Veckans nyord: flyktingpaus
Att tala om flyktingstopp låter kanske för radikalt – i synnerhet för partier som åtminstone i teorin inte vill tumma på asylrätten och inte vill stänga gränserna. I stället talar framför allt moderata politiker betydligt hellre om flyktingpaus.
Hur många flyktingar som kan få en fristad i Sverige råder det delade meningar om. Under senhösten började bostäderna sina till personer som sökt sig till Sverige på flykt undan krig, förtryck och fattigdom. Genom att införa en rad olika åtgärder som gjorde det svårare att ta sig in i landet minskade också antalet asylsökande.
Flyktingpaus blev ordet som en lång rad politiker började använda. Till skillnad från flyktingstopp signalerar det att mottagandet inom en viss tid åter ska börja fungera på samma sätt som före pausen. Visserligen kan bägge orden enligt Svenska Akademiens ordlista definieras som ’uppehåll’, men det är uppenbart att stopp ofta uppfattas som mer definitivt. Det talas till exempel oftare om ett tillfälligt stopp än om en tillfällig paus.
Moderater är också de politiker som oftast talar om flyktingpaus. Ordet förekommer just nu flitigt i samhällsdebatten, men när politiker med annan partitillhörighet talar om flyktingpaus refererar de ofta till utspel från Moderaterna.
Moderaternas partisekreterare Tomas Tobé säger i Gefle Dagblad att ”Sverige behöver en flyktingpaus”. Han säger också att partiet ”tror på ett tillfälligt stopp”. Moderater är också de politiker som oftast talar om flyktingpaus.
Roger Hedlund, bostadspolitisk talesperson för Sverigedemokraterna, säger till SVT att ett avbrott i flyktingmottagandet är nödvändigt:
Det behövs en flyktingpaus för att vi ska kunna återhämta oss på bostadsmarknaden. Vi kan inte producera bostäder hur snabbt som helst och befolkningsökningen har absolut en stor påverkan.
Flyktingpaus är belagt i svenskan sedan 2014. Ordet förekom sporadiskt i svensk press i ett års tid. I november förra året började användningen öka i snabb takt.
Anders
Foto: Istockphoto
