Veckans nyord: putinism
Ryska trupper på ukrainskt territorium gör att Europa i dag står på randen till ett krig. Bakom det ryska agerandet ligger en ideologi som ibland kallas putinism efter Rysslands president Vladimir Putin.
De senaste dagarna har rapporterna om ryska kränkningar av ukrainskt luftrum, trupprörelser på ukrainskt territorium och belägring av Krimhalvön duggat tätt. Officiellt heter det att Ryssland försvarar etniska ryssars intressen. I praktiken handlar det dock närmast om en rysk invasion.
Vladimir Putin har många gånger sagt sig sörja Sovjetunionens sammanbrott. Stormaktsambitionerna har gjort att han främst sneglat mot Ukraina som ett led i att återskapa det forna imperiet. En stor del av Ukrainas befolkning är etniska ryssar och på Krim finns också Svartahavsflottans bas. I retoriken är det avgörande för Vladimir Putins försök att rättfärdiga kränkningarna av Ukrainas suveränitet.
President Vladimir Putin följer en ideologi som kallas putinism. Den beskrivs i Dagens Nyheter på följande sätt:
Här visar sig också kärnan i putinismen: att säkra det egna auktoritära styret, och det korrupta system det vilar på, går alltid först. Putins övertalningsmetoder inskränker sig till våld och trakasserier. Och han är livrädd för vilken dragningskraft ett verkligt demokratiskt Ukraina skulle kunna utöva på den ryska befolkningen.
Putinism är inget helt nytt begrepp. Det är belagt i svenskan sedan 2001 och har sedan dess då och då förekommit i dagspressen. Inledningsvis kontrasterades det ibland mot jeltsinism, en ideologi uppkallad efter ex-presidenten Boris Jeltsin och som enligt Aftonbladet resulterade i ”en minimal stat och gigantiska förlustaffärer för medborgarna”.
Användningen av putinism har ökat kraftigt det senaste året i takt med att Vladimir Putins stormaktsambitioner blivit allt starkare och situationen i Ukraina allt mer kritisk. Expressen skriver i en ledare att Ukrainas befolkning genom omfattande protester visat sitt missnöje med putinismen:
Under president Viktor Janukovytjs styre fick det ukrainska folket dock uppleva putinismen och genom revolutionen på Majdan visade man tydligt att man inte uppskattade den samhällsmodellen.
Vladimir Putins agerande har ibland jämförts med andra ideologier där respekten för människovärdet brister. I Sydsvenskan jämför Per T Ohlsson putinism och nazism:
Putins korrupta och despotiska styre är vedervärdigt. Att hans revanschistiska politik också får svåra konsekvenser för Rysslands grannar bekräftas just nu i Ukraina. Men "putinism" är inte nazism och Ryssland är inte Nazityskland.
Anders
