Hen fortsätter att öka i svenska medier. Aldrig tidigare har det gått så få han och hon på varje hen som under 2017.

Under 2012 fick det könsneutrala pronomenet hen sitt stora genombrott. Jämfört med 2011 blev det då 31 gånger vanligare i svensk press. För varje hen som användes i svensk press under 2012 förekom 416 han och hon. Sedan dess har hen fortsatt vinna mark.

Förra året gick det sammanlagt 149 han och hon på varje hen. Under 2016 var motsvarande siffra 159.

En annan trend som håller i sig är att hen förekommer oftare i finlandssvensk press. Där gick det under 2017 totalt 49 han och hon på varje hen. Året innan var antalet 57.

Tendensen är tydlig. Men de exakta siffrorna ska tas med en nypa salt. Eftersom materialet innehåller över 4 miljoner träffar på hen, han och hon är det inte möjligt att granska dem. I materialet ingår bland annat avstavningar av ord som börjar på hen-, han- och hon- och andra användningar av samma bokstavskombinationer.

Här kan du läsa mer om hur hen blir allt vanligare i medierna.

Anders

Foto: Istockphoto

2 kommentarer

Pronomenet hen fortsätter att bli allt vanligare i svensk press. Förra året gick det bara 159 han och hon på varje hen. I finlandssvenska medier är det könsneutrala pronomenet ännu vanligare.

Det har nu gått fem år sedan debatten om hen tog fart på allvar. Inledningsvis var det många svenska medier som hade en avvaktande inställning till ordet. Trots denna skepsis har hen för varje år blivit vanligare i tidningstext.

Under 2016 gick det 159 han och hon på varje hen. Året innan var motsvarande siffra 179. Så sent som 2011 – året innan hen fick sitt genombrott – gick det i svensk press över 13 000 han och hon på ett hen.

I finlandssvenska medier är hen ännu vanligare. Där gick det förra året 57 han och hon på varje hen.

De exakta siffrorna ska tas med en nypa salt. Eftersom det handlar om drygt 4,2 miljoner ord skulle det ta enorm tid att kontrollera varje enskild användning. Vissa av träffarna i underlaget är inte pronomen, utan i materialet finns också avstavningar (han-, hen- och hon-) och andra användningar (sådana kan vara den sydkoreanska författaren Han Kang, substantivet hen (’brynsten’) och substantivet ho i bestämd form). De första 200 träffarna för de tre pronomenen har kontrollerats. Samma andel av träffarna har sedan räknats bort från totalsummorna.

Tendensen är dock mycket tydlig. Användningen av hen fortsätter att öka i svensk press.

Här kan du läsa mer om spridningen av hen.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Pronomenet hen blir allt vanligare i svensk press. Under 2015 gick det bara 179 han och hon på varje hen. Så sent som 2011 var antalet över 13 000.

Sedan debatten om det könsneutrala pronomenet hen nådde den breda allmänheten i början av 2012 har mycket hänt. Ordet har tagit plats i Svenska Akademiens ordlista och det har gett upphov till diskussioner om könsneutrala pronomen i bland annat norska, danska och isländska. Och inte minst har attityden från de etablerade medierna gått från tveksam till tillåtande.

I takt med att pronomenet blir allt vanligare blir det också mindre laddat. Flera mediespråkvårdare som Språktidningen talat med vittnar om att hen i spalterna i dag inte väcker alls lika starka känslor som för några år sedan. Det betyder dock inte att kritiken har tystnat. Det finns fortfarande många som anser att ordet är onödigt och politiskt.

Inget tyder i dag på att hen skulle vara någon dagslända. I svensk press gick det förra året 179 han och hon på varje hen. Under 2014 var motsvarande siffra 241, under 2013 drygt 300, under 2012 drygt 400 och 2011 – året innan hen-debatten tog fart på allvar – över 13 000. Hen har alltså på bara fem år tagit steget från mycket sällsynt till ganska vanligt i svensk press.

Ganska vanligt innebär i det här fallet att den som en slumpvis utvald dag läser varenda artikel i en dagstidning bör stöta på hen åtminstone en gång.

En brasklapp för de siffror som förekommer i texten. I svensk press förekom han, hon och hen vid närmare fyra miljoner tillfällen under 2015. Bara en bråkdel – närmare bestämt de 200 första träffarna för varje ord – har kontrollerats. Det betyder att det i materialet kan finnas han som handlar om Han Solo, hon som handlar om den överfulla hon i stallet och hen som handlar om travhästen Hen Ja.

De exakta siffrorna är det därför bra att ta med en nypa salt. Trenden är dock tydlig. Siffrorna för tidigare år har räknats fram på samma sätt.

Anders

Foto: Istockphoto

2 kommentarer

Hán ser ut att kunna bli isländskans könsneutrala pronomen. Inom hbtq-kretsar har det hunnit bli ganska vanligt. Däremot hörs det sällan i allmänspråket. Kanske får hán hjälp att etablera sig genom professor Eiríkur Rögnvaldsson, som börjat ta upp pronomenet när han undervisar i isländsk grammatik.

Efter debatten om hen i Sverige har liknande diskussioner uppstått i flera grannländer. I norskan har hen börjat användas som könsneutralt pronomen. I danskan används høn. Inget av dem är dock ännu lika etablerat som hen i svenskan.

Även på Island finns det personer som efterlyser ett könsneutralt pronomen som komplement till hann och hún. Det går visserligen att använda það (’det, den, han, hon’), men det har inte vunnit acceptans som könsneutralt pronomen hos transpersoner. Anledningen är att það förknippas med saker och inte med personer.

I stället har hán börjat användas som pronomen för personer som varken betraktar sig som män eller kvinnor. Andra förslag som förekommit i diskussionerna var och . Uppslutningen var dock störst bakom hán eftersom det ansågs stå mitt emellan hann och hún.

Än så länge är hán mycket sällsynt i allmänspråket. Inom hbtq-kretsar är pronomenet däremot ganska etablerat. En som kan ge hán ytterligare spridning är Eiríkur Rögnvaldsson, professor i isländska vid Háskóli Íslands i Reykjavík (bilden). Under våren börjar han ta upp hán när han undervisar i isländsk grammatik.

Valet av hán är dock inte självklart för alla. Pronomenet böjs hán i ackusativ, háni i dativ och háns i genitiv. Somliga tycker att det är en böjning som har tydligt maskulina drag.

En av dem är Baldur Sigurðsson, som är docent i isländska vid Háskóli Íslands. I en diskussion på Facebook argumenterar han i stället för som könsneutralt pronomen. Det skulle kunna böjas enligt samma mönster som þú (’du’), alltså , hig, hér och hín jämfört med þú, þig, þér och þín. Han anser att en sådan böjning vore lämpligast eftersom den inte skulle kunna föra tankarna till annat än det könsneutrala þú.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Ja till hen som könsöverskridande pronomen. Men nja till hen som könsneutralt pronomen. Det är den nya rekommendationen från norska Språkrådet.

Debatten om pronomenet hen har under en tid pågått även i Norge. Precis som i svenskan används hen i norskan dels som pronomen för personer som inte vill refereras till som han eller hon, dels som alternativ till exempelvis han/ho/hun och vedkomande (’vederbörande’).

Avdelningschefen Daniel Gusfre Ims skriver i senaste Språknytt att hen är oproblematiskt i skrift. Objektsformen blir hen och genitivformen hens. Men i vissa dialekter uttalas han nästan som hen. Där finns det en viss risk för missförstånd.

Språkrådet ger klartecken för hen som pronomen för personer som inte betraktar sig som män eller kvinnor. Däremot är rådet tveksamt till hen som könsneutralt pronomen. Det finns enligt Daniel Gusfre Ims andra sätt att uttrycka sig könsneutralt, som han/ho.

Än så länge anser Språkrådet att det är för tidigt att ta upp hen i ordböcker eftersom användningen inte är tillräcklig. Men om användningen ökar är det naturligt att det så småningom får plats i ordböckerna.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

They som könsneutralt och singulart pronomen har röstats fram till 2015 års ord av American Dialect Society. Pronomenet segrade även i kategorin årets mest användbara ord.

Att they används som singulart pronomen i engelskan är inget nytt fenomen. I Wall Street Journal skriver lexikografen Ben Zimmer att pronomenet använts på detta sätt av bland annat Jane Austen, William Shakespeare och Geoffrey Chaucer. Belägg för singulart they finns alltså ända sedan 1300-talet.

På senare tid har användningen av singulart they ökat. Utvecklingen har långt ifrån varit populär i alla läger. En vanlig invändning är att det inte är lämpligt att använda ett ursprungligen pluralt pronomen som ett singulart pronomen.

Den invändningen verkar dock inte bekymra språkbrukarna. På senare år har singulart they bland annat blivit vanligt i tävlingsprogram. När en vinnare av exempelvis ett matlagningsprogram i tv ska avslöjas kan domarna dra ut på spänningen lite extra genom att tala om personen som they. Ordet har också börjat användas på samma sätt i Washington Post.

Med 187 röster utsågs singulart they till årets ord av American Dialect Society. Ofta handlar det enligt organisationen om en användning som kan jämföras med svenskans hen. Singulart they används dels om personer som inte identifierar sig som män eller kvinnor, dels när könet är okänt eller inte ska avslöjas.

Tvåa i omröstningen blev thanks, Obama, som används när en person låtsas ge USA:s president skulden för ett problem. Trea blev ammosexual (’person med vapenfetisch’), fyra ghost (’avsluta ett förhållande genom att inte längre kommunicera med motparten’) och femma on fleek (’oklanderlig, välordnad’).

They vann även kategorin mest användbara ord medan ammosexual röstades fram till det mest kreativa ordet och ghost utsågs till ordet med de bästa framtidsutsikterna.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Det är inte bara i Sverige som användningen av könsneutrala pronomen väcker debatt. Den amerikanske lingvisten John McWhorter skrev nyligen en artikel i CNN om användandet av ze eller they (i singular) på engelska.

John McWhorter skriver att det kan vara lika svårt att börja använda ett nytt pronomen som en ny preposition, eftersom de är i princip stängda ordklasser. Att det är någonting som påverkar ett ords etablering är något som bland annat Sara Lövestam har diskuterat i en krönika.

Det finns tendenser att det håller på att bli mer accepterat att använda ett könsneutralt pronomen i engelskan. Ett exempel är att studenter som började på Harvards universitet den här hösten kunde välja vilket pronomen som de vill bli tilltalade med, vilket uppmärksammades bland annat i Fox News. Även i Kanada finns liknande strömningar. I juni 2014 beslutade ett antal skolor i Vancouver att börja använda xe (uttal zee) som pronomen i stället för bara he och she, vilket fick starka reaktioner.

John McWhorter påpekar att även fast ze har fått viss spridning är det mer troligt att singular av they är det som kommer att bli mer vedertaget som könsneutralt pronomen i engelskan, eftersom det är en utvidgning av ett redan befintligt pronomen. Han menar att det är en fråga om hövlighet att folk ska kunna välja hur de ska bli tilltalade.

Till skillnad från svenskans hen så finns det många olika förslag på hur man ska kunna använda engelska personliga pronomen på ett könsneutralt sätt. På Wikipedia listas så många som 14 olika nya alternativ, inklusive ze, till de traditionella he och she. Utöver dessa finns även hesh som exempel i McWhorters artikel på tidigare förslag på pronomen som inte riktigt fick så stor spridning.

Även om det kan kännas ovant att använda they som ett könsneutralt pronomen i tredjeperson singular, är den användningen inte ny. Oxford Dictionaries webbplats berättar att det finns belägg för singular they i texter skrivna på 1500-talet. Det är alltså mer en fråga om att återuppta ett gammalt sätt att använda ordet, som även diskuteras på deras blogg.

Natalie Baker

Illustration: Istockphoto

3 kommentarer

Språk bär kunskap och kunskap är makt. Den med mest makt vill inte alltid dela med sig. Det kan resultera i att den som är underordnad eller osynliggjord till slut kräver en bit av kakan. Det fastslår Daniel Wojahn i sin doktorsavhandling Språkaktivism – Diskussioner om feministiska språkförändringar i Sverige från 1960-talet till 2015.

I avhandlingen beskriver Daniel Wojahn 50 års språklig negligering av kvinnor och hbtq-personer, och den intellektuella kampen mot förtrycket. Vad är det som gör språk till ett så effektivt vapen, både för att upprätthålla en maktordning och för att förgöra den?

– Språket är vår viktigaste kommunikationsform och vi förmedlar alla våra normer genom språket. Normbrytande uttryck har funnits i alla tider inom språkaktivistiska kretsar, men nu finns det en större medvetenhet kring dem i media, säger Daniel Wojahn.

Språkaktivisterna vill inte bara lyfta det normavvikande, utan också namnge privilegierade grupper. Ett sådant begrepp är det engelska lånordet cis. Cispersoner är motsatsen till transpersoner, alltså människor som upplever att de tilldelats rätt kön vid födseln.

– Inom transrörelsen används ofta engelska lånord, som till exempel intergender eller nongender. En annan strategi är när diskriminerade grupper börjar använda skällsord i en positiv mening, så som homosexuella har gjort med bög och flata, säger Daniel Wojahn.

Att använda hen för att det tar mindre plats eller att det går fortare att skriva än han eller hon är enligt Daniel Wojahn inte en form av aktivism. Inom språkaktivism handlar införandet av nya ord om att förändra maktstrukturer och eliminera diskriminering.

– Språkaktivism är mer än att hitta på nya ord. Den syftar ibland till att skapa diskussioner som i sin tur kan förändra samhällsstrukturer. Men många personer skapar också nya ord med det primära syftet att kunna benämna sig själva i ett samhälle där icke-diskriminerande benämningar dittills helt har saknats.

När språkaktivister lanserar nya ord låter motståndet inte vänta på sig. Det syns tydligt i Daniel Wojahns analys av kommentarsfält i svenska medier. Motståndare anser ofta att språket har makt att förändra samhället i en riktning som de själva förkastar.

– Många brukar tro att feministiska eller transaktivistiska språkförändringar är något som enbart förekommer i Sverige. Men det stämmer inte. Det finns människor i alla länder som kritiserar och förändrar språket för att bli benämnbara. Till exempel är de feministiska språkförändringarna i de engelsk- och tyskspråkiga länderna mycket mer omfattande än de svenska, säger han.

Ellinor Gotby Eriksson

Foto: Julia Wagner

0 kommentarer

Hen är med oavsett. Så refererar S:t Johannes församling i Stockholm till Gud i en platsannons. Inom Svenska kyrkan pågår en debatt om Gud ska benämnas hen i stället för han.

För drygt tre år sedan skrev prästen Helena Myrstener i Kyrkans Tidning om att det blivit dags att tala om Gud som hen i stället för han. Hon ansåg att ett byte av pronomen skulle öppna porten för en närmare relation till Gud. Samtidigt skulle mindre vikt läggas vid föreställningar om hur män och kvinnor borde agera.

Sedan dess har debatten fortsatt. Ärkebiskop Antje Jackelén har bland annat frågats ut i Sveriges Radio om sin syn på valet av pronomen.

Uppenbarligen har tankarna fått fäste hos fler än Helena Myrstener. I en platsannons publicerad i Metro den 19 maj refererar alltså S:t Johannes församling på Norrmalm i Stockholm till Gud som hen. Hen återkommer dock inte i den annons som finns på församlingens webbplats.

S:t Johannes församling är en så kallad experimentförsamling. Den har exempelvis ingen högmässa på söndagsförmiddagar, utan bjuder i stället in till en huvudgudstjänst på söndagskvällen.

Och jobbet? Den som är intresserad får skynda sig. Ansökningstiden går ut i dag.

Anders

2 kommentarer

Hen blir standardpronomen i Karlstad. Det könsneutrala pronomenet ska användas i kommunala dokument när könstillhörigheten är okänd eller saknar betydelse.

Kommunstyrelsen i Karlstad klubbade i går en motion från socialdemokraterna Anders Tallgren och Lena Andersson. Förslaget går ut på att använda hen som pronomen i stället för formuleringar som han eller hon. Hen ska vara valet i kommunala dokument när könstillhörigheten är okänd eller oväsentlig.

Kommunledningskontoret får nu i uppdrag att uppdatera kommunens skrivregler. Karlstad följer Språkrådets rekommendationer, vilket betyder att objektsformen blir hen och genitivformen blir hens.

Det finns dock en reservation mot hen som standardpronomen. Det ska nämligen bara användas "när det anses rimligt och utan att väcka onödig irritation".

Beslutet om hen ska även klubbas formellt i kommunfullmäktige.

Anders

Foto: Istockphoto

1 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - hen