Veckans nyord: samhällsmast

Att bygga master för telekommunikation i glesbygden är inte billigt. För att teleoperatörerna ändå ska kunna bygga ut sina nät kan en lösning bli att hyra in sig i samhällsmaster.

Om hela Sverige ska få samma tillgång till telekommunikation blir det dyrt för operatörerna att nå den sista procenten av befolkningen. I glesbygden är det inte troligt att operatörerna får tillbaka kostnaden för investeringen. Användarna är helt enkelt för få för att det ska vara lönsamt.

Från politiskt håll finns dock ambitionen om att ge boende över hela landet samma förutsättningar. Post- och telestyrelsen utreder därför möjligheterna för lokala finansierärer att gå in i bygget av samhällsmaster. Det handlar alltså om en samhällsnyttig mast bekostad av intressenter där den ska placeras. Om metoden får klartecken kan till exempel kommuner gå in med pengar i mastbyggen. Därefter kan den hyra ut plats till operatörer.

I stället för att försöka få konkurrenter att enas om gemensamma investeringar kan samliga operatörer få utrymme för basstationer i samhällsmasten. Sveriges Radio rapporterar om hur regeringen just nu arbetar med frågan:

Mehmet Kaplan (MP) lyfter idén med just samhällsmaster. Det kan vara byggnader som kommunen äger dit det redan finns både el och fiber draget. Master dit mobiloperatörerna snabbt skulle kunna installera basstationer eller annan utrustning – för att förbättra mobiltäckningen.

Östersunds-Posten berättar att nästan hälften av jämtlänningarna inte kan ringa med mobiltelefonen inomhus. Täckningen är helt enkelt för dålig. Då kan samhällsmasten vara en lösning:

PTS föreslår att myndigheten ser till att det blir en första så kallad samhällsmast, ett pilotförsök för en ”olönsam” mast i glesbygd. Än så länge tillåter inte EU att EU-medel används till mobilt bredband och än har regeringen inte avsatt egna pengar till sådana här samhällsmaster, men många väntar på det.

Anders

Foto: Istockphoto