Veckans nyord: neet

Neet är en grupp unga vuxna som varken arbetar eller studerar och därför riskerar att fastna i långtidsarbetslöshet. Initialförkortningen står för not in employment, education or training.

I brittisk engelska fick neet något av ett genombrott under 1999 då ordet användes i en rapport. Enligt Wikipedia avlöste det status zero eftersom det inte på samma sätt uppfattades som negativt. Det handlar alltså om personer mellan 16 och 24 år som inte arbetar, studerar eller har någon lärlings- eller praktikplats.

I svenskan är neet belagt sedan 2005. Det är dock först de två senaste åren som användningen tagit fart. I rapporter har begreppet använts bland annat av LO och Statistiska centralbyrån.

Att kalla neet för etablerat vore dock att gå för långt. När begreppet används förklaras det också för läsaren. Någon gång har det jämställts med slacker. Så här skriver Smålänningen om just en LO-rapport som handlar om neet.

Unga vuxna som varken arbetar eller studerar har ökat. De riskerar dessutom att fastna i långarbetslöshet. Det visar en färsk rapport från LO. I rapporten går personerna under gruppen Neet, not in employment, education or training. Det är unga vuxna mellan 16 och 25 år som inte jobbar, praktiserar eller studerar. 2012 gick 9,3 procent av Sveriges ungdomar under Neet-gruppen.

I en debattartikel i Svenska Dagbladet tar moderaten Ulf Kristersson upp samma problem. Han hävdar att det i gruppen finns personer som inte vill ha ett jobb, men också personer som totalt gett upp hoppet om att komma in på arbetsmarknaden:

Förra året fanns enligt SCB 46 000 så kallade NEET – ungdomar som varken arbetar eller studerar – som inte ens räknas in i arbetskraften. I den gruppen finns både personer som inte vill ha ett jobb, och de som har gett upp alla försök att få ett arbete. Att tidigt nå just dessa ungdomar med både krav och stöd är en av politikens, socialtjänstens och föräldrarnas allra viktigaste uppgifter.

Anders

Foto: Istockphoto