Veckans nyord: hållbarhetsgap

Text:

På sikt kan pensionsåldern höjas till 75 år. Men behovet finns redan i dag om inte pensionssystemet ska urholkas. Den åsikten framförde statsminister Fredrik Reinfeldt förra året i en uppmärksammad intervju i Dagens Nyheter. I finlandssvenskan kallas fenomenet hållbarhetsgap.

Underskott i statsfinanserna betyder att regeringen måste låna pengar. Att från år till år inte ha tillräckliga skatteintäkter för att täcka utgifterna skapar snart ett berg av skulder. För varje år som går växer berget samtidigt som det blir svårare att vända utvecklingen.

När statsskulden så småningom blir för stor finns det en risk att kreditgivarna säger nej till nya lån. Detta öde drabbade nyligen Grekland. När finansmarknaden tvivlar på att lånen kan betalas tillbaka stryps tillgången till kapital och staten hamnar i en allvarlig ekonomisk kris.

Även i Finland finns en utbredd oro över att dagens utveckling går åt fel håll. I en artikel i Hufvudstadsbladet diskuteras situationen:

Vårt allra största statsfinansiella problem kan sammanfattas i tre ord: hållbarhetsgap, hållbarhetsgap och hållbarhetsgap.

Det är klart att obalansen i statsfinanserna är allvarlig också på kort sikt. Den fortsatta ekonomiska krisen i euroområdet och globalt har satt käppar i hjulen för regeringen då det gäller att uppnå balans i statsfinanserna under denna valperiod. Regeringen lyckas på sin höjd bryta skuldspiralen och vända den nedåt.

Lösningen är enligt skribenten att jobba mer och längre. Annars finns det ingen möjlighet att på sikt försvara välfärdssamhället.

Statens revisionsverk ser samma lösning på problemet. I ett pressmeddelande skriver generaldirektör Tuomas Pöysti och revisionschef Heidi Silvennoinen att det behövs politiska åtgärder för att vända utvecklingen:

Det är svårt att fylla igen hållbarhetsgapet med enbart nedskärningar i utgifterna och skattehöjningar. Det behövs också strukturella reformer som främjar konkurrensen och produktiviteten och förlänger arbetskarriärerna. Att genomföra reformerna tar tid, varför nya beslut måste fattas i brådskande ordning.

Statsminister Jyrki Katainen diskuterade hållbarhetsgapet i en nyårshälsning:

Ekvationen är inte i balans. Inkomsterna minskar samtidigt som utgifterna ökar. Den offentliga ekonomin tyngs av ett hållbarhetsgap. Som det nu ser ut räcker pengarna inte till för att upprätthålla välfärdssamhället.

Ordet hållbarhetsgap har under de senaste åren blivit allt vanligare i den politiska debatten i Finland. Det har dock inte letat sig in i rikssvenskan ännu. Hos Yle återfinns däremot hållbarhetsgap på listan över de vanligaste ekonomiska termerna:

Används för att beskriva att staten kontinuerligt använder mera pengar på att hålla i gång samhället än den får in på skatter. För att klara av detta tar staten varje år mera lån. Att varje år ta allt mera lån är inte hållbart i längden. (jmfr statsskuld och bytesbalans) Den ekonomiska krisen i Europa visar att inte heller stater kan skuldsätta sig hur mycket som helst utan att lånegivarna tappar förtroendet för att pengarna betalas tillbaka. Då det sker får den skuldsatta staten inte mera lån. Så har det gått till exempel för Grekland.

Hållbarhetsgap är bildat till engelskans sustainability gap med samma betydelse.

Anders

På sikt kan pensionsåldern höjas till 75 år. Men behovet finns redan i dag om inte pensionssystemet ska urholkas. Den åsikten framförde statsminister Fredrik Reinfeldt förra året i en uppmärksammad intervju i Dagens Nyheter. I finlandssvenskan kallas fenomenet hållbarhetsgap.

Underskott i statsfinanserna betyder att regeringen måste låna pengar. Att från år till år inte ha tillräckliga skatteintäkter för att täcka utgifterna skapar snart ett berg av skulder. För varje år som går växer berget samtidigt som det blir svårare att vända utvecklingen.

När statsskulden så småningom blir för stor finns det en risk att kreditgivarna säger nej till nya lån. Detta öde drabbade nyligen Grekland. När finansmarknaden tvivlar på att lånen kan betalas tillbaka stryps tillgången till kapital och staten hamnar i en allvarlig ekonomisk kris.

Även i Finland finns en utbredd oro över att dagens utveckling går åt fel håll. I en artikel i Hufvudstadsbladet diskuteras situationen:

Vårt allra största statsfinansiella problem kan sammanfattas i tre ord: hållbarhetsgap, hållbarhetsgap och hållbarhetsgap.

Det är klart att obalansen i statsfinanserna är allvarlig också på kort sikt. Den fortsatta ekonomiska krisen i euroområdet och globalt har satt käppar i hjulen för regeringen då det gäller att uppnå balans i statsfinanserna under denna valperiod. Regeringen lyckas på sin höjd bryta skuldspiralen och vända den nedåt.

Lösningen är enligt skribenten att jobba mer och längre. Annars finns det ingen möjlighet att på sikt försvara välfärdssamhället.

Statens revisionsverk ser samma lösning på problemet. I ett pressmeddelande skriver generaldirektör Tuomas Pöysti och revisionschef Heidi Silvennoinen att det behövs politiska åtgärder för att vända utvecklingen:

Det är svårt att fylla igen hållbarhetsgapet med enbart nedskärningar i utgifterna och skattehöjningar. Det behövs också strukturella reformer som främjar konkurrensen och produktiviteten och förlänger arbetskarriärerna. Att genomföra reformerna tar tid, varför nya beslut måste fattas i brådskande ordning.

Statsminister Jyrki Katainen diskuterade hållbarhetsgapet i en nyårshälsning:

Ekvationen är inte i balans. Inkomsterna minskar samtidigt som utgifterna ökar. Den offentliga ekonomin tyngs av ett hållbarhetsgap. Som det nu ser ut räcker pengarna inte till för att upprätthålla välfärdssamhället.

Ordet hållbarhetsgap har under de senaste åren blivit allt vanligare i den politiska debatten i Finland. Det har dock inte letat sig in i rikssvenskan ännu. Hos Yle återfinns däremot hållbarhetsgap på listan över de vanligaste ekonomiska termerna:

Används för att beskriva att staten kontinuerligt använder mera pengar på att hålla i gång samhället än den får in på skatter. För att klara av detta tar staten varje år mera lån. Att varje år ta allt mera lån är inte hållbart i längden. (jmfr statsskuld och bytesbalans) Den ekonomiska krisen i Europa visar att inte heller stater kan skuldsätta sig hur mycket som helst utan att lånegivarna tappar förtroendet för att pengarna betalas tillbaka. Då det sker får den skuldsatta staten inte mera lån. Så har det gått till exempel för Grekland.

Hållbarhetsgap är bildat till engelskans sustainability gap med samma betydelse.

Anders