskussioner om jämställt språk.

I Språktidningen 6/2019, som börjar delas ut till prenumeranter i dag, skriver Karin Milles om förslaget till ett nytt bokstaveringsalfabet. I podden berättar hon mer om sin syn på det alfabet som används i dag och olika förslag till förändringar.

 

Du hittar podden hos Apple, Spotify, Acast, Soundcloud och Youtube.

Om du vill stödja podden ekonomiskt kan du skicka ett bidrag genom Swish till 123 157 9937.

Anders

Foto: Martin Stenmark

0 kommentarer

Unga svenskar som bor i storstäder är mest positiva till det könsneutrala pronomenet hen. Ordet väcker starka känslor – men de flesta är överens om att hen i sig inte leder till ökad jämställdhet. Det visar en studie utförd av forskare i psykologi vid Lunds universitet.

Hösten 2015 undersökte tre svenska forskare i psykologi attityder till och användning av pronomenet hen. Resultatet publicerades i en rapport förra året. De konstaterar att kännedomen om ordet är mycket hög. Men det är också något av en vattendelare. Vissa ser mycket positivt på hen – och andra mycket negativt.

Undersökningen visar att svenskar som är bosatta i storstäder och som ännu inte har fyllt 26 år är mest positiva till hen. Samma sak gäller studerande och personer som har läst på högskola eller universitet. De använder också hen oftare.

Feministiskt initiativs väljare ser i allmänhet mycket positivt på hen. Även anhängare till Miljöpartiet och Vänsterpartiet är mer entusiastiska än snittet. Sverigedemokraternas sympatisörer är mest negativa.

En majoritet av deltagarna i undersökningen uppger att de aldrig använder hen. Bara några få svarar att de använder pronomenet dagligen.

Deltagarna fick också sätta betyg på hen enligt en femgradig skala. Genomsnittet blev 2,4. Hela 35 procent gav hen betyget 1 – vilket motsvarade ”mycket dåligt”.

Även om hen alltså delade deltagarna var de flesta överens om att pronomenet i sig inte kommer att leda till ökad jämställdhet. När de ställdes inför tio olika påståenden var det flest som höll med om detta. Färst instämde i påståendet att hen gjorde dem glada.

Här kan du läsa mer om användningen av hen i svenska medier.

Anders

Foto: Pixabay

2 kommentarer

Pronomenet hen fortsätter att vinna mark i svenska medier. Under 2018 gick det 133 han och hon på varje hen. Sedan debatten om det könsneutrala pronomenet hen tog fart har det blivit hundra gånger vanligare i medierna.

2011 – året innan debatten om hen blev den kanske hetaste språkfrågan – var det könsneutrala pronomenet mycket sällsynt i svenska medietexter. Då gick det drygt 13 000 han och hon på varje hen. Under 2012 diskuterades hen i en lång rad svenska medier. Då sjönk antalet han och hon till 416 på varje hen.

Sedan dess har hen blivit vanligare för varje år. Och 2018 var inget undantag. Då minskade antalet han och hon på varje hen till 133. Under 2017 var motsvarande siffra 149.

Dessutom fortsätter hen att vara ett pronomen som används oftare i finlandssvenska medier. I finlandssvensk press gick det förra året bara 38 han och hon på varje hen – vilket kan jämföras med 49 under 2017.

Tendensen är alltså tydlig. De exakta siffrorna ska dock tas med en nypa salt. Träffarna – som är drygt 3,6 miljoner – är inte kontrollerade. I materialet finns avstavningar av ord som börjar på han-, hen- och hon- samt andra användningar av samma bokstavskombinationer.

Anders

Foto: Pixabay

0 kommentarer

Hen fortsätter att öka i svenska medier. Aldrig tidigare har det gått så få han och hon på varje hen som under 2017.

Under 2012 fick det könsneutrala pronomenet hen sitt stora genombrott. Jämfört med 2011 blev det då 31 gånger vanligare i svensk press. För varje hen som användes i svensk press under 2012 förekom 416 han och hon. Sedan dess har hen fortsatt vinna mark.

Förra året gick det sammanlagt 149 han och hon på varje hen. Under 2016 var motsvarande siffra 159.

En annan trend som håller i sig är att hen förekommer oftare i finlandssvensk press. Där gick det under 2017 totalt 49 han och hon på varje hen. Året innan var antalet 57.

Tendensen är tydlig. Men de exakta siffrorna ska tas med en nypa salt. Eftersom materialet innehåller över 4 miljoner träffar på hen, han och hon är det inte möjligt att granska dem. I materialet ingår bland annat avstavningar av ord som börjar på hen-, han- och hon- och andra användningar av samma bokstavskombinationer.

Här kan du läsa mer om hur hen blir allt vanligare i medierna.

Anders

Foto: Istockphoto

5 kommentarer

Pronomenet hen fortsätter att bli allt vanligare i svensk press. Förra året gick det bara 159 han och hon på varje hen. I finlandssvenska medier är det könsneutrala pronomenet ännu vanligare.

Det har nu gått fem år sedan debatten om hen tog fart på allvar. Inledningsvis var det många svenska medier som hade en avvaktande inställning till ordet. Trots denna skepsis har hen för varje år blivit vanligare i tidningstext.

Under 2016 gick det 159 han och hon på varje hen. Året innan var motsvarande siffra 179. Så sent som 2011 – året innan hen fick sitt genombrott – gick det i svensk press över 13 000 han och hon på ett hen.

I finlandssvenska medier är hen ännu vanligare. Där gick det förra året 57 han och hon på varje hen.

De exakta siffrorna ska tas med en nypa salt. Eftersom det handlar om drygt 4,2 miljoner ord skulle det ta enorm tid att kontrollera varje enskild användning. Vissa av träffarna i underlaget är inte pronomen, utan i materialet finns också avstavningar (han-, hen- och hon-) och andra användningar (sådana kan vara den sydkoreanska författaren Han Kang, substantivet hen (’brynsten’) och substantivet ho i bestämd form). De första 200 träffarna för de tre pronomenen har kontrollerats. Samma andel av träffarna har sedan räknats bort från totalsummorna.

Tendensen är dock mycket tydlig. Användningen av hen fortsätter att öka i svensk press.

Här kan du läsa mer om spridningen av hen.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Pronomenet hen blir allt vanligare i svensk press. Under 2015 gick det bara 179 han och hon på varje hen. Så sent som 2011 var antalet över 13 000.

Sedan debatten om det könsneutrala pronomenet hen nådde den breda allmänheten i början av 2012 har mycket hänt. Ordet har tagit plats i Svenska Akademiens ordlista och det har gett upphov till diskussioner om könsneutrala pronomen i bland annat norska, danska och isländska. Och inte minst har attityden från de etablerade medierna gått från tveksam till tillåtande.

I takt med att pronomenet blir allt vanligare blir det också mindre laddat. Flera mediespråkvårdare som Språktidningen talat med vittnar om att hen i spalterna i dag inte väcker alls lika starka känslor som för några år sedan. Det betyder dock inte att kritiken har tystnat. Det finns fortfarande många som anser att ordet är onödigt och politiskt.

Inget tyder i dag på att hen skulle vara någon dagslända. I svensk press gick det förra året 179 han och hon på varje hen. Under 2014 var motsvarande siffra 241, under 2013 drygt 300, under 2012 drygt 400 och 2011 – året innan hen-debatten tog fart på allvar – över 13 000. Hen har alltså på bara fem år tagit steget från mycket sällsynt till ganska vanligt i svensk press.

Ganska vanligt innebär i det här fallet att den som en slumpvis utvald dag läser varenda artikel i en dagstidning bör stöta på hen åtminstone en gång.

En brasklapp för de siffror som förekommer i texten. I svensk press förekom han, hon och hen vid närmare fyra miljoner tillfällen under 2015. Bara en bråkdel – närmare bestämt de 200 första träffarna för varje ord – har kontrollerats. Det betyder att det i materialet kan finnas han som handlar om Han Solo, hon som handlar om den överfulla hon i stallet och hen som handlar om travhästen Hen Ja.

De exakta siffrorna är det därför bra att ta med en nypa salt. Trenden är dock tydlig. Siffrorna för tidigare år har räknats fram på samma sätt.

Anders

Foto: Istockphoto

3 kommentarer

Hán ser ut att kunna bli isländskans könsneutrala pronomen. Inom hbtq-kretsar har det hunnit bli ganska vanligt. Däremot hörs det sällan i allmänspråket. Kanske får hán hjälp att etablera sig genom professor Eiríkur Rögnvaldsson, som börjat ta upp pronomenet när han undervisar i isländsk grammatik.

Efter debatten om hen i Sverige har liknande diskussioner uppstått i flera grannländer. I norskan har hen börjat användas som könsneutralt pronomen. I danskan används høn. Inget av dem är dock ännu lika etablerat som hen i svenskan.

Även på Island finns det personer som efterlyser ett könsneutralt pronomen som komplement till hann och hún. Det går visserligen att använda það (’det, den, han, hon’), men det har inte vunnit acceptans som könsneutralt pronomen hos transpersoner. Anledningen är att það förknippas med saker och inte med personer.

I stället har hán börjat användas som pronomen för personer som varken betraktar sig som män eller kvinnor. Andra förslag som förekommit i diskussionerna var och . Uppslutningen var dock störst bakom hán eftersom det ansågs stå mitt emellan hann och hún.

Än så länge är hán mycket sällsynt i allmänspråket. Inom hbtq-kretsar är pronomenet däremot ganska etablerat. En som kan ge hán ytterligare spridning är Eiríkur Rögnvaldsson, professor i isländska vid Háskóli Íslands i Reykjavík (bilden). Under våren börjar han ta upp hán när han undervisar i isländsk grammatik.

Valet av hán är dock inte självklart för alla. Pronomenet böjs hán i ackusativ, háni i dativ och háns i genitiv. Somliga tycker att det är en böjning som har tydligt maskulina drag.

En av dem är Baldur Sigurðsson, som är docent i isländska vid Háskóli Íslands. I en diskussion på Facebook argumenterar han i stället för som könsneutralt pronomen. Det skulle kunna böjas enligt samma mönster som þú (’du’), alltså , hig, hér och hín jämfört med þú, þig, þér och þín. Han anser att en sådan böjning vore lämpligast eftersom den inte skulle kunna föra tankarna till annat än det könsneutrala þú.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - hen