Veckans nyord: grexit

Grekland befinner sig i en djup ekonomisk och politisk kris. Ännu ett nyval är nu utlyst till den 17 juni för att då försöka skapa underlag för en regering som kan föra landet ur de ekonomiska svårigheterna. Frågan är hur den vägen kommer att se ut – och om den innebär en grexit, en grekisk exit från eurozonen.

Grexit är ett engelskt lånord bildat till Greek exit. Upphovsmannen är enligt The Guardian Citigroups chefsekonom Willem Buiter. Banken gjorde tidigare i år bedömningen att sannolikheten för att Grekland ska lämna eurosamarbetet ökat dramatiskt. Så länge Grekland inte följer de riktlinjer som dragits upp av EU och Internationella valutafonden tros fordringsägarna vara måttligt intresserade av ytterligare eftergifter.

Ordet grexit lånades snabbt in i svenskan. Den 7 februari i år, samma dag som Willem Buiter flaggar för en större sannolikhet för ett grekiskt utträde, används ordet grexit i två artiklar från nyhetsbyrån TT. I en av dem anges Citigroups Willem Buiter som ordets upphovsman:

"Om det blir 'Grexit', som bankens ekonomer kallar Greklands utträde ur valutaunionen i sin analys, räknar de med att den återinförda inhemska valutan drakman kan rasa med upp till 70 procent mot euron."

I takt med att osäkerheten om den grekiska ekonomin ökar gör användningen av grexit detsamma. Ordet förekommer dock främst i affärspressen, och kan i dagsläget inte sägas tillhöra allmänspråket. I de kretsar där det finns ett stort intresse för Greklands ekonomiska och politiska utveckling förefaller däremot grexit vara etablerat.

Anders