Veckans nyord: flerbarnsskam
Är flerbarnsskam en rimligare känsla än flygskam? Det är en debatt som tog fart för några veckor sedan. Och den är tidstypisk på flera sätt.
Det talas just nu mycket om människans inverkan på klimatet och det personliga klimatavtrycket. Dessutom talas det samtidigt mycket om skam av olika slag. Begreppet flerbarnsskam lanserades i Dagens Nyheter av Hanne Kjöller. Hon skrev att den som enbart ville minska klimatbelastningen snarare borde avstå från att skaffa flera barn än att undvika kött och flygresor:
Så gärna klimatmål. Gärna en sträng klimatpolitik. Gärna en brutalt hög flygskatt. Men bevare mig för klimatdebattörer som pekar ett föraktfullt indignerat darrande finger mot flygresenärer samtidigt som de sätter ännu en unge till världen. Flygskam är bra. Flerbarnsskam är ännu bättre. Ur strikt klimatsynpunkt, alltså.
Krönikan blev startskottet för en ny infallsvinkel i miljödebatten. I Upsala Nya Tidning kommenterade Jacke Sjödin jämförelsen mellan utsläpp skapade av barn respektive semesterresor:
Jaha, nu får man skämmas. Igen. Här trodde man att man var en hyggligt miljövänlig själ som åker runt på sin elmoped och knaprar mest vegetarisk kost och aldrig har satt sin fot i Thailand trots 53 år på denna jord. Men icke. Som 5-barnspappa är jag klimatboven nummer ett. Och jag ska känna flerbarnsskam!
I Hallands Nyheter reflekterade Annika Bergman över flerbarnsskam och andra typer av skam som diskuterats på sistone:
Den senaste tiden har jag läst om bilskam, flygskam, köttskam, flerbarnsskam och just idag faktiskt om betongskam. Skämmas bör vi. Att känna skam och skuld då och då är sunt, det visar att den sociala kompassen fungerar. Det är hjärnans sätt att uppmärksamma oss på att det är något vi behöver förändra hos oss själva för att passa in i gruppen, annars får vi motta omgivningens förakt. Men skuld- och skampåförande är också effektiva härskartekniker. Det kan få oss att må dåligt faktiskt helt i onödan.
Ordet flerbarnsskam är belagt i svenskan sedan 2019.
Anders
Foto: Unsplash