Veckans nyord: gudspartikel

Den 4 juli jublade forskare världen över. Den så kallade Higgsbosonens existens hade med nästan hundraprocentig säkerhet bevisats av forskare vid Cernlaboratoriet i Schweiz. Partikeln behövs för att beskriva varför andra partiklar har massa. I Sydsvenskan beskriver Matilda Gustavsson sannolikt hur många utanför den initierade kretsen upplevde nyheten om fyndet:

"Jag tror vi har den! Håller ni med? säger Cern-chefen högstämt. Yeees! ropar en hel sal av fysiker, och mitt armhår reser sig. Applåder utbryter, ryggar dunkas. När Higgspartikeln presenterades igår var bevakningen massiv, trots att ingen journalist riktigt förstår sig på den, och nyheten står långt över twitterlogiken om 'debatt'. Mediebilden av den så kallade gudspartikeln är helt enkelt oemotståndlig i sig själv. En 50-årig modell av universums uppkomst och uppbyggnad som får en avgörande pusselbit, och för oss närmare den hisnande 'theory of everything'. För 13,7 miljarder år sedan inträffade en explosion bortom vår föreställningsförmåga, och här sitter vi nu."

Higgsbosonen är också nödvändig för att förklara big bang-teorin. Det är alltså partikeln som kan sägas göra gud överflödig i skapelseberättelsen, och kallas därför ofta för gudspartikel. I Svenska Dagbladet skriver Claes Arvidsson att forskarna är på väg att lösa gåtan om universums uppkomst och hur upptäckten "är ett enormt steg inte bara för vetenskapen utan även för mänskligheten".

Benämningen gudspartikel användes i svensk press första gången år 2010. I samband med sommarens avslöjande ökade användningen kraftigt.

Hos teologer som tror på den bibliska skapelseberättelsen anses benämningen vara felaktig eller missvisande. Fysikern Anders Gärdeborn är talesperson för föreningen Genesis, som förespråkar en kristen grundsyn på vetenskapen. I Dagen säger han att Higgsbosonen inte förändrar hans syn på jordens uppkomst:

"Higgspartikeln är inte en Gudspartikel mer än någon annan partikel. Man ska inte göra religion av det här. Allt är ju ett under, även de partiklar man hittat innan."

Karl-Fredrik Berggren, professor i teoretisk fysik vid Linköpings universitet och ordförande för Svenska fysikersamfundet, är också kritisk mot benämningen. Han säger i Corren att upptäckten av Higgsbosonen fått för stora proportioner:

"Det har framställts som att Higgspartikeln har skapat jorden. Man har till och med gått så långt som att kalla den 'Gudspartikeln' och det är bara trams. Higgspartikeln är bara en bit av ett pussel."

Anders