Veckans nyord: stoffträngsel
När det är mycket som ska hinnas med i undervisningen talas det om stoffträngsel. Ordet användes flitigt i debatten om förslaget att slopa antiken inom historieämnet.
Redan 1992 användes stoffträngsel i svensk press för första gången. Sedan dess har ordet synts i medietexter ungefär en gång om året. Det har alltså inte riktigt etablerat sig. Men de senaste veckorna har användningen ökat kraftigt.
Skolverket meddelade nyligen att antiken skulle strykas från undervisningen i historia. Skälet var stoffträngsel i ämnet – alltså att tiden inte räckte till för allt som skulle hinnas med. Beslutet var en prioritering från myndighetens sida där det i stället skulle läggas större vikt vid efterkrigstiden.
Beslutet väckte starka reaktioner. Skolverket backade så småningom i frågan. En av dem som protesterade mot planerna var Peter Englund, historiker och ledamot av Svenska Akademien. Han skrev i Dagens Nyheter att beslutet att skrota antiken inte var förenligt med pratet om historieämnets betydelse:
Timantalet har skurits ned utan att målen nämnvärt förändrats vilket lett till det som på skolbyråkratiska kallas ”stoffträngsel”, och som bland annat med nödvändighet fört till en kraftigt ökad abstraktionsgrad – ju mindre tid som avsätts till ämnet desto svårare blir det att begripliggöra.
Läraren Nicklas Mörk skrev i Skolvärlden att beslutet att slopa antiken illustrerade ett djupare problem:
Men det finns fortfarande en stoffträngsel i SO-ämnena som behöver åtgärdas. Ett förslag för att lösa det är att göra en förändring i timplanen där Skolverket omfördelar tid antingen mellan SO-ämnena eller från exempelvis elevens val till historia.
Stoffträngsel har länge använts främst internt inom Skolverket och andra myndigheter. Debatten om antiken gjorde att ordet plötsligt började synas och höras mer i allmänspråket.
Anders
Illustration: Istockphoto
När det är mycket som ska hinnas med i undervisningen talas det om stoffträngsel. Ordet användes flitigt i debatten om förslaget att slopa antiken inom historieämnet.
Redan 1992 användes stoffträngsel i svensk press för första gången. Sedan dess har ordet synts i medietexter ungefär en gång om året. Det har alltså inte riktigt etablerat sig. Men de senaste veckorna har användningen ökat kraftigt.
Skolverket meddelade nyligen att antiken skulle strykas från undervisningen i historia. Skälet var stoffträngsel i ämnet – alltså att tiden inte räckte till för allt som skulle hinnas med. Beslutet var en prioritering från myndighetens sida där det i stället skulle läggas större vikt vid efterkrigstiden.
Beslutet väckte starka reaktioner. Skolverket backade så småningom i frågan. En av dem som protesterade mot planerna var Peter Englund, historiker och ledamot av Svenska Akademien. Han skrev i Dagens Nyheter att beslutet att skrota antiken inte var förenligt med pratet om historieämnets betydelse:
Timantalet har skurits ned utan att målen nämnvärt förändrats vilket lett till det som på skolbyråkratiska kallas ”stoffträngsel”, och som bland annat med nödvändighet fört till en kraftigt ökad abstraktionsgrad – ju mindre tid som avsätts till ämnet desto svårare blir det att begripliggöra.
Läraren Nicklas Mörk skrev i Skolvärlden att beslutet att slopa antiken illustrerade ett djupare problem:
Men det finns fortfarande en stoffträngsel i SO-ämnena som behöver åtgärdas. Ett förslag för att lösa det är att göra en förändring i timplanen där Skolverket omfördelar tid antingen mellan SO-ämnena eller från exempelvis elevens val till historia.
Stoffträngsel har länge använts främst internt inom Skolverket och andra myndigheter. Debatten om antiken gjorde att ordet plötsligt började synas och höras mer i allmänspråket.
Anders
Illustration: Istockphoto
