Veckans nyord: räntesnurra
Att göra vinst är attraktivt. Att skatta för den är (ursäkta, Mona Sahlin) kanske inte lika häftigt. För att undkomma hög beskattning tar många bolag därför hjälp av räntesnurror.
Redan år 2007 stämplade Skatteverket räntesnurran som ett exempel på ett oseriöst skatteupplägg. Det är dock först i år som begreppet hamnat i samhällsdebattens fokus. Såväl vårdbolagen Carema, Capio och Attendo som Arlanda Express, Comhem och Göteborgs stad har fått kritik för att utnyttja räntesnurror.
TT berättar om hur Comhem förra året omsatte över 4 miljarder kronor och gjorde en vinst på 2 miljarder. Ändå betalade bolaget inte en enda krona skatt i Sverige. I stället fick Comhem tillbaka 60 miljoner på skatten. Bolaget hade nämligen finansiella kostnader för räntor på 745 miljoner.
Delar av lånen har gjorts internt inom koncernen och har räntor på upp till 15 procent. Dessa räntekostnader används för att minska de skattepliktiga vinsterna.
Både Skatteverket och regeringen har reagerat på de höga interna räntorna. I höstbudgeten vill finansminister Anders Borg minska möjligheterna att med hjälp av räntesnurror undkomma skatt genom att stoppa ränteavdrag där syftet är just att slippa betala skatt.
Skatteverket förlorade dock nyligen mot Arlanda Express i kammarrätten. Myndigheten krävde företaget på ett skattetillägg på drygt 20 miljoner. Svenska Dagbladet skriver att domen kan få långtgående konsekvenser:
Kammarrätten anser att Skatteverket inte lyckats bevisa varför tågpendelns koncerninterna räntor varit för höga, vilket enligt myndigheten haft effekten att bolagets vinster under sex år undervärderats med runt 100 miljoner kronor.
Då samma upplägg, så kallade "räntesnurror", utgjort en central finansieringsform för åtskilliga riskkapitalbolag, kan beslutet få betydelse för en lång rad mål som väntar på avgörande i såväl förvaltningsrätten som kammarrätten.
Anders
