Veckans nyord: gal–tan-skala

Inom politiken talas det inte längre bara om vänster och höger. Allt fler refererar nu till gal–tan-skalan.

Det politiska landskapet förändras ständigt. Allt oftare hörs nu argument för att det i många sammanhang inte längre är relevant att beskriva partier utifrån en politisk hemvist till höger och vänster. Denna typ av diskussion är inte helt ny. Länge har det till exempel debatterats om nationalsocialismen bäst beskrivs som en vänster- eller som en högerideologi.

I stället referar allt fler till gal–tan-skalan. Här står gal för grön, alternativ och libertariansk och tan för traditionell, auktoritär och nationalistisk. Högerpopulistiska och invandringskritiska partier hamnar i regel långt ut på tan-sidan. Feministiska och gröna partier brukar placera sig i andra änden, alltså långt ut på gal-sidan.

När det gäller gal–tan-skalan är det snarare synen på kulturella och sociala värden som fäller avgörandet i stället för synen på fördelningspolitik. I Expressen beskriver Johan Hakelius gal–tan-skalan som en uppdelning mellan liberala och konservativa.

I Sverige började gal–tan-skalan på allvar ta plats i debatten under 2016, även om det finns tidigare belägg. Sedan dess har användningen ökat. När fenomenet diskuteras gäller det ofta om gal–tan-skalan är ett lämpligt instrument för att analysera det svenska partisystemet. I Bohuslänningen ifrågasätter Karin Pihl detta redskap:

Sannolikt kommer partierna att göra upp om migrationspolitiken genom en bred, parlamentarisk överenskommelse. GAL-TAN-skalan i all ära – när riktlinjerna för migrationen är utstakade kommer den politiska debatten i någon mån att återgå till något så traditionellt som höger-vänsterskalan.

Så här beskriver Sveriges Radio gal–tan-skalans huvudprinciper:

Kort sagt kan man säga att individens frihet, klimatet och öppen invandring är viktigt för partier längst ut på den liberala GAL-änden. Medan att värna nationen och traditioner, samt begränsad invandring är viktigt längst ut på TAN-änden. Forskare har tidigare använt GAL-TAN-skalan när höger-vänster-skalan inte har räckt till. Till exempel för att förstå varför europeiska partier är för eller emot EU.

Själva skalan började användas 1999 av forskare inom statsvetenskap. Begreppet gal–tan ska ha myntats 2002. Det har lånats in i svenskan från engelskan.

Anders

Foto: Istockphoto