Veckans nyord: dragarbarn

Duktiga elever kan rycka med sig svaga elever och inspirera och hjälpa dem till bättre resultat. Men effekten kan också bli den motsatta. Det dragarbarn som skulle förbättra resultaten i skolan riskerar att få mindre uppmärksamhet och sämre kunskaper.

Situationen i Sveriges skolor är en av huvudfrågorna i det kommande riksdagsvalet. I internationella jämförelser står sig svenska elever allt sämre. Inte sällan berättar lärare om tuffa arbetsvillkor med lite tid för varje elev, små resurser, långa arbetsdagar och stort ansvar.

Ett sätt att förändra miljön i klassrummet kan vara att använda eleverna själva. Tidigare i år talades det om kuddflickor, skötsamma elever som placerades bredvid stökiga elever för att ha en lugnande effekt. Den outtalade uppgiften att hålla ordning på bänkgrannen var dock långt ifrån önskad av alla. I stället för en behaglig arbetsmiljö blev många kuddflickor själva lidande när den lugnande effekten uteblev.

Ett besläktat fenomen är dragarbarn. Ett dragarbarn är en duktig eller normalpresterande elev som genom sin närvaro i klassrummet ska hjälpa svaga elever till bättre resultat. Ordet har ökat i användning i samband med det senaste årets debatt om skolan. Det är dock belagt i svenskan sedan år 2005 då det användes i en artikel i tidningen Förskolan:

Språkavdelningen Snigeln har tolv barn i åldern tre till fem år, hälften språkbarn och hälften dragarbarn. Språksvårigheterna är av olika slag, till exempel dålig språkförståelse eller munmotoriska problem som gör det svårt att forma rätt ljud. All rekrytering av de språkförsenade barnen, som kommer från olika förskolor inom kommunen eller direkt från hemmiljö, sker via logoped. Även en psykolog har bedömt barnen för att utesluta att de även har andra störningar. Dragarbarnen kommer oftast från de andra avdelningarna på Svarvaren men en del föräldrar utifrån söker medvetet en dragarbarnplats. En mindre barngrupp plus möjligheten till extra språkstimulans lockar. Snigelns logoped säkerställer i samråd med Snigelns förskollärare att dragarbarnen fungerar bra både språkligt och socialt. 

I våras rapporterade tidningen Mitt i Huddinge om nedläggningen av en kommunal förskola för barn med språksvårigheter. Föräldrar opponerade sig mot beslutet eftersom deras barn skulle placeras i större klasser med färre lärare:

I förra veckan klubbade majoriteten i Huddinge igenom ett beslut som innebär att språkförskolan läggs ned i sin nuvarande form. I stället tas barn med normal språkutveckling in för att fungera som så kallade ”dragarbarn” åt barnen med språkstörning. Samtidigt som antalet barn ökar minskar man personalstyrkan.

Anders

Foto: Istockphoto