Vi föds med universell förmåga att snappa upp vanliga ord
Långt innan barn lär sig tala är de vassare på att snappa upp vissa bokstavskombinationer än andra. Det kan betyda att det finns en medfödd förmåga att särskilt uppmärksamma vanliga stavelser som förekommer i många språk. Det hävdar ett internationellt forskarlag i en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
Att hitta egenskaper som förenar världens alla språk är en dröm för många forskare. Det finns mer eller mindre underbyggda teorier om allt från medfödd grammatisk kompetens till listor på enskilda urord som ska ha överlevt i tusentals år trots att människan sedan dess spridit sig över hela världen.
Ett internationellt forskarlag vid Scuola Internazionale Superiore di Studi Avanzati i Italien hävdar nu att de identifierat bokstavskombinationer som människan visar särskilt intresse för. Redan från födseln ska det alltså finnas en förhöjd beredskap att suga åt sig kombinationer som signalerar att de ingår i ett ord.
Bl – som i det påhittade ordet blif – är en vanlig konsonantkombination i många språk. Ovanligare är däremot bd i bdif och och lb i lbif.
Forskarna testade barn bara två till fem dagar gamla. På samma sätt som föräldrarna lyssnade de mer spänt och hade en annan hjärnaktivitet när de fick lyssna till påhittade ord skapade med i engelskan och italienskan vanliga bokstavskombinationer, som just blif. Vid mindre ”sannolika” kombinationer som bdif var intresset betydligt svalare – enligt forskargruppen för att de inte på samma sätt signalerade att de var betydelsebärande.
Vissa ljudkombinationer är vanliga i många språk. Spädbarnens reaktioner tyder på att det finns en medfödd förmåga för att identifiera just sådana kombinationer. Det handlar enligt forskarna alltså om en gemensam och universell kunskapsbas.
Anders
Långt innan barn lär sig tala är de vassare på att snappa upp vissa bokstavskombinationer än andra. Det kan betyda att det finns en medfödd förmåga att särskilt uppmärksamma vanliga stavelser som förekommer i många språk. Det hävdar ett internationellt forskarlag i en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
Att hitta egenskaper som förenar världens alla språk är en dröm för många forskare. Det finns mer eller mindre underbyggda teorier om allt från medfödd grammatisk kompetens till listor på enskilda urord som ska ha överlevt i tusentals år trots att människan sedan dess spridit sig över hela världen.
Ett internationellt forskarlag vid Scuola Internazionale Superiore di Studi Avanzati i Italien hävdar nu att de identifierat bokstavskombinationer som människan visar särskilt intresse för. Redan från födseln ska det alltså finnas en förhöjd beredskap att suga åt sig kombinationer som signalerar att de ingår i ett ord.
Bl – som i det påhittade ordet blif – är en vanlig konsonantkombination i många språk. Ovanligare är däremot bd i bdif och och lb i lbif.
Forskarna testade barn bara två till fem dagar gamla. På samma sätt som föräldrarna lyssnade de mer spänt och hade en annan hjärnaktivitet när de fick lyssna till påhittade ord skapade med i engelskan och italienskan vanliga bokstavskombinationer, som just blif. Vid mindre ”sannolika” kombinationer som bdif var intresset betydligt svalare – enligt forskargruppen för att de inte på samma sätt signalerade att de var betydelsebärande.
Vissa ljudkombinationer är vanliga i många språk. Spädbarnens reaktioner tyder på att det finns en medfödd förmåga för att identifiera just sådana kombinationer. Det handlar enligt forskarna alltså om en gemensam och universell kunskapsbas.
Anders
