Den obligatoriska studentsvenskan är på väg tillbaka i Finland. Och för elever som har svenska som modersmål blir finska ett obligatoriskt inslag i studentexamen. Den språkpolitiska kursändringen ingår i det nya regeringsprogrammet.

Det var 2005 som dåvarande undervisningsministern Tuula Haatainen beslutade att avskaffa den så kallade studentsvenskan. Det hade då varit obligatoriskt för elever med finska som modersmål att skriva svenska i studentexamen. Svenskspråkiga elever fick på motsvarande sätt skriva finska.

Nu vill regeringen alltså återinföra den obligatoriska skolsvenskan. I regeringsprogrammet framgår dock inte när det ska ske:

Regeringen sätter som mål att införa det andra inhemska språket som obligatoriskt ämne i studentexamen.

En av Tuula Haatainens förhoppningar var att fler skulle skriva svenska för studentexamen när ämnet var frivilligt. Men så blev det inte. Intresset har sjunkit stadigt sedan 2005 – men i våras kom ett trendbrott när det var 51,8 procent som gjorde studentprovet i svenska. Året innan var det bara 48,7 procent som skrev svenska.

I regeringsprogrammet talas det även om en nationalspråkstrategi med syftet att ”trygga allas rätt att få service på nationalspråken och förbättra språkklimatet”. I programmet nämns också behovet av insatser för språk som samiska, romska, karelska och teckenspråken.

Anders

Foto: Pixabay

0 kommentarer

Sisu är något som definierar finländare. Ordet representerar för många uthållighet och mod. Men för mycket sisu kan leda till utbrändhet och hänsynslöshet.

Emilia Lahti, doktorand vid Aalto-universitetet, har undersökt hur drygt tusen personer uppfattar ordet sisu. I Svensk ordbok anges betydelsen ’seg uthållighet och kampvilja’. Och det är en definition som ligger mycket nära majoritetens syn på ordet.

Sisu har ofta beskrivits som en egenskap typisk för finländare. De gemensamma nämnarna är uthållighet över det normala, förmågan att lyckas trots dåliga förutsättningar och konsten att utnyttja energireserven till max för att nå ett visst mål.

Vissa beskrivningar av sisu som Emilia Lahti stötte på hade närmast magiska dimensioner. Det är en kraft som kan plockas fram när alla resurser egentligen borde vara uttömda.

Sisu beskrivs i regel som något mycket positivt. Men det finns också baksidor. För mycket sisu kan leda till utbrändhet, hänsynslöshet och underskattning. Vissa beskriver därför fenomenet som en kraft som innehavaren måste lära sig att behärska. Annars finns det en risk att sisu kan slå över i dumdristighet.

Att ha sisu är enligt Emilia Lahti något mycket positivt. Men den som har mest nytta av denna egenskap är den som förmår använda den för att skapa balans i tillvaron.

Sisu är belagt i svenskan sedan 1922. Ordet har funnits betydligt längre i finskan.

Studien är publicerad i tidskriften International journal of wellbeing.

Anders

Foto: Pixabay

1 kommentarer

Det första steget mot att avskaffa skolsvenskan i Finland blir inte av. De två sista aktuella kommunerna valde i förra veckan att hoppa av försöket.

När Sannfinländarna tidigare satt i regeringen lyckades partiet driva igenom ett försök som på sikt syftade till att skrota skolsvenskan. I sjätte klass skulle elever få möjlighet att välja ett utländskt språk i stället för svenska som andra inhemska språk.

Men kommunernas intresse för att medverka i försöket har varit svagt. I förra veckan bestämde sig Nyslott och Rovaniemi för att inte delta. Därmed försvann de två sista kommunerna från listan över intresserade.

I praktiken var det svagt intresse från eleverna som fällde försöket. Enligt Hufvudstadsbladet var det ursprungligen sexton elever i Nyslott som hellre ville läsa ryska än svenska. När antalet sjönk till sju elever ansågs det vara för få för att gå vidare med försöket.

Rovaniemi beslutade därefter att också hoppa av försöket. Rovaniemi ansåg inte att det tjänade något till att delta som enda kommun i landet.

Sedan tidigare har även Jämsä, Pieksämäki och Ylöjärvi dragit sig ur försöket.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Nya möjligheter att kombinera efternamn och upp till fyra förnamn. Det är några av de nyheter som presenteras i ett förslag till ny namnlag i Finland.

I juli får Sverige en ny namnlag. Men även i grannländerna händer det mycket när det gäller namnfrågor. På Island är ett förslag som innebär stora förändringar av namnskicket på gång. Det hann inte behandlas i alltinget före höstens val, men den sittande regeringen kommer inom kort att presentera ett nytt förslag med samma innehåll.

Även i Finland är reformer på väg. Förslagen presenteras i ett betänkande från en arbetsgrupp vid justitieministeriet. Betänkandet överlämnades nyligen till arbets- och justitieminister Jari Lindström.

Den nuvarande namnlagen är från 1986. Den nya kommer tidigast att träda i kraft 2019. En ledstjärna i arbetet har varit att tillgodose önskemål om individuell namngivning.

Förnamn ska enligt betänkandet vara könsbundna även i framtiden. Men när det gäller namn som inte förknippas med ett visst kön ska det kunna bäras av bägge könen. I stället för högst tre förnamn föreslås det att en person ska kunna ha upp till fyra förnamn.

Kravet på att nya förnamn ska följa finländskt namnskick slopas. Det innebär dock inte att det blir fritt fram att ta vilket namn som helst. Förnamn som riskerar att väcka anstöt eller att bli ett besvär för bäraren kan fortfarande stoppas. Tanken är att dessa kriterier framför allt ska tillämpas på barn och i mindre utsträckning på vuxna som själva byter namn.

En annan nyhet är införandet av släktnamnskombinationer. Ändringen gäller inte bara gifta par. Även personer som lever i registrerat partnerskap eller i samboförhållanden ska kunna ta gemensamma efternamn.

Två olika efternamn ska enligt betänkandet kunna bli till en efternamnskombination. Om ett barn har föräldrar med olika efternamn ska det alltså kunna få båda föräldrarnas efternamn. Gifta par, sambor som har gemensam vårdnad av barn och personer som lever i registrerat partnerskap ska på samma sätt kunna ta en efternamnskombination som består av bägges efternamn.

Dessutom ska hanteringen av namnändringar förändras. Enkla ändringar ska kunna göras över nätet. För rutinmässiga namnärenden kortas alltså beslutstiden.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Arabiska är nu det tredje största främmande språket i Finland. Under 2016 gick arabiska om både somaliska och engelska när det gäller antalet modersmålstalare. Störst är ryska följt av estniska.

Enligt Statistikcentralen hade Finland vid årsskiftet 5 503 297 invånare. Av dessa hade 4 857 795 personer finska som modersmål, 289 540 hade svenska som modersmål och 1 969 hade samiska som modersmål. Övriga 353 993 invånare hade ett främmande språk som modersmål.

Det i särklass största främmande språket är ryska med 75 444 modersmålstalare. Därefter följer estniska (49 241), arabiska (21 783), somaliska (19 059), engelska (18 758), kurdiska (12 226), kinesiska (11 334), persiska (10 882), albanska (9 791) och vietnamesiska (9 248). Arabiska gick under året förbi både engelska och somaliska.

Av de tre inhemska språken var det bara samiska som växte. Antalet invånare som uppgav finska och svenska som modersmål minskade. Att Finland förra året ändå växte med 15 989 personer berodde på att modersmålstalare av främmande språk blev fler.

Det innebär att det nu är 5,26 procent av befolkningen i Finland som har svenska som modersmål.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Under många år har debatten om den så kallade tvångssvenskan rasat i Finland. Men nu gäller den också ordet tvångssvenska i sig. Statliga mediebolaget Yles användning av ordet kritiseras samtidigt som Yle i andra sammanhang säger sig sträva efter ett objektivt och neutralt språk.

I läroplanen står det bara ruotsi (’svenska’), men i Yles rapportering handlar det ofta om pakkoruotsi (’tvångssvenska’). Däremot talar inte bolaget om andra obligatoriska ämnen som exempelvis tvångsmatematik. Detta har bland annat uppmärksammats i ett blogginlägg av Yle-medarbetaren Mattias Fagerholm.

Den gnista som denna gång fick debatten att blossa upp var Yles beslut att tala om en ’könsneutral äktenskapslag’. Att tala om en ’jämlik’ lag ansågs för positivt. Däremot betraktades ’könsneutral’ som just neutralt.

I ett annat blogginlägg efterlyste Mattias Fagerholm alternativ till pakkoruotsi. Han fick bland annat förslag på just ruotsi och kouluroutsi (’skolsvenska’).

Anders

2 kommentarer

År 2016 är det i finländska skolor på nytt dags att skriva siffran 7 och de gemena bokstäverna q och z med streck. Syftet är att göra texterna lättare att läsa. Inte sällan är det lätt att förväxla siffrorna 1 och 7, rapporterar Hufvudstadsbladet.

När en ny läroplan togs i bruk år 2004 försvann regeln om att skriva 7 och gemena q och z med streck. År 2016 är det åter dags för en ny läroplan, och då återinförs regeln både för finska och svenska.

Utbildningsstyrelsen har sedan strecken avskaffades mottagit synpunkter från missnöjda lärare. Utan strecken kan det ibland vara svårt att skilja exempelvis mellan siffrorna 1 och 7. Genom att ta tillbaka strecken ska det därmed bli lättare att läsa vad eleverna skriver.

Leo Pahkin, undervisningsråd vid Utbildningsstyrelsen, säger till Hufvudstadsbladet att beslutet att återinföra strecken inte bara berör undervisningen:

Vi vill också att människor från olika generationer ska förstå vilken siffra eller vilka bokstäver det är frågan om.

Anders

0 kommentarer

Hela 63 procent av finländarna vill göra skolsvenskan frivillig. Motståndet mot svenskan är störst bland Sannfinländarnas väljare. Svenskan har flest förespråkare bland Svenska Folkpartiets sympatisörer. Det visar en opinionsundersökning utförd på uppdrag av Yle.

Efter ett medborgarinitiativ som undertecknats av över 50 000 finländare kommer frågan om att slopa den obligatoriska undervisningen i svenska för finskspråkiga elever att behandlas i parlamentet. Undertecknarna vill i stället göra svenskan till ett frivilligt ämne.

Bakom sig har initiativtagarna en majoritet av befolkningen. Enligt opinionsmätningen vill 63 procent avveckla skolsvenskan. Hela 76 procent av Sannfinländarnas anhängare vill göra svenskan frivillig. Samma åsikt delar 73 procent av Socialdemokraternas väljare.

Svenska Folkpartiets sympatisörer är eniga – 100 procent vill inte förändra det nuvarande systemet – om att svenskan ska fortsätta vara obligatorisk. I De Grönas led förespråkar 41 procent fortsatt skolsvenska, den näst största andelen i hela undersökningen.

Anders

0 kommentarer

På Åland har en ortnamnsdispyt gått så långt att landskapsregeringen överväger att anmäla Lantmäteriverket till den finska justitiekanslern. Anledningen: Landskapsregeringen kräver att alla finskspråkiga ortnamn i det enspråkigt svenska landskapet ska försvinna från myndighetens kartor.

Ortnamnsdispyten började för ett år sedan. Vid ett möte mellan landskapsregeringen och Lantmäteriverket krävde de åländska politikerna att alla finskspråkiga ortnamn, som Ahvenanmaa ('Åland') och Maarianhamina ('Mariehamn'), skulle tas bort ur myndighetens register. De krävde dessutom att Ålands enspråkiga status och självstyre skulle framgå i alla de kartor som Lantmäteriverket tar fram.

Branschorganisationen Ålands näringsliv har gett sig in i tvisten genom att JO-anmäla myndigheten, och anser dessutom att Ålands varumärke har skadats av att finskspråkiga ortnamn förekommer i Lantmäteriverkets kartor.

Motivet är att Åland enligt själstyrelse- och grundlagen är enspråkigt svenskt. De finskspråkiga namnen står enligt landskapsregeringen därför i strid med lagen. Det finns heller ingen historisk hävd för namn på något annat språk än svenska.

Lantmäteriverket har i flera omgångar nobbat landskapsregeringens krav. I det senaste svaret stödjer sig myndigheten på ett utlåtande från Institutet för de inhemska språken, som inte anser att Lantmäteriverkets sätt att hantera kartor och register behöver ändras.

Ortnamnstvisten diskuterades nyligen i lagtinget. Lantrådet Camilla Gunell sade enligt Nya Åland att landskapsregeringen tänker driva frågan så långt det går:

Landskapsregeringen avser bemöta svaret i syfte att uppnå en ändring. Om inte det leder till ändrad inställning från lantmäteriverkets sida tas frågan upp på politisk nivå. Landskapsregeringen avser inhämta utlåtanden från Ålandsdelegationen och möjligen också från justitiekanslern.

Kanske säger Nya Ålands aprilskämt en hel del om de stämningar som namnstriden väcker. I ett mystiskt brev framgår att Finland kommit överens med Ryssland om att byta Åland mot Hogland. Finland blir kvitt "missnöjda och bråkiga ålänningar" samtidigt som landet får tillbaka den ö som Finland förlorade till Ryssland under fortsättningskriget.

Och hur blir det då med ortnamnen? Den frågan får i aprilskämtet en radikal lösning. Vladimir Putin får nämligen lov att byta ut alla ortnamn till ryska.

Anders

0 kommentarer
Prenumerera på RSS - Finland