Veckans nyord: riskvikt

Att regeringen med finansminister Anders Borg i spetsen kritiserar bankerna för höga bonusar, höga räntor och höga marginaler tillhör närmast vardagen. Samtidigt finns en utbredd oro om hög skuldsättning hos de svenska hushållen. Ett recept för att strama åt bankernas frikostiga utlåning är riskvikten.

Både Riksbanken och Finansinspektionen har signalerat oro för den generösa utlåningen. En höjd riskvikt kan vara ett sätt att dämpa den.

Riskvikten på ett lån dikterar hur mycket pengar banken måste ha som buffert per utlånad krona. I en jämförelse innebär det att riskvikten på exempelvis bolån är låg, medan riskvikten är betydligt högre för ett blankolån, ett lån utan säkerhet. Högre riskvikter tvingar också banken att binda mer kapital, något som i sin tur medför ökade kostnader.

Svenska Dagbladet berättar att Finansinspektionen nu vill förändra systemet med riskvikter i grunden:

Nu införs ett golv för de så kallade riskvikterna för bolånen på 15 procent. Det nya golvet ska, enligt ett förslag från FI, börja användas i inspektionens samlade kapitalbedömningar till våren. I nuläget ligger riskvikterna på bolån runt 5 procent, enligt Finansinspektionen, FI.

Riskvikterna sjönk här hemma för fem år sedan då de så kallade Basel 2-reglerna infördes i Sverige. Dessa regler gav bankerna rätt att själva beräkna dessa vikter. Men nu ska bankerna hållas i stramare tyglar. Svenska banker har dock till stor del redan anpassat sig till kommande krav om högre kapitaltäckning, bättre tillgång till likvida medel och höjda riskvikter på bolån, konstaterar samtidigt FI.

I ett blogginlägg ifrågasätter Carolina Neurath, ekonomijournalist på Svenska Dagbladet, om det föreslagna riskviktsystemet kommer att ge den av myndigheterna eftersträvade effekten:

Att bankerna har haft så låga riskvikter tidigare, beror på de historiskt låga kreditförlusterna. Det har i sin tur lett till den kraftiga kreditexpansionen i Sverige. Svenskarnas lån för bostäder uppgår till över 2 000 miljarder kronor.

Om vi först kan fastslå fakta: det kommer att bli dyrare för bankerna att låna ut (det är i alla fall tanken) så kan vi sen fundera på hur de bemöter detta:

Genom att bli lite mindre lönsamma? Nja, tveksamt.

Genom att successivt smyghöga marginalerna? Ja, känns mer troligt.

Affärsvärlden berättar att Nordea inte motsätter sig höjda riskvikter:

Nordea är i allmänhet positivt inställt till höjda riskvikter då det kan lugna internationella skuldinvesterare.

Riskvikt är belagt i svenskan sedan 1998. Användningen av ordet har ökat kraftigt under det senaste året.

Anders