Veckans nyord: dugnad

Dugnad talas det ofta om i Norge. Den som ägnar sig åt dugnad arbetar frivilligt, oavlönat och ideellt. Ordet har tagit sig över gränsen och syns allt oftare i svenskan.

I Sverige har allt fler föreningar börjat kalla oavlönat volontärarbete för dugnad. En sådan förening är Svenska turistföreningen, STF. I ett mejl till Språktidningen skriver Göran Forsell att ordet beskriver ”arbete på de anläggningar som STF som förening äger, framförallt längs vandringsleder i den svenska fjällvärlden, exvis Kungsleden.” Han skriver vidare att ordet också förekommer i sammansättningar som dugnadsarbete, dugnadsuppdrag och dugnadsledare.

Svenska Dagbladet berättade 2012 om Glomfjord, en annorlunda norsk skidort. Dugnad är viktigt för att hålla anläggningen vid liv:

Men runt Glomfjord är naturen desto mer spännande. Här breder Salten ut sig, ett område med spektakulära fjälltoppar som ger Glomfjords 1 200 invånare en skidterräng som resten av landet bara kan drömma om. Fortsätter man hundra meter från rondellen kommer man till skidlift som drivs ”på dugnad”. Dugnad innebär att ingen av de som arbetar med liften får lön eller annan form av ersättning för sin insats. Det handlar om äkta skidglädje.

I Södermanlands Nyheter efterlyser en insändarskribent mer dugnad i Nyköping:

I Norge har man sedan många år en företeelse som man kallar ”dugnad”. Någon motsvarighet har hittills inte funnits här i Sverige – och det är synd! Vad det handlar om är att de anställda i ett företag eller medlemmarna i en förening själva är beredda att ta egna initiativ när andra resurser tryter. Man samlas på ledig tid och målar, städar och fräschar upp. Helt utan ersättning, Fastighetsägaren står för materialet. Erfarenheterna från Norge är häpnadsväckande: Man får en trevligare arbetsplats/samlingslokal/skola och lär känna varandra under otvungna former. Dessutom blir det mycket billigare än om jobbet skall utföras av proffs.

Dugnad är ett substantiv med fornnordiska rötter. Det förekommer även i isländska. Dugnaður betyder ’förmåga, driftighet, kompetens, effektivitet’.

”Det vore trevligt att låna in det som svenskt nyord”, skriver Göran Forsell. Det ser ut som att en sådan utveckling är på gång.

Anders

Foto: Istockphoto