Veckans nyord: utbildningsskuld

Hög frånvaro och inställda lektioner under coronapandemin kan leda till att elever inte får de kunskaper de behöver. Fenomenet kallas undervisningsskuld.

Distansundervisning på gymnasiet, lektioner inställda på grund av coronasmittade lärare och hög frånvaro är bara några av konsekvenserna av coronapandemin. Inom skolan är det många som oroar sig för att elever inte får den utbildning som de behöver och har rätt till. Åtskilliga befarar dessutom att eleverna ska lämna skolan med kunskapsluckor.

I Göteborgs-Posten skriver lärarna Annika Buregård Eklund och Annika Hansson om hur pandemin har påverkat gymnasieskolan:

De erfarenheter vi har från vårens undervisning visar att distansundervisning på det sätt som ”vanliga gymnasier” kan tillhandahålla omöjligt kan kompensera den fysiska undervisningen. Det skapas alltså en utbildningsskuld. Om man jämför en utbildningsskuld med andra så kallade ”skulder” som vår pandemi skapar; vårdskuld, ”BNP-skuld”, långtidsarbetslöshet, etcetera, är utbildningsskulden svårare upptäcka eftersom de allvarliga konsekvenserna visar sig senare, genom att till exempel ge försämrade framtidsmöjligheter för våra ungdomar.

Dagens Samhälle skriver att regeringen ger särskilda anslag till skolan just för att täppa till kunskapsluckor:

Skolan får 1,7 nya riktade miljarder, dels för att hantera pandemins utbildningsskuld, dels till läxhjälp, lovskola och skolor i särskilt utsatta områden.

Undervisningsskuld är belagt i svenskan sedan 2006. Användningen har ökat kraftigt under 2020. Ordet används även allmänt om utbildningsbrister som inte har orsakats just av coronapandemin.

Anders

Foto: Pexels

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!