Veckans nyord: klimatnödläge

Klimatnödläge är ett ord som allt oftare används när det talas om klimatfrågor. Det är också ett tecken på att svenska medier tagit intryck från förändrat språkbruk i utländsk press.

Tidigare i år införde The Guardian nya skrivregler just för klimatrapporteringen. I stället för att tala om climate change uppmanades medarbetarna att använda climate crisis, climate breakdown eller climate emergency. Chefredaktören Katharine Viner motiverade ändringen med att situationen var för akut för att climate change skulle vara rättvisande.

Klimatnödläge är belagt i svenskan sedan 2016. Användningen av ordet har ökat dramatiskt sedan i våras. En faktor som spelar in är sannolikt uppmaningar till politiska ledare om att utlysa ett klimatnödläge. Ordet får ytterligare en skjuts under försommaren – vilket pekar på att The Guardian skulle kunna vara en förebild.

Uppsvinget sammanfaller också med att Expressen inrättar en klimatredaktion. I just Expressen används ofta klimatnödläge. Så här skriver redaktionschefen Magnus Alselind i en krönika inför Almedalen:

Vi kommer fortsätta göra reportage ute i Sverige istället för att prata om att inte vara i Almedalen. Bland många angelägna ämnen just i Visby kommer vi ta alla tillfällen att konfrontera politiker och makthavare angående deras politik och åtgärder i klimatnödläget.

ETC är också en tidning som sticker ut genom att ofta tala om klimatnödläge. I en artikel rapporteras om hur svenska kommuner agerar i klimatfrågan:

På kartan finns just nu 23 kommuner där det diskuteras klimatnödläge. Hur frågan väckts varierar från kommun till kommun. I Stockholm har exempelvis Vänsterpartiet lagt en motion om nödläge medan ett medborgarförslag samlat stort stöd i Göteborg.

Men vad klimatnödläge egentligen innebär finns det olika åsikter om. I Nya Wermlands-Tidningen skriver Mette Kahlin McVeigh och Mattias Goldmann vid tankesmedjan Fores att beslut om att utlysa klimatnödläge riskerar att bli symbolpolitik om ordet inte fylls med konkret innehåll och verkliga åtgärder:

Storbritanniens nödläge infördes efter att en parlamentarisk motion från oppositionen bifallits; ett icke-bindande tillkännagivande som inte heller haft någon påverkan på brittisk klimatpolitik. Dagen efter (!) att Kanadas regering utlyst klimatnödläge godkände de en massiv pipeline för ökad produktion av olja från tjärsand, med förvärrad klimatpåverkan som följd. De båda exemplen visar att utlysandet av klimatnödläge är mer av en politiskt ploj istället än den starka politiken klimatfrågan kräver. Vi ser inte heller någon skillnad i klimatagerande mellan städer som utlyst nödläge och de som inte gjort det.

Anders

Foto: Unsplash